Hostname: page-component-76fb5796d-dfsvx Total loading time: 0 Render date: 2024-04-29T13:33:47.003Z Has data issue: false hasContentIssue false
  • English
  • Français

Social and political thresholds in Stockholm, c. 1720–1770

Published online by Cambridge University Press:  01 August 2008

KARIN SENNEFELT
KARIN SENNEFELT*
Affiliation:
Department of History, Uppsala University, Sweden
Get access Rights & Permissions [Opens in a new window]

Abstract

This article explores the significance of mobility in the everyday structures of political life through a case study of political space in mid-eighteenth-century Stockholm. Analytical in approach, the study focuses on political action in public space, in its spatial negotiations of inclusion and exclusion, and investigates three particular places: the city itself, the central square Riddarhustorget and the city's wine shops. It shows that temporary political density and geographical proximity during meetings of the Estates of the Realm, when a large influx of people upset the corporate social division of the city, gave the lower orders the opportunity to cross thresholds into elite places. In addition, mobility between sites and the use of many places, rather than the mastering of one particular site, was a means for these orders to take part in political life. Results show that a unified ‘public sphere’ was not a prerequisite for extra-parliamentary politics. Instead, participation was made possible by moving between places, and learning how to navigate many different social and political boundaries.

Type
Research Article
Information
Urban History , Volume 35 , Issue 2 , August 2008 , pp. 185 - 201
Copyright
Copyright © Cambridge University Press 2008

Access options

Get access to the full version of this content by using one of the access options below. (Log in options will check for institutional or personal access. Content may require purchase if you do not have access.)

References

1 See e.g. Klein, L.E., ‘Coffeehouse civility, 1660–1714: an aspect of post-courtly culture in England’, Huntington Library Quarterly, 59 (1997), 30–51Google Scholar; Clark, P., British Clubs and Societies (Oxford, 2000)Google Scholar; Rogers, N., ‘Crowds and political festival in Georgian England’, in Harris, T. (ed.), The Politics of the Excluded c. 1500–1850 (Basingstoke, 2001), 223–64Google Scholar; Garrioch, D., The Making of Revolutionary Paris (Berkeley, Los Angeles and London, 2002), 166–83, 244–51, 257Google Scholar; Lilti, A., Le monde des salons: sociabilité et mondainité à Paris au XVIIIe siècle (Paris, 2005)Google Scholar; Andress, D., ‘The micro-physics of Öffentlichkeit? Habermas, Foucault, and the administration of democratic space in the Palais-Royal, 1789–1790’, Cultural and Social History, 3 (2006), 145–66CrossRefGoogle Scholar.

2 A similar point is made by Rau, S., ‘Public order in public space: tavern conflict in early modern Lyon’, Urban History, 34 (2007), 103–4, 113CrossRefGoogle Scholar.

3 Garrioch, Making of Revolutionary Paris, 246, 251–5, 257–9, 300; Clark, British Clubs and Societies, 27–8; Rogers, N., Crowds, Culture and Politics in Georgian Britain (Oxford, 1998), 13, 17–18CrossRefGoogle Scholar; Hayen, M., Stadens puls. En tidsgeografisk studie av hushåll och vardagsliv i Stockholm, 1760–1830 (Stockholm, 2007)Google Scholar.

4 I use the term place here, although its definition overlaps in several senses with that of spatial practice, as described by de Certeau, and social space, as described by Lefebvre. de Certeau, M., The Practice of Everyday Life, trans. Rendall, S. (Berkeley, Los Angeles and London, 1988)Google Scholar; Lefebvre, H., The Production of Space, trans. Nicholson-Smith, D. (Oxford, 1991)Google Scholar; Allen, J., ‘On Georg Simmel. Proximity, distance and movement’, in Crang, M. and Thrift, N. (eds.), Thinking Space (London and New York, 2000), 58Google Scholar; Cresswell, T., Place: A short introduction (Oxford, 2004)Google Scholar. ‘Threshold’ here refers to openings for communication between different spaces, and not to the threshold as a space of its own where the world is turned upside down as part of a rite of passage. For the latter, see Bourdieu, P., Outline of a Theory of Practice, trans. Nice, R. (Cambridge, 1977), 130CrossRefGoogle Scholar.

