Hostname: page-component-8448b6f56d-sxzjt Total loading time: 0 Render date: 2024-04-19T01:12:18.063Z Has data issue: false hasContentIssue false

The Bear in the Grave: Exploitation of Top Predator and Herbivore Resources in First Millennium Sweden—First Trends from a Long-Term Research Project

Published online by Cambridge University Press:  20 January 2017

Karl-Johan Lindholm*
Affiliation:
Department of Urban and Rural Development, Swedish University of Agricultural Sciences, Sweden
John Ljungkvist*
Affiliation:
Department of Archaeology and Ancient History, Uppsala University, Sweden

Abstract

This paper focusses on animal remains associated with archaeological contexts dated to the middle and later phases of the Scandinavian Iron Age, which corresponds to the first millennium AD. The main question to be addressed is whether this record can be used for identifying human impact on certain animal populations for modelling faunal exploitation and interregional trade. In the first part of the paper, we undertake a detailed inventory of animal finds recorded in published excavation reports, research catalogues, and in existing databases maintained primarily by the Historical Museum in Stockholm. We compare the chronological pattern identified in the burial assemblages with a chronological sequence retrieved from pitfall hunting systems located in the Scandinavian inland region. The chronologies of the animal finds from burials and the pitfall systems are then compared with dated pollen-analytical sequences retrieved in the inland region and additional archaeological assemblages, such as graves and hoards of Roman coins. In our discussion, we outline an interregional model of faunal exploitation between AD 300 and 1200, including the possible location of hunting grounds and end-distribution areas for animal products. The paper provides deeper insights into the burial record of the middle Iron Age, arguing for the need for broader interregional approaches, and focussed archaeological research in the inland regions of Scandinavia.

Cet article traite de vestiges de faune retrouvés dans des contextes archéologiques datant de l'âge du Fer moyen et tardif en Scandinavie, donc du premier millénaire apr. J.-C. La question principale est de déterminer si les données de l'archéozoologie nous permettent d'identifier l'impact anthropogénique sur certaines populations d'animaux, dans le but de modéliser leur exploitation et leur échange à l'échelle interrégionale. On trouvera en première partie de notre article un inventaire détaillé des restes d'animaux publiés dans les rapports de fouilles, les catalogues de recherche et les bases de données tenues à jour principalement par le Musée Historique de Stockholm. Nous présentons ensuite une étude comparant la succession chronologique observée dans le mobilier funéraire avec la séquence retrouvée dans les systèmes de piège de l'intérieur de la Scandinavie. La chronologie des restes d'animaux découverts dans les ensembles funéraires et dans les systèmes de piège est comparée avec les séquences datées provenant de l'analyse pollinique des régions de l'intérieur et avec d'autres données archéologiques, telles que les sépultures et les dépôts de monnaies romaines. Nous présentons en fin d'article un modèle interrégional concernant l'exploitation de la faune entre 300 et 1200 apr. J.-C. qui identifie entre autres l'emplacement de terrains de chasse et de zones de destination de produits animaux. Notre article a pour but d'approfondir nos connaissances sur les ensembles funéraires de l'âge du Fer moyen et plaide en faveur d'une approche interrégionale plus étendue et d'une étude archéologique plus ciblée des régions de l'intérieur de la Scandinavie. Translation by Madeleine Hummler.

Die Tierreste, die mit archäologischen Befunden der mittleren und späten Eisenzeit in Skandinavien in Zusammenhang stehen, bilden den Schwerpunkt dieses Artikels. Die Grundfrage ist, ob es möglich sei, die Angaben dieser Tierresten für die menschlichen Einwirkungen auf gewisse Tierbevölkerungen auszuwerten, sodass ein Bild der Tiernutzung und des interregionalen Austausches entsteht. Im ersten Teil des Artikels wird ein detailliertes Inventar der in Ausgrabungsberichten, Forschungskatalogen und Datenbanken (die vor allem vom Historischen Museum in Stockholm geführt werden) erhältlichen Tierresten vorgelegt. Die chronologischen Angaben der Grabbefunde werden mit der Zeitabfolge der Fallgruben, die im skandinavischen Landesinneren vorkommen verglichen. Die Chronologie der Tierreste, die zu Gräbern gehören und die in Wildgruben vorkommen, wird dann mit den Ergebnissen von datierten pollenanalytischen Untersuchungen im skandinavischen Binnenland verglichen; andere Befunde, wie Gräber und Hortfunde von römischen Münzen werden auch eingeschlossen. In den Schlussfolgerungen stellen wir ein interregionales Modell für die Tiernutzung zwischen 300 und 1200 n.Chr. vor, in welchem wir die eventuelle Lage von Jagdrevieren und den Endpunkt von Erzeugnissen tierischer Herkunft einbeziehen. Unser Artikel versucht, tiefere Einblicke in die Grabbefunde der mittleren Eisenzeit zu liefern und plädiert für umfangreichere interregionale Perspektiven sowie gezielte archäologische Untersuchungen des skandinavischen Binnenlandes. Translation by Madeleine Hummler.

