Skip to main content
×
×
Home
The Cambridge History of Scandinavia
  • Get access
    Check if you have access via personal or institutional login
  • Cited by 1
  • Cited by
    This (lowercase (translateProductType product.productType)) has been cited by the following publications. This list is generated based on data provided by CrossRef.

    2016. Other Books Received. The American Historical Review, Vol. 121, Issue. 4, p. 1408.


    ×
  • Export citation
  • Recommend to librarian
  • Recommend this book

    Email your librarian or administrator to recommend adding this book to your organisation's collection.

    The Cambridge History of Scandinavia
    • Online ISBN: 9781139031639
    • Book DOI: https://doi.org/10.1017/CHO9781139031639
    Please enter your name
    Please enter a valid email address
    Who would you like to send this to *
    ×
  • Buy the print book

Book description

Volume 2 of The Cambridge History of Scandinavia provides a comprehensive and authoritative account of the Scandinavian countries from the close of the Middle Ages through to the formation of the nation states in the mid-nineteenth century. Beginning in 1520, the opening chapters of the volume discuss the reformation of the Nordic states and the enormous impact this had on the social structures, cultural identities and traditions of individual countries. With contributions from 38 leading historians, the book charts the major developments that unfolded within this crucial period of Scandinavian history. Chapters address topics such as material growth and the centralisation of power in the sixteenth and seventeenth centuries as well as the evolution of trade, foreign policy and client states in the eighteenth century. Volume 2 concludes by discussing the new economic and social orders of the nineteenth century in connection with the emergence of the nation states.

Refine List
Actions for selected content:
Select all | Deselect all
  • View selected items
  • Export citations
  • Download PDF (zip)
  • Send to Kindle
  • Send to Dropbox
  • Send to Google Drive
  • Send content to

    To send content items to your account, please confirm that you agree to abide by our usage policies. If this is the first time you use this feature, you will be asked to authorise Cambridge Core to connect with your account. Find out more about sending content to .

    To send content items to your Kindle, first ensure no-reply@cambridge.org is added to your Approved Personal Document E-mail List under your Personal Document Settings on the Manage Your Content and Devices page of your Amazon account. Then enter the ‘name’ part of your Kindle email address below. Find out more about sending to your Kindle.

    Note you can select to send to either the @free.kindle.com or @kindle.com variations. ‘@free.kindle.com’ emails are free but can only be sent to your device when it is connected to wi-fi. ‘@kindle.com’ emails can be delivered even when you are not connected to wi-fi, but note that service fees apply.

    Find out more about the Kindle Personal Document Service.

    Please be advised that item(s) you selected are not available.
    You are about to send
    ×

Save Search

You can save your searches here and later view and run them again in "My saved searches".

Please provide a title, maximum of 40 characters.
×

Page 1 of 3



Page 1 of 3


Note on alphabetisation: the order of works listed below follows the Scandinavian alphabet, with æ/ä, ø/ö, å and Þ coming at the end of the alphabet.