5 T. Harris, ‘Introduction’, in Harris (ed.), The Politics of the Excluded.

6 Carlsson, S., Ståndssamhälle och ståndspersoner 1700–1865 (Lund, 1973), 245–52Google Scholar; Roberts, M., The Age of Liberty: Sweden 1719–1772 (Cambridge, 1986)CrossRefGoogle Scholar; Gustafsson, H., Political Interaction in the Old Régime: Central Power and Local Society in the Eighteenth-Century Nordic States (Lund, 1994)Google Scholar; Lindström, P. and Sjögren, Å. Karlsson, ‘Widows, ownership and political culture: Sweden 1650–1800’, Scandinavian Journal of History, 29 (2004), 241–62Google Scholar; Hallberg, P., ‘The politics of description: egalitarianism and radical rhetoric in pre-revolutionary Europe, Sweden 1769–1772’, History of Political Thought, 27 (2006), 291–392Google Scholar.

7 Lagerroth, F., Sveriges riksdag: Frihetstidens maktägande ständer 1719–1772, vol. I:6, (Stockholm, 1934), 9–30Google Scholar; Winton, P., Frihetstidens politiska praktik. Nätverk och offentlighet 1746–1766 (Uppsala, 2006)Google Scholar.

8 See e.g. Bondeståndets riksdagsprotokoll 1731–1734 vol. 2, 28 May 1734, 294, and Bondeståndets riksdagsprotokoll 1771–1772 vol. 12, 15 Jun. 1771, 24, both ed. S. Landahl (Stockholm, 1945 and 1978); Arckenholtz, J., Sagu-Brott af 1734 Års Riksdag i Stockholm, ed. Carlsson, I. (Stockholm 2003), 53, 60–1, 68, 70, 127Google Scholar; Then Swenska Argus 1734 no. 7, 52–60, no. 9 passim, no. 21, 176–8, 183; C.M. Bellman, ‘Månan’, in Carl Michael Bellmans Skrifter, Standardupplaga, ed. Bellmansällskapet, XVI, Politisk och patriotisk diktning (Stockholm, 2000); Knif, H., ‘Den farliga staden. Anders Chydenius och Stockholm’, in Skuncke, M.-C. and Tandefelt, H. (eds.), Riksdag, kaffehus och predikstol. Frihetstidens politiska kultur 1766–1772 (Stockholm and Helsinki, 2003)Google Scholar.

9 Arckenholtz, Sagu-Brott, 167; Lagerroth, Sveriges riksdag, vol. I:6, 13–16; Frohnert, P., ‘Administration i Sverige under frihetstiden’, in Blomstedt, Y. et al. (eds.), Adminstrasjon i Norden på 1700-talet (Oslo, 1985), 250Google Scholar.

10 Bondeståndets riksdagsprotokoll vol. 12, 15 Jun. 1771, 21–3; Frohnert, ‘Administration i Sverige’, 256–8.

11 Riksarkivet (National Archives, Stockholm, hereafter RA), Frihetstidens utskottshandlingar, riksdagen 1751–52, Justitiedeputationen, protokoll och expeditioner, No. 113, 18 May 1752; Malmström, C.G., Sveriges politiska historia från Karl XII:s död till statshvälfningen 1772, vol. III (Stockholm, 1897), 485Google Scholar; O. Jägerskiöld, ‘Jean Henri Lefebure’, in Svenskt Biografiskt Lexikon, vol. XXII (Stockholm, 1977–79).