Type
Articles
Copyright
Copyright © 2015 the European Association of Archaeologists 

Access options

Get access to the full version of this content by using one of the access options below. (Log in options will check for institutional or personal access. Content may require purchase if you do not have access.)

References

Ahrland, Å. 2013. Vert and Venison—High Status Hunting and Parks in Medieval Sweden. In: Grimm, O., Schmölke, U., eds. Hunting in Northern Europe until 1500 AD. Neumünster: Wachholtz, pp. 439–64.Google Scholar
Aronsson, K-Å. 1994. Pollen Evidence of Saami Settlement and Reindeer Herding in the Boreal Forest of Northernmost Sweden—An Example of Modern Pollen Grain Studies as an Aid in the Interpretation of Marginal Human Interference from Fossil Pollen Data. Review of Palaeobotany and Palynology, 82: 3745.Google Scholar
Barrett, J., Hall, A., Johnstone, C., Kenward, T.H., O'Connor, T., Ashby, S. 2007. Interpreting the Plant and Animal Remains from Viking-Age Kaupang. In: Skre, D., ed. Kaupang in Skiringssal. Kaupang Excavation Project Publication Series 1. Aarhus: Norske Oldfunn. pp. 283319.Google Scholar
Bately, J. 2007. Text and Translation: The Three Parts of the Known World and the Geography of Europe North of the Danube According to Orosius' Historiae and its Old English Version. In: Bately, J., Englert, A., eds. Othere's Voyages: A Late 9th-Century Account of Voyages along the Coasts of Norway and Denmark and its Cultural Context. Roskilde: Viking ship Museum/Vikingeskibshallen. pp. 4050.Google Scholar
Bell, D. 2012. Forest Degradation, Conservation and Restoration in Sweden. (Introductory Research Essay No. 18). Umeå: Department of Wildlife, Fish, and Environmental Studies, Swedish University of Agricultural Sciences.Google Scholar
Bergman, I., Liedgren, L., Östlund, L., Zackrisson, O. 2008. Kinship and Settlements: Sami Residence Patterns in the Fennoscandian Alpine Areas around A.D. 1000. Arctic Anthropology, 45: 97110.Google Scholar
Emanuelsson, M., Johansson, A., Nilsson, S., Pettersson, S., Svensson, E. 2003. Settlement, Shieling and Landscape—The Local History of a Forest Hamlet. Lund Studies in Medieval Archaeology 32. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.Google Scholar
George, O. 2009. Arkeologisk undersökning av den folkvandringstida grav RAä 8:2 i Sånga socken. Delrapport 2 inom projektet hotade kulturmiljöer längs Västernorrlands älvar. Murberget rapport 8. Härnösand: Länsmuseet Västernorrland.Google Scholar
Grimm, O. 2013. Bear-Skins in Northern European Burials and some Remarks on Other Bear-Related Furnishings in the North and Middle of Europé in the 1st Millennium AD. In: Grimm, O., Schmölke, U., eds. Hunting in Northern Europe until 1500 AD. Neumünster: Wachholtz, pp. 277–96.Google Scholar
Hårding, B. 1992. Osteologisk rapport—kvarteret Trädgårdsmästaren Sigtuna. In: Wikstrand, A., ed. Fem stadsgårdar: arkeologisk undersökning i kv. Trädgårdsmästaren 9 & 10 i Sigtuna 1988–90. (Meddelanden och Rapporter från Sigtuna Museum nr 52). Sigtuna: Sigtuna Museum.Google Scholar
Hårding, B. 1997. Osteologisk analys av boplats och gravmaterial daterade till äldre och yngre järnålder från Lappnäset, Raä 5 och 6, Nora socken, Ångermanland. (Avdelningen för kulturmiljövård och dokumentation. Rapport nr 2:97). Härnösand: Länsmuseet Västernorrland.Google Scholar
Hennius, A., Svensson, J., Ölund, A., Göthberg, H. 2005. Kol och tjära: arkeologi i norra Upplands skogsmarker: undersökningar för E4, Vendel, Tierp och Tolfta socknar, Uppland. Uppsala: Upplandsmuseet.Google Scholar