Part 1
Agricola M., Kootut teokset, 1–4, 2nd edn, Porvoo, 1987.
Allen P.S. (ed.), Opus Epistolarum Des. Erasmus Roterodami, 7, Oxford, 1928.
Brandt C. J. and Fenger R. T. (eds.), Christiern Pedersens Danske Skrifter, 1–5, København, 1850–6.
Carelius N. M., Oratio de optima republica, Rostock, 1599.
Erici E., Postilla, 1–2, Stockholm 1621–5; repr., Helsinki, 1988–90.
Gertz M. C. (ed.), ‘Cronica seu breuis processus in causa expulsionis fratrum Minoritarum de suis cenobiis prouincie Danice’, in Scriptores minore historiae Dani medii aevi, 2, København, 1920.
Hasselmann B. (ed.), Samlade skrifter av Olavus Petri, 1–4, Uppsala, 1914–17.
James I, Basilikon doron, Edinburgh, 1599.
Juusten P., Catalogus et ordinaria successio episcoporum Finlandensium, ed. Heininen S., Helsinki, 1988.
Krarup A. (ed.), Acta Pontificum Danica, 6, København, 1932.
Ragueau F., Lex politica Dei, Frankfurt, 1587.
Schroderus E., Regium donum eller Konungslig foräring, Stockholm, 1606.
Sverinsen P. et al. (eds.), Skrifter af Paulus Helie, 1–7, København, 1932–48.
Wegener F. C. (ed.), Aarsberetninger fra Det Kgl. Geheimearchiv indeholdende Bidrag til Dansk historie af utrykte Kilder, 2, København, 1856–60.
Allen C. F., De tre nordiske Rigers Historie under Hans, Christian II, Frederik I, København, 1864–72.
Alnæs K., Historien om Norge. Under fremmed styre, Oslo, 2002.
Anderson P., Lineages of the Absolutist State, 4th impr. edn, London, 1979.
Anderson P., Die Entstehung des absolutistischen Staates, Frankfurt am Main, 1979.
Andersson I., Sveriges historia, Stockholm, 1975.
Andrén Å. (ed.), Sveriges kyrkohistoria, 3, Stockholm, 1999.
Bang A. C., Den norske Kirkes Historie i Reformaions-Aarhundredet, Christiania, 1895.
Benedictow O. J., ‘Fra Rike til Provins 1448–1536’, in Mykland K. (ed.), Norges historie, 5, Oslo, 1977.
Bjørn C. (ed.), Det danske landbrugs historie, 1, København, 1990.
Blickle P. (ed.), Communal Autonomy and Peasant Resistance in Northern and Central Europe, Oxford, 1991.
Brilioth Y., ‘Den senare Medeltiden 1274–1521’, in Holmquist H. and Pleijel H. (eds.), Svenska Kyrkans Historia, 2, Stockholm, 1941.
Cedergreen Bech S., ‘Reformation og renæssance 1533–1596’, in Danstrup J. and Koch H. (eds.), Danmarks historie, 6, København, 1963.
Christensen A. E. (ed.), Den nordiske Adel i Senmiddelalderen. Struktur, funktioner og internordiske relationer, Rapporter til det nordiske historikermøde i København 1971, København, 1971.
Danstrup J., Danmarks Historia från äldsta tid till våra dagar, 1: Från stenåldern till nyare tid, Malmö, 1946.
Danstrup J. and Koch H. (eds.), Danmarks historie, 5–6, København, 1963.
Derry T. K., A History of Scandinavia: Norway, Sweden, Denmark, Finland and Iceland, Minneapolis, 1995.
Ersland G. A. and Sandvik H., Norsk historie 1300–1625. Eit rike tek form, Oslo, 1999.
Fladby R., ‘Gjenreisning 1536–1648’, in Mykland K. (ed.), Norges historie, 6, Oslo, 1977.
Friis A. et al. (eds.), Schultz Danmarkshistorie. Vort folks historie gennem tiderne skrevet af danske historikere, 2, København, 1941.
Gamrath H. and Ladewig Petersen E., ‘Tiden 1340–1648’, in Christensen A. E. (ed.), Danmarks historie, 2:2, København, 1980.
Garstein O., Rome and the Counter-Reformation in Scandinavia until the Establishment of the S. Congregation de Propaganda Fide in 1622, 1–4, Oslo and Leiden, 1963–92.