12 Stockholms Weckoblad: Politie- och Commercie Tidningar, e.g. 27 Sept., 4, 11, 18, 25 Oct. 1755; F. Lagerroth, ‘Prästeståndet’, 226–7, J.E. Nilsson, ‘Borgarståndet’, 240–2, and R. Olsson, ‘Bondeståndet’, 304, all in F. Lagerroth (ed.), Sveriges riksdag: historisk och statsvetenskaplig framställning. Frihetstidens maktägande ständer 1719–1772, Riksdagens historia intill 1865, vol. I:5 (Stockholm, 1934); Johanson, U., ‘Ridderskapet och Adeln vid 1755–1756 års riksdag: Studier i Stockholm som riksdagsstad’, Samfundet Sankt Eriks Årsbok (1979), 54, 60–1Google Scholar; Eggeby, E. and Nyberg, K., ‘Stad i stagnation 1720–1850’, in Nilsson, L. (eds.), Staden på vattnet, vol. I: 1252–1850 (Stockholm, 2002), 241Google Scholar.

13 ‘ÖfwerStåthållarens och Magistratens Publication’, 18 Dec. 1719, ‘Öfwer-Ståthållarens Publication, ang:de ankommande främmande Gästers angifwande’, 8 Jan. 1731, Utdrag Utur alle . . . utkomne Publique Handlingar, Placater, Förordningar, Resolutioner och Publicationer . . ., vol. I (Stockholm, 1742), 129, vol. II (Stockholm, 1746), 931–2; Stockholms stadsarkiv (Stockholm City Archives, hereafter SSA), Politikollegiums arkiv, protokoll, 19, 21 Jan., 10 May 1720, 9–18, 165–7; Staf, N., Polisväsendet i Stockholm 1776–1850 (Uppsala, 1950)Google Scholar. Unfortunately, lists of visitors to the city have not survived.

14 Riksdagsordningen §23, in Brusewitz, A. (ed.), Frihetstidens grundlagar och konstitutionella stadgar (Stockholm, 1916)Google Scholar; Bondeståndets riksdagsprotokoll 1751–1756 vol. 7, 12, 13 Nov. 1751, 8, 13 Feb. 1752, 65, 118–20, 123, and Bondeståndets riksdagsprotokoll 1760–1762 vol. 8, 12, 22, 29 Jan. 1761, 104, 112, 130–1, both ed. S. Landahl (Stockholm, 1963 and 1967); Mårtensson, L., Förteckning över bondeståndets ledamöter vid riksdagarna 1710–1800 (Stockholm, 1937), 114Google Scholar.

15 Bondeståndets riksdagsprotokoll 1720–1727 vol. 1, ed. S. Landahl (Stockholm, 1939), 5, 19, 21 Mar., 1 Jun. 1720, 3, 13 Jul., 8 Aug. 1723, 5 Oct. 1726, 20 Jun. 1727, 16–17, 20–21, 40, 164, 172, 193, 380, 642–3.

16 SSA, Stockholms slottsrätts arkiv, Stockholms slottsrätt, protokoll, 20 May 1741, 16 Mar.–13 Apr. 1743.

17 Bondeståndets riksdagsprotokoll vol. 1, 17 Sep. 1726, 345, vol. 2, 27 Jan. 1731, 15–16; M. Liljequist, ‘Livgardet som garnisonstrupp i huvudstaden’, J. Stening, ‘De värvade gardisterna’, L. Gidlöf, ‘Inkvartering och hantverksutövning under 1700-talet’, 731–3, all in Kungl. Svea livgardes Historia 1719–1976, ed. B. Selander (Stockholm, 1976); S. Hörberg, Stockholms historia del 1 (Stockholm, 1981), 286–7, 332–3.

18 Bondeståndets riksdagsprotokoll vol. 12, 28 Sep. 1771, 135. See also Bondeståndets riksdagsprotokoll 1765–1766 vol. 10, ed. S. Landahl (Stockholm, 1973), 24 Aug. 1765, 195.