Herschend, F. 2009. The Early Iron Age in South Scandinavia: Social Order in Settlement and Landscape. Uppsala: Department of Archaeology and Ancient History, Uppsala University.Google Scholar
Herschend, F. in prep. Roman Coins. The Commerce of the Inland.Google Scholar
Holm, O. 2012. Självägarområdenas egenart. Jämtland och andra områden i Skandinavien med småskaligt jordägande 900–1500. Published PhD dissertation, Stockholm: Stockholm University.Google Scholar
Ingold, T. ed. 1988. What is an Animal? London: Unwin Hyman.Google Scholar
Iregren, E. 1989. Under Frösö kyrka - ben från en vikingatida offerlund? In: Iregren, E., ed. Arkeologi och religion. Lund: University of Lund, Institute of Archaeology, pp. 119–33.Google Scholar
Jennbert, K. 2000. Archaeology and Pre-Christian Religion in Scandinavia. Current Swedish Archaeology, 8: 127–41.Google Scholar
Karlsson, H., Emanuelsson, M., Segerström, U. 2010. The History of a Farm–Shieling System in the Central Swedish Forest Region. Vegetation History and Archaeobotany, 19: 103–19.Google Scholar
Lagerstedt, A. 2004. Det norrländska rummet. Vardagsliv och socialt samspel i medeltidens bondesamhälle. Stockholm Studies in Archaeology 30. Stockholm: Stockholm University.Google Scholar
Larsson, J. 2009. Fäbodväsendet 1550–1920. Ett centralt element i Nordsveriges jordbrukssystem. Östersund: Jamtli Förlag.Google Scholar
Liedgren, L. 1992. Hus och gård i Hälsingland: en studie av agrar bebyggelse och bebyggelseutveckling i norra Hälsingland Kr.f.-600 e.Kr. Umeå: Studia Archaeologica Universitatis Umensis.Google Scholar
Lindholm, K-J., Sandström, E., Ekman, A.-K. 2013. The Archaeology of the Commons. Journal of Archaeology and Ancient History, 10: 149.Google Scholar
Ljungkvist, J. 2006. En hiar atti rikR. Om elit struktur och ekonomi kring Uppsala och Mälaren under yngre järnålder. Aun 34. Published PhD dissertation, Uppsala: Uppsala University.Google Scholar
Ljungkvist, J. 2008a. Continental Imports to Scandinavia. Patterns and Changes between 400–800 AD. In: Quast, D., ed. Thirteen International Studies on Early Medieval Mobility. Monographien des Römisch-Germanischen Zentralmuseums Band 78. Mainz: Verlag des Römisch-Germanischen Zentralmuseums, pp. 263–82.Google Scholar
Ljungkvist, J. 2008b. The Development and Chronology of the Valsgärde Cemetery. In: Norr, S., ed. Valsgärde Studies: The Place and Its People, Past and Present. Occasional Papers in Archaeology 42. Uppsala: Uppsala University, pp. 1355.Google Scholar
Magnell, O., Boëthius, A., Thilderqvist, J. 2013. Fest i Uppåkra: en studie av konsumtion och djurhållning baserad på djurben från ceremonihus och vapendeposition. Folk, fä och fynd, 2013: 85132.Google Scholar
Magnusson, G. 1989. Lågteknisk järnhantering i Jämtlands län. Jernkontorets Bergshistoriska Skriftserie 22. Stockholm: Stockholm University.Google Scholar
Myrstad, R. 1996. Bjørnegraver i Nord-Norge. Spor etter den samiske bjørnekulten. Tromsø: Institutt for samfunnsvitenskap, University of Tromsø.Google Scholar
Nyrén, U. 2012. Rätt till jakt: en studie av den svenska jakträtten ca 1600–1789. Göteborg: University of Gothenburg.Google Scholar
Petré, B. 1980. Björnfällen i begravningsritualen - statusobjekt speglande regional skinnhandel? Fornvännen, 75: 514.Google Scholar
Ramqvist, P.H. 2007. Fem Norrland. Om norrländska regioner och deras interaktion. Arkeologi i norr, 10: 153–76.Google Scholar
Ramqvist, P., Lindqvist, A.-K. 1993. Gene - en stormansgård från äldre järnålder i Mellannorrland. Umeå: HB Prehistorica.Google Scholar