Halila A., Tanskan ja Norjan historia, Helsinki, 1972.
Hansson H. A. (ed.), Boken om Sveriges historia, Stockholm, 1999.
Holmquist H., ‘Reformationstidevarvet 1521–1611’, in Holmquist H. and Pleijel H. (eds.), Svenska Kyrkans Historia, 3, Stockholm, 1933.
Holmsen A., Norges historie, 1: Fra de eldste tider til 1660, Oslo, 1949.
Hubbard W. H., Making a Historical Culture: Historiography in Norway, Oslo, 1995.
Hørby K. and Venge M., ‘Tiden 1340–1648’, in Christensen A. E. (ed.), Danmarks historie, 2:1, København, 1980.
Imsen S., ‘Bondemotstand og statsutvikling i Norge ca. 1300–1700’, Heimen, 27, 1990.
Imsen S., Norsk bondekommunalisme: fra Magnus Lagabøte till Kristian Kvart, 1: Middelalderen, 2: Lydriketiden, Trondheim, 1990–5.
Inger G., Svensk rättshistoria, Lund, 1988.
Johannesson G., Den skånska kyrkan och reformationen, Lund, 1947.
Jutikkala E., Pohjoismaisen yhteiskunnan historiallisia juuria, Helsinki, 1965.
Jutikkala E. and Pirinen K., A History of Finland, Espoo, 2003.
Kjersgaard E., ‘De første Oldenborgere’, in Danstrup J. and Koch H. (eds.), Danmarks historie, 5, København, 1963.
Koch H., ‘Kongemagt og kirke 1060–1241’, in Mørch S. (ed.), Danmarks historie, 3, København, 1964.
Laasonen P., Suomen kirkon historia, 2, Porvoo, 1991.
Ladewig Petersen E., Dansk social historie, 3: Fra standssamfund til rangssamfund, København, 1980.
Lauring P., Danmarks historie, København, 1998.
Lindhardt P. G., ‘Reformationstiden 1513–1536’, in Koch H. (ed.), Den Danske Kirkes Historie, 3, København, 1965.
Melin J. et al., Sveriges historia. Koncentrerad uppslagsbok – fakta, årtal, kartot, tabeller, Stockholm, 2003.
Montgomery I., Sveriges kyrkohistoria, 4, Stockholm, 2002.
Oakley S., The Story of Denmark, London, 1972.
Pirinen K., Suomen kirkon historia, 1, Porvoo, 1991.
Renvall P., Kuninkaanmiehiä ja kapinoitsijoita Vaasa-kauden Suomessa, Helsinki, 1962.
Riising A., Danmarks middelalderlige prædiken, København, 1969.
Rosén J., Svensk Historia, 1: Tiden före 1718, 3rd edn, Stockholm, 1969.
Schück H. et al., Riksdagen genom tiderna, Arlöv, 1985.
Schwarz Lausten M., ‘Dänemark’, in Müller G. et al., Theologische Realenzyklopädie, 8 (with bibliography to the Middle Ages and the Reformation), Berlin, 1981.
Schwarz Lausten M., ‘Dänemark’, in Müller G. et al., Reformationen i Danmark, København, 1987; 2nd edn, 2002.
Schwarz Lausten M., ‘Dänemark’, in Müller G. et al., A Church History of Denmark, Aldershot, 2002.
Sjödin L., Kalmarunionens slutskede. Gustav Vasas befrielsekrig, 1–2, Uppsala, 1943–7.
Suominen T. and Björnsson A. (eds.), Det hotade landet och det skyddade. Sverige och Finland från 1500-talet till våra dagar. Historiska och säkerhetspolitiska betraktelser, Södertälje, 2002.
Tamm D., Lærebog i dansk retshistorie, København, 1989.
Ahlberg B., Laurentius Petris nattvardsuppfatning, Studia theologica Lundensia, 26, Lund, 1964.
Albrectsen E., Danmark-Norge 1380–1814, 1: Fællesskabet bliver til, 1380–1536, Oslo, 1997.
Allardt E. et al., Nordic Democracy: Ideas, Issues and Institutions in Politics, Economy, Education, Social and Cultural Affairs of Denmark, Finland, Iceland, Norway and Sweden, Copenhagen, 1981.
Andersen J. O., Overfor Kirkebruddet. Den første lutherske Bevægelse og Christierns II's Forhold dertil, København, 1917.
Andersen J. O., Der Reformkatholizismus und die Reformation, Studien der Luther-Akademie, 7, Gütersloh, 1934.