19 SSA, Stockholms slottsrätt, protokoll, 17–25 Aug, 27 Oct., 1–12 Dec. 1738, 16 Jan.–3 Feb., 11 Jul. 1741.

20 RA, Riksdagens kommissioner, Kommissionen över stämplingar mot regeringsformen, protokoll (Kommission 1723), 27 May, 13 Jun. 1723, fos. 263, 313–14, 318; Gjörwell, C.C., ‘Anteckningar af Carl Christopher Gjörwell om sig sjelf, samtida personer och händelser 1731–1757’, in Weibull, M. (ed.), Samlingar till Skånes historia, fornkunskap och beskrifning (1873), 97–8, 118Google Scholar; Oxenstierna, J.G., Ljuva ungdomstid. Dagbok 1766–1768 (Uppsala, 1965), 19 Dec. 1768, 174Google Scholar; B. Bennich-Björkman, ‘Affärer i politiskt tryck. Offentlighetsprincipen och spelet om den politiska makten 1766–72’, in Skuncke and Tandefelt (eds.), Riksdag, kaffehus och predikstol. Frihetstidens politiska kultur 1766–1772, 288–9, 303–4.

21 Axel Reuterholms dagboksanteckningar under riksdagen i Stockholm 1738–39, ed. Nilzén, G. (Stockholm, 2006), 13 May 1738, 16Google Scholar; Gjörwell, ‘Anteckningar af Carl Christopher Gjörwell’, 97; Kungliga biblioteket (National Library, Stockholm, hereafter KB), Historia svensk, 2, Strödda historiska handlingar, uppsatser och paskiller från Fredrik I:s tid, D 901; C.J. Ekeblads journal, I:e 14:1, 20 Oct. 1760; Uppsala universitetsbibliotek (Uppsala University Library, hereafter UUB), N 1139, fo. 140; RA, Strödda historiska handlingar, vol. 37, Ströskrifter och pasqviller; Hanselli, P., Ur en samlares papper, vol. II (Uppsala, 1869), 8–9Google Scholar; von Fersen, A., Riksrådet och fältmarskalken m.m. grefve Axel von Fersens historiska skrifter, vol. II (Stockholm, 1868), 102Google Scholar; Ellehag, C.G., Bondeska palatset. En skrift till minne av Högsta domstolens 200-årsjubileum 1789–1989 (Stockholm, 1989), 74–85Google Scholar.

22 Bäck, K., ‘En visa om en visa eller en fattig bondes klagan’, in Bäck, K. et al. (eds.), 1700-talsstudier tillägnade Birgitta Ericsson (Stockholm, 1985), 9, 14Google Scholar; Sennefelt, K., Den politiska sjukan. Dalupproret 1743 och frihetstida politisk kultur (Hedemora, 2001), 78–9, 82–9Google Scholar.

23 ‘Stadga emot wåldsamheter i Stockholm’, 5 Apr. 1737, §3, Utdrag Utur alle . . . utkomne Publique Handlingar, vol. II, 1323–7; SSA, Slottsrätter, 30 Mar. 1723, 31 Jan. 1724, 30 Oct. 1726, Stockholms slottsrätt, protokoll, 19, 21 Feb., 2, 4, 8, 13, 28 Jun. 1743.

24 RA, Rådsprotokoll i justitieärenden 29 Jul. 1752, fo. 223; Malmström, C.G., Sveriges politiska historia från Karl XII:s död till statshvälfningen 1772, vol. IV (Stockholm, 1899), 82–3Google Scholar; Boëthius, B., Magistraten och borgerskapet i Stockholm 1719–1815 (Stockholm, 1943), 262, 284–5, 334Google Scholar.

25 RA, Rådsprotokoll i justitieärenden, 19 Jan. 1769, fos. 72–6; D. Tilas, Daniel Tilas anteckningar och brev från riksdagen 1765–1766, ed. O. Jägerskiöld (Stockholm, 1974), 15, 34, 107, 167; Gjörwell, ‘Anteckningar af Carl Christopher Gjörwell’, 101.

26 RA, Rådsprotokoll i justitieärenden, 6 May 1765, fos. 566–7; Tilas, Daniel Tilas anteckningar och brev 1765–1766, 58–9, 61; Winton, Frihetstidens politiska praktik, 256–73; Metcalf, M., ‘Structuring parliamentary politics: party organization in eighteenth-century Sweden’, Parliaments, Estates and Representation, 1 (1981), 35–50CrossRefGoogle Scholar. Sources only mention ‘a multitude’, ‘a gathering’, or ‘lots of people’ in relation to this incident, making it difficult to assess which groups took part in the riot.