Ramstad, M., Halvorsen, S.H., Olsen, A.B. 2011. Bjørkum: Feasting, Craft Production and Specialisation on a Viking Age Rural Site in Norway. Antiquity, 85 (328). [online] [10 October 2011]. <http://www.antiquity.ac.uk/projgall/ramstad328/#author>.Google Scholar
Risbøl, O., Stene, K., Sætren, A. eds. 2011. Kultur og natur i Grimsdalen landskapsvernområde. Sluttrapport fra DYLAN-prosjektet. NIKU Tema 38. Oslo: Norsk institutt for kulturminneforskning.Google Scholar
Serning, I. 1962. Järnåldersgravarna vid Horrmundsjön i Transtrands socken. Dalarnas hembygdsbok, 1962: 3186.Google Scholar
Sleeper-Smith, S. ed. 2009. Rethinking the Fur Trade: Cultures of Exchange in an Atlantic World. Lincoln: University of Nebraska Press.Google Scholar
Stene, K. 2011. Utmarka – en ‘arena’ for samfunnsutvikling i middelalder. Massefangst av villrein og jernproduksjon. In: Håkansson, A., Rosén, C., eds. Landskaparna. Halmstad: Kulturmiljö Halland, pp. 225–43.Google Scholar
Storli, I. 1993. Sami Viking Age Pastoralism—Or ‘The Fur-Trade Paradigm’ Reconsidered. Norwegian Archaeological Review, 26: 120.Google Scholar
Sundström, J. 1987. Grävningsrapport med fyndredovisning och datering. Drocksjöfyndet. Olika aspekter. Laborativ arkeologi: Journal of Nordic Archaeological Science. 2. Stockholm: Arkeologi med laborativ analys, Stockholms universitet.Google Scholar
Svensson, E. 1998. Människor i utmark. Lund Studies in Medieval Archaeology 21. Lund: Lund University.Google Scholar
Svensson, E., Pettersson, S., Nilsson, S., Boss, L., Johansson, A. 2013. Resilience and Medieval Crises at Five Rural Settlements in Sweden and Norway. Lund Archaeological Review, 18: 89106.Google Scholar
Swedish Agricultural University, 2014. Swedish National Forest Inventory. [online] [accessed 8 February 2014]. <http://www.slu.se/Documents/externwebben/webbtjanster/statistik-om-skog/Kartor/Svenska/06-10/bonitet.pdf>..>Google Scholar
Swedish Agricultural University. Swedish Species Information Centre. [online] [accessed 12 December 2013]. <http://www.slu.se/en/collaborative-centres-and-projects/artdatabankenw/>..>Google Scholar
Swedish Environmental Protection Agency, 2010. Nationell förvaltningsplan för Vildsvin (Sus scrofa) [online] [accessed 12 December 2013]. <http://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-sverige/vilt/planera-viltforvaltning/forvaltningsplan-vildsvin-2013.pdf>..>Google Scholar
Swedish Environmental Protection Agency. 2013. Nationell förvaltningsplan för björn (Ursus arctos) [online] [accessed 12 December 2013]. <http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-8645-9.pdf>..>Google Scholar
Swedish History Museum, 2013. Digital Archive of Swedish History Museums Collections. [online] [accessed 27 April 2010]. <http://mis.historiska.se>..>Google Scholar
Swedish National Heritage Board, 2014. Database for Archaeological Sites and Monuments, Fornminnes informations system (FMIS). [online] [accessed 1 November 2014]. <http://www.raa.se/hitta-information/fornsok-fmis/>..>Google Scholar
Wigh, B. 2001. Animal Husbandry in the Viking Age Town of Birka and Its Hinterland. Birka Studies 7. Published PhD Dissertation. Stockholm: Stockholm University.Google Scholar
Zachrisson, I. 2010. Vittnesbörd om pälshandel?: ett arkeologiskt perspektiv på romerska bronsmynt funna i norra Sverige. Fornvännen, 105: 187202.Google Scholar
Zachrisson, I., Iregren, E. 1974. Lappish Bear Graves in Northern Sweden: An Archaeological and Osteological Study. (Early Norrland 5.) Stockholm: Kungl. Vitterhets-, historie- o. antikvitetsakademien.Google Scholar