Andersen J. O., Paulus Helie, 1, København, 1936.
Andersen N. K., Confessio Hafniensis. Den københavnske Bekendelse af 1530, København, 1954.
Andersen N. K., ‘The Reformation in Scandinavia and the Baltic’, in Elton G. R. (ed.), The Reformation, The New Cambridge Modern History, 2, Cambridge, 1990.
Andrén Å., ‘Svensk medeltid i kyrkohistoriskt perspektiv’, in Dahlbäck G. (ed.), Svensk Medeltidsforskning idag. En forskningsöversikt, Uppsala, 1987.
Andrén Å., ‘Den liturgiska utveckling i Sverige under reformationstiden’, in Brohed I. (ed.), Reformationens konsolidering i de nordiska länderna 1540–1610, Oslo, 1990.
Askmark R., Svensk prästutbildning framtill år 1700, Stockholm, 1943.
Bakken G., ‘Martin Reinhart, den første lutherske utsending til norden’, Norsk Teologisk Tidsskrift, 73, 1972.
Berntson M., ‘Västgötaherrarnas uppror. Ett försök till nytolkning’, Kyrkohistorisk årsskrift, 100, 2000.
Berntson M., Klostren och reformationen. Upplösningen av kloster och konvent i Sverige 1523–1596, Skellefteå, 2003.
Biaudet H., Le Saint-Siège et la Suède durant la seconde moitié du XVIe siècle, Paris, 1906.
Bisgaard L., ‘Det religiøse liv i senmiddelalderen’, in Ingesman P. and Jensen J. W. (eds.), Danmark i senmiddelalderen, Aarhus, 1994.
Broberg G. et al. (eds.), Tänka, tycka, tro. Svensk historia underifrån, Stockholm, 1993.
Bubenheimer U., Consonantia Theologiae et lurisprudentiae. Andreas Bodenstein von Karlstadt als Theologe und Jurist zwischen Scholastik und Reformation, Tübingen, 1997.
Buchholz W., ‘Schweden und Finnland’, in Asche M. et al. (eds.), Dänemark, Norwegen und Schweden im Zeitalter der Reformation und Konfessionalisierung, Münster, 2003.
Christianson J. R., On Tycho's Island: Tycho Brahe and his Assistants 1570–1601, Cambridge, 2000.
Cnattingius H., Uppsala möte 1593, Stockholm, 1943.
Crafoord F., ‘Läter all ting ährliga och skickliga tilgå’. Prästeskapet i 1600-talets Sverige, Stockholm, 2002.
Czaika O., David Chytraeus und die Universität Rostock in ihren Beziehungen zum schwedischen Reich, Helsinki, 2002.
Czaika O., ‘David Chytraeus och hans betydelse för utformingen av en svensk bekännelsekyrka’, Kyrkohistorisk årsskrift, 104, 2004.
Czaika O., ‘Die Konfessionalisierung im Schwedischen Reich’, Suomen Kirkkohistoriallisen Seuran vuosikirja, 97, 2007.
Dahlgren S. et al. (eds.), Från stormakt till smånation. Sveriges plats i Europa från 1600-tal till 1900-tal, Jyväskylä, 1995.
Doran S., Monarchy and Matrimony: A Study of Elizabeth I's Courtships, London, 1996.
Dyrvik S. et al. (eds.), Norsk økonomisk historie 1500–1970, 1: 1500–1850, Bergen, Oslo and Tromsø, 1979.
Eckerdal L., et al. (eds.), Confessio fidei. Uppsala mötes beslut 1593 om Svenska kyrkans bekännelse, Stockholm, 1993.
Erikson L., Johan III. En biografi, Lund, 2004.
Etting V., Kalmarunionen. Fra fælleskab til blodbad 1397–1520, København, 1998.
Ferm O., De högadeliga godsen i Sverige vid 1500-talets mitt, Studier till det medeltida Sverige, 4, Stockholm, 1990.
Fink-Jensen M., ‘Medicine, Natural Philosophy, and the Influence of Melanchthon in Reformation Denmark and Norway’, Bulletin of History of Medicine, 80, 2006.
Friedrich M., ‘Johan III. Katholischer Gegenreformator oder protestantischer Ireniker? Ein Hinweis auf eine bislang unbeachtete Quelle’, Kyrkohistorisk årsskrift, 96, 1996.