27 RA, Kommission 1723, 27 May 1723, fo. 263; RA, Riksdagens kommissioner, Kommissionen vid riksdagen 1755–56 (Kommission 1755–56), vol. 60, 10, 11, 17, 19 Dec. 1755, fos. 175, 186, 234, 259, vol. 70, 21 Nov. 1755, fos. 33–4, 43; Arckenholtz, Sagu-Brott, 61, 70; Tilas, Daniel Tilas anteckningar och brev 1765–1766, 15, 107, 116, 180; Axel Reuterholms dagboksanteckningar, 27 May, 2, 5 Jun. 1738, 28, 35, 40; Oxenstierna, Dagbok 1766–1768, 19 Dec. 1768, 174.

28 Axel Reuterholms dagboksanteckningar, 13 May 1738, 16–17. See also Arckenholtz, Sagu-Brott, 71. Cf. Garrioch, Making of Revolutionary Paris, 246.

29 KB, Vf 68:1, 17–18; Tilas, Daniel Tilas anteckningar och brev 1765–1766, 116; KB, Vitterhet, samlingar, Horhistorier, partivisor och anekdoter från frihetstiden, Vs 59; Carlsson, I.Frihetstidens handskrivna politiska litteratur. En bibliografi (Göteborg, 1967), no. 1220Google Scholar.

30 G. Hellström, ‘Vinskänkar och källare i staden inom broarna under Karl XII:s tid och frihetstiden’, Samfundet Sankt Eriks Årsbok, 1957.

31 Thanner, L., Revolutionen i Sverige efter Karl XII:s död. Den inrikespolitiska maktkampen under tidigare delen av Ulrika Eleonora d.y:s regering (Uppsala, 1953), 265Google Scholar; Hammarlund, B., Politik utan partier. Studier i Sveriges politiska liv 1726–1727 (Stockholm, 1985), 171Google Scholar; Gjörwell, ‘Anteckningar af Carl Christopher Gjörwell’, 111; Amiral Carl Tersmedens memoarer, ed. N. Erdmann (Stockholm, 1918), vol. V, 61, 73–5.

32 von Henel, A.J., Den Nu för Tiden florerande Widtberömde Kongl. Residence-Staden Stockholm, Eller: Fulkommelig Förteckning, på alla Kongl. Maj:ts och Cronans Höga Embets-Män. (Stockholm, 1728), 212–13Google Scholar; KB, Vitterhet, samlingar, Miscellania Tomus I och II, Vs 52, 39–41; RA, Kommission 1723, 20 Jun., 19 Jul. 1723, fos. 374–5, 537; RA, Kommission 1755–56, vol. 60, 19 Dec. 1755, fo. 272; Arckenholtz, Sagu-Brott, 42; Gjörwell, ‘Anteckningar af Carl Christopher Gjörwell’, 113; Amiral Carl Tersmedens memoarer, ed. N. Erdmann (Stockholm, 1916), vol. III, 35; Bondeståndets riksdagsprotokoll vol. 7, 8 Feb. 1752, 115; Boëthius, Magistraten och borgerskapet i Stockholm, 308. Members of the peasantry seem to have preferred to drink tea, see RA, Kommission 1755–56, 11 Dec. 1755, fo. 188; Carlsson, I., Parti – partiväsen – partipolitiker 1731–43. Kring uppkomsten av våra första politiska partier (Stockholm, 1981), 98Google Scholar.

33 Johanson, U., ‘Hattar och mössor i borgarståndet 1755–56’, Historisk tidskrift, 93 (1973), 521–2Google Scholar; Metcalf, ‘Structuring parliamentary politics’, 42–3; Carlsson, Parti, 112–21.