Gardemeister C., Den suverene Guden. En studie i Olavus Petris teologi, Lund, 1989.
Gardemeister C., Klosterlasse. Stormfuglen som ville gjenerobre Norden for katolisismen, Oslo, 1998.
Gisse S., Desertion and Land Colonization in the Nordic Countries c. 1300–1600: Comparative Report, Stockholm, 1981.
Grane L., ‘Teaching the People: The Education of the Clergy and the Instruction of the People in the Danish Reformation Church’, in Grane L. and Hørby K. (eds.), The Danish Reformation against its International Background, Göttingen, 1990.
Grell O. P., ‘Herredagen 1527’, Kirkehistoriske Samlinger, 1978.
Grell O. P., ‘The City of Malmø and the Danish Reformation’, Archiv für Reformationsgeschichte, 79, 1988.
Grell O. P., ‘The Emergence of Two Cities: The Reformation in Malmø and Copenhagen’, in Grane L. and Hørby K. (eds.), The Danish Reformation against its International Background, Göttingen, 1990.
Grell O. P., ‘Scandinavia’, in Pettegree A. (ed.), The Early Reformation in Europe, Cambridge, 1992.
Grell O. P., ‘Caspar Bartholin and the Education of the Pious Physician’, in Grell O. P. and Cunningham A. (eds.), Medicine and the Reformation, London, 1993.
Grell O. P., ‘Scandinavia’, in Scribner R. et al. (eds.), The Reformation in National Context, Cambridge, 1994.
Grell O. P., ‘The Catholic Church and its Leadership’, in Grell O. P. (ed.), The Scandinavian Reformation: From Evangelical Movement to Institutionalisation of Reform, Cambridge, 1995.
Grell O. P., ‘The Reception of Paracelsianism in Early Modern Lutheran Denmark: From Peter Severinus, the Dane, to Ole Worm’, Medical History, 39, 1995.
Grell O. P., ‘The Acceptable Face of Paracelsianism: The Legacy of Idea Medicinae and the Introduction of Paracelsianism into Early Modern Denmark’, in Grell O. P. (ed.), Paracelsus: The Man and His Reputation. His Ideas and their Transformation, Leiden, 1998.
Grell O. P., ‘The Reformation of Norway: A Political and Religious Takeover’, Nordost-Archiv, Zeitschrift für Regionsgeschichte, Neue Folge 13, 2004.
Grell O. P., ‘“Like the Bees, Who Neither Suck nor Generate their Honey from One Flower”: The Significance of the Perigrinatio Academica for Danish Medical Students in the Late Sixteenth and Early Seventeenth Centuries’, in Grell O. P. et al. (eds.), Centres of Medical Excellence? Medical Travel and Education in Europe, 1500–1789, Farnham, 2010.
Grell O. P., ‘From Popular, Evangelical Movement to Lutheran Reformation in Denmark: A Case of Two Reformations’, Archiv für Reformationsgeschichte, 102, 2011.
Grell O. P. and Lyby T., ‘The Consolidation of Lutheranism in Denmark and Norway’, in Grell O. P. (ed.), The Scandinavian Reformation: From Evangelical Movement to Institutionalisation of Reform, Cambridge, 1995.
Grosjean A., An Unofficial Alliance: Scotland and Sweden 1569–1645, Leiden and Boston, 2003.
Gustafsson H., ‘A State that Failed? On the Union of Kalmar, Especially its Dissolution’, Scandinavian Journal of History, 31, 2006.
Hallencreutz C. F. et al. (eds.), Olaus Petri – den mångsidige svenske reformatorn, Uppsala, 1994.
Hammarström I., Finansfőrvaltning och varuhandel 1504–1540. Studier i de yngre Sturarnas och Gustav Vasas statshushållning, Uppsala, 1956.
Harrison D., Sveriges historia. Medeltiden, Stockholm, 2002.
Heckscher E. F., Sveriges ekonomiska historia från Gustav Vasa, 1: Före Gustav Vasa, Stockholm, 1935.
Heininen S., Marcus Henrici Helsingius, Helsinki, 1974.
Heininen S., Die finnischen Studenten in Wittenberg 1531–1552, Helsinki, 1980.
Heininen S., ‘Biskopsutnämningarna i Finland 1554–1642’, in Brohed I. (ed.), Reformationens konsolidering 1540–1610, Oslo, 1990.
Heininen S., ‘Die patristische Argumentation im sogenannten Liturgiestreit (1575–1593) in Schweden’, in Grane L. (ed.), Auctoritas Patrum, Mainz, 1998.
Heininen S., Mikael Agricola raamatunsuomentajana, Helsinki, 1999.
Heininen S., Mikael Agricola. Elämä ja teokset, Helsinki, 2007.
Heininen S., Agricolan perintö. Paulus Juustenin elämä, Helsinki, 2012.
Helk V., Laurentius Nicolai Norvegus S.J. En biografi med bidrag til belysning af romerkirkens forsøg på at genvinde Danmark-Norge i tiden fra reformationen til 1622, København, 1966.
Hildeman K.-I., ‘Klockupproret’, Historisk Tidskrift, 66, 1946.
Hørby K., ‘Humanist Profiles in the Danish Reform Movement‘, in Grane L. and Hørby K. (eds.), Die dänische Reformation vor ihrem internationalen Hintergrund, Göttingen, 1990.
Ingebrand S., Olavus Petris reformatoriska åskådning, Acta Universitatis Upsaliensis, 1, Lund, 1964.
Ingebrand S., ‘Predikan under reformationstiden’, in Andrén Å. (ed.), Sveriges kyrkohistoria, 3, Stockholm, 1999.
Johansen J. C. V., ‘Faith, Superstition and Witchcraft in Reformation Scandinavia’, in Grell O. P. (ed.), The Scandinavian Reformation from Evangelical Movement to Institutionalisation of Reform, Cambridge, 1995.
Jutikkala E., Bonden i Finland genom tiderna, Helsingfors, 1963.
Jørgensen K. R., ‘Om Karmeliterordenen i Danmark’, Kirkehistoriske Samlinger, 1986.
Kajanto I., The Tragic Mission of Bishop Paul Juusten to Tsar Ivan the Terrible, Helsinki, 1995.
Karttunen L., Antonio Possevino. Un diplomate pontificial au XVIe siècle, Lausanne, 1906.
Katajala K. (ed.), Northern Revolts: Medieval and Early Modern Peasant Unrest in the Nordic Countries, Helsinki, 2004.
Kiuasmaa K., Suomen yleis- ja paikallishallinnon toimet ja niiden hoito 1500-luvum jälkipuoliskolla, Historiallisia tutkimuksia, 63, Lahti, 1962.
Kjöllerström S., Striden kring kalvinismen i Sverige under Erik XIV. En kyrkohistorisk studie, Lund, 1935.
Kjöllerström S., ‘Västerås ordinantia’, Scandia, 26, 1960.
Kjöllerström S., ‘Västgötaherrarnas uppror’, Scandia, 29, 1963.
Kjöllerström S., ‘Gustav Vasa och reformatorerna’, Scandia, 36, 1970.
Kjöllerström S. (ed.), Den svenska kyrko-ordningen jämte studier kring tillkomst, innehåll och användning, Lund, 1971.
Klinge M., A European University: The University of Helsinki 1640–2010, Helsinki, 2010.
Koht H., Norsk bondereisning: furebuing til bonde politikken, Oslo, 1926.
Kouri E. I., England and the Attempts to Form a Protestant Alliance in the Late 1560s: A Case Study in European Diplomacy, Annales Academiae Scientiarum Fennicae, Ser. B, 210, Helsinki, 1981.
Kouri E. I., Elizabethan England and Europe: Forty Unprinted Letters from Elizabeth I to Protestant Powers, Bulletin of the Institute of Historical Research. Special Supplement, 12, London, 1982.
Kouri E. I., Saksalaisen käyttökirjallisuuden vaikutus Suomessa 1600-luvulla. Ericus Ericin Postillan lähteet, Helsinki, 1984.
Kouri E. I., ‘For True Faith or National Interest? Queen Elizabeth I and the Protestant Powers’, in Kouri E. I. and Scott T. (eds.), Politics and Society in Reformation Europe: Essays for Sir Geoffrey Elton, London, 1987.