34 RA, Riksdagens kommissioner, Kommissionen över Hofman, protokoll, 21 Aug. 1766; Gjörwell, ‘Anteckningar af Carl Christopher Gjörwell’, 113; Oxenstierna, Dagboks-anteckningar af Johan Gabriel Oxenstierna åren 1769–1771 (Uppsala, 1881), 15 Nov. 1769, 61; Carl Tersmedens memoarer, ed. Erdmann, vol. III, 260, vol. V, 28–9; Tilas, Daniel Tilas anteckningar och brev 1765–1766, 85–7; C.F. Mennander to C.F. Mennander 16 May 1765, Svenska memoarer och bref III, Fredenheims och Mennanders brefväxling, ed. H. Schück (Stockholm 1901), 27 Jan. 1769, 87–8; Malmström, C.G., Sveriges politiska historia från Karl XII:s död till statshvälfningen 1772, vol. V (Stockholm, 1900), 256, 372–3Google Scholar.

35 RA, Kommissionen över Hofman, protokoll, 19, 21 Aug. 1766; Bondeståndets riksdagsprotokoll vol. 10, 13 Aug. 1765, 24 Apr., 3 May 1766, 167, 437, 446–8.

36 Sennefelt, Den politiska sjukan, 135–6; Hellström, ‘Vinskänkar och källare i staden inom broarna’, 111–12.

37 RA, Riksdagens kommissioner, Kommissionen mot Christoffer Springer, 18 Feb. 1747, fo. 4; RA, Kommission 1755–56, vol. 60, 10, 11 Dec. 1755, fos. 175, 186, vol. 70, 13, 14, 20, 21 Nov. 1755, fos. 22–3, 28–9, 33–5, 43; RA, Äldre kommittéer 57 (ÄK 57), Kommissorialrätten om riksdagsmannen Nils Persson för utlåtelser mot arvprinsen, 14 Aug. 1747, fo. 270.

38 Sennefelt, Den politiska sjukan, 136.

39 RA, ÄK 57, 30 Jul., 4, 5, 10–14 Aug. 1747, fos. 205, 208–10, 214–15, 220–2, 238, 249, 257–60, 263–6, 269–71; Hellström, ‘Vinskänkar och källare i staden inom broarna’, 126.

40 ‘Kongl. Maj:ts Kundgiörelse, angående några omständigheter, som wid Riksdagarne komma at tagas’, 6 Sep. 1751, Utdrag utur alla . . . utkomne Publique Handlingar, vol. V (Stockholm, 1756), §§3–4.

41 Geschwind, L., Stökiga studenter. Social kontroll och identifikation vid universiteten i Uppsala, Dorpat och Åbo under 1600-talet (Uppsala, 2001), 136, 143Google Scholar; Mattsson, C., Från Helan till lilla Mansasse. Den svenska snapsvisans historia (Stockholm, 2002), 21–8Google Scholar; Clark, British Clubs and Societies, 41, 73–4, 96; Tlusty, B.A., Bacchus and Civic Order. The Culture of Drink in Early Modern Germany (Charlottesville and London, 2001), chs. 6–9Google Scholar.

42 See e.g. UUB, N 1139, ‘Axels tankar, Henriks nit’, ‘Sköld och Bok’, ‘Deras skål som sköldar bära’, ‘Kung, Råd och Riksens ständer’, ‘När lag får konung vara’, ‘Wara from och tänka redigt’, fos. 154–5, 165, 168.

43 Cf. seventeenth-century England, see Pincus, S., ‘“Coffee politicians does create”: coffeehouses and Restoration political culture’, Journal of Modern History, 67 (1995), 823–7CrossRefGoogle Scholar; Klein, ‘Coffeehouse civility’, 35–8, 42–3; Cowan, ‘What was masculine about the public sphere?’, 136–9.

44 RA, Kommission 1755–56, vol. 70, 11 Dec. 1755, fos. 84–7; ‘Kongl. Maj:ts Kundgiörelse, angående några omständigheter. . .’, 6 Sep. 1751, §§3–4; See also Arckenholtz, Sagu-Brott, 61.

45 RA, Kommission 1755–56, vol. 70, 3, 17 Dec. 1755, fos. 73, 108.

46 Habermas, J., The Structural Transformation of the Public Sphere: An Inquiry into a Category of Bourgeois Society, trans. Burger, T. (Cambridge, MA, 1989)Google Scholar; Clark, British Clubs and Societies, 169 (quote), 189–90; Garrioch, Making of Revolutionary Paris, 246, 257, 259, 300.