Kouri E. I., ‘Die diplomatisch-politischen Beziehungen zwischen den Protestanten in Deutschland und Schweden 1527–1547’, in Kouri E. I., Historiankirjoitus, Politiikka, Uskonto: Historiography, Politics, Religion, Jyväskylä, 1990.
Kouri E. I., ‘Der Einfluss der deutschen Gebrauchsliteratur in Finnland im 17. Jahrhundert. Die Vorlagen von Ericus Ericis Postille’, in Kouri E. I., Historiankirjoitus, Politiikka, Uskonto: Historiography, Politics, Religion, Jyväskylä, 1990.
Kouri E. I., ‘Statsmaktstänkandet i början av nya tiden’, in Kouri E. I., Historiankirjoitus, Politiikka, Uskonto: Historiography, Politics, Religion, Jyväskylä, 1990.
Kouri E. I., ‘The Life of Ericus Erici the Younger in Counter-Reformation Europe’, in Kouri E. I., Historiankirjoitus, Politiikka, Uskonto: Historiography, Politics, Religion, Jyväskylä, 1990.
Kouri E. I., ‘The Early Reformation in Sweden and Finland, c. 1520–1560’, in Grell O. P. (ed.), The Scandinavian Reformation from Evangelical Movement to Institutionalisation of Reform, Cambridge, 1995.
Kouri E. I., ‘Health Care and Poor Relief in Sweden and Finland, c. 1500–1700’, in Grell O. P. and Cunningham A. (eds.), Health Care and Poor Relief in Protestant Europe, 1500–1700, London and New York, 1997.
Kouri E. I., ‘La Consolidation du luthéranisme en Scandinavie’, in Miller J. (ed.), L'Europe protestante aux XVIe et XVIIe siècles, Paris, 1997.
Kouri E. I., ‘La Réforme royale en Scandinavie’, in Miller J. (ed.), L'Europe protestante aux XVIe et XVIIe siècles, Paris, 1997.
Kouri E. I., ‘Die finnisch-deutschen Kontakte zu Beginn der Neuzeit’, in Jäntti A. and Holtkamp M. (eds.), Finnisch-deutsche Kulturbeziehungen seit dem Mittelalter, Berlin, 1998.
Kouri E. I., ‘Die Entwicklung eines Systems der europäischen Außenpolitik in der Zeit von 1558–1603 aus englischer Perspektive’, in Beiderbeck F. et al. (eds.), Dimensionen der europäischen Außenpolitik zur Zeit der Wende vom 16. zum 17. Jahrhundert, Berlin, 2003.
Kouri E. I., ‘Ericus Erici junior (s. 1580). Käännynnäinen, jesuiitta’, in Suomen kansallisbiografia, 2, Helsinki, 2003.
Kouri E. I., ‘Ericus Erici Sorolainen (1546–1625). Turun piispa, Viipurin administrator, kirjailija’, in Suomen kansallisbiografia, 2, Helsinki, 2003.
Kouri E. I., ‘Die politisch-administrative Rolle der finnischen Sprache im Schwedischen und Russischen Reich’, Jahrbücher für Geschichte Osteuropas, 53, 2005.
Kouri E. I., ‘Johannes Raumannus (1570–1614). Uppsalan yliopiston rehtori, teologian professori, teologian tohtori’, in Suomen kansallisbiografia, 8, Helsinki, 2006.
Kouri E. I., ‘Die Stellung des Finnischen als Verwaltungssprache bis zum Anfang des 20. Jahrhunderts’, in Nicklas T. and Schnettger M. (eds.), Politik und Sprache im frühneuzeitlichen Europa, Mainz, 2007.
Kouri E. I., ‘Ericus Erici Sorolainen (1546–1625). Biskop, administrator, författare’, in Biografiskt lexikon för Finland, 1, Helsingfors, 2008.
Kouri E. I., ‘Das Nationale und die Stellung der Sprache im Großfürstentum Finnland’, in Maier K. (ed.), Nation und Sprache in Nordosteuropa im 19. Jahrhundert, Wiesbaden, 2012.
Kragh H., Fra Middelalderlærdom til Den Nye Videnskab, 1000–1730, Dansk Videnskabs Historie, 1, Aarhus, 2005.
Kumlien K., ‘Gustav Vasa och kungavalet i Strängnäs 1523’, Historisk Tidskrift, 1963.
Ladewig Petersen E., ‘Henrik Krummedige og Norge’, Historisk Tidsskrift, 12:3, 1968–9.
Ladewig Petersen E., ‘Frederik I., ‘Tyge Krabbe og Vincens Lunge’, Historisk Tidsskrift, 51, 1972.
Larsson L. J., ‘Sören Norbys skånska uppror’, Scandia, 64, 1964.
Larsson L.-O., ‘Daljunkern’, in Schück A. and Stille Å. (eds.), Historiska studier tillägnade Sven Tunberg, Uppsala, 1942.
Larsson L.-O., Det medeltida Värend. Studier i det småländska gränslandets historia framtill 1500-talets mitt, Lund, 1964.
Larsson L.-O., Dackeland, Stockholm, 1979.
Larsson L.-O., ‘Jordägofördelningen i Sverige under Gustav Vasas regering’, Scandia, 51, 1985.
Larsson L.-O., Kalmarunionens tid. Från drottning Margareta till Kristian II, Falun, 1997.
Larsson L.-O., Gustav Vasa – landsfader eller tyrann?, Stockholm, 2002.
Larsson L.-O., Arvet efter Gustav Vasa, Stockholm, 2005.
Leinberg K. G., ‘Några tillägg till uppsatsen. Om finske Studerande i Jesuitcollegier’, Historiallinen arkisto, 18, 1903.
Lindberg F., ‘Bondefreder under svensk medeltid’, Historisk Tidskrift, 48, 1928.
Lindberg F., ‘Daljunkern’, in Schück A. and Stille Å. (eds.), Historiska studier tillägnade Sven Tunberg, Uppsala, 1942.
Lindegård S., Ämbetsbrott av präst. En kyrkorättslig studie från medeltid till nutid, Lund, 1999.
Lundkvist S., ‘The European Powers and Sweden in the Reign of Gustav Vasa’, in Kouri E. I. and Scott T. (eds.), Politics and Society in Reformation Europe: Essays for Sir Geoffrey Elton, London, 1987.
Lyby T., Vi evangeliske. Studier over samspillet mellem udenrigspolitik og kirkepolitik på Frederik I's tid, Aarhus, 1993.
Lönnroth E., Från svensk medeltid, Stockholm, 1959.
Malmstedt G., Haldagsreduktionen. Övergången från ett medeltide till ett modernt år i Sverige 1500–1800, Göteborg, 1994.
Malmstedt G., Bondetro och kyrkotro. Religiös mentalitet i stormaktstidens Sverige, Lund, 2002.
Moeller B., ‘Luther in Europe: His Works in Translation 1517–46’, in Kouri E. I. and Scott T. (eds.), Politics and Society in Reformation Europe: Essays for Sir Geoffrey Elton, London, 1987.
Montgomery I., Värjostand och lärostånd. Religion och politik i meningsutbytet mellan kungmakt och prästeskap i Sverige 1593–1608, Uppsala, 1972.
Montgomery I., ‘Uppsala möte 1593’, Kyrkohistorisk årsskrift, 93, 1993.
Montgomery I., ‘The Institutionalisation of Lutheranism in Sweden and Finland’, in Grell O. P. (ed.), The Scandinavian Reformation from Evangelical Movement to Institutionalisation of Reform, Cambridge, 1995.
Mosley A., Bearing the Heavens: Tycho Brahe and the Astronomical Community of the Late Sixteenth Century, Cambridge, 2007.
Mosley A., ‘The Reformation of Astronomy’, in Heal B. and Grell O. P. (eds.), The Impact of the European Reformation: Princes, Clergy and People, Aldershot, 2008.
Musgrave P., The Early Modern European Economy, New York, 1999.
Nenonen M., ‘Envious Are All People, Witches Watch at Every Gate: Finnish Witches and Witch Trials in the 17th Century’, Scandinavian Journal of History, 19, 1993.
Norborg L.-A., ‘Västgötaherrarnas uppror’, Scandia, 27, 1961.
Nuorteva J., Suomalaisten ulkomainen opinkäynti ennen Turun Akatemian perustamista 1640, Helsinki, 1997.
Nyberg T., ‘Das religiöse Profil des Nordens’, in Asche M. et al. (eds.), Dänemark, Norwegen und Schweden im Zeitalter der Reformation und Konfessionalisierung, Münster, 2003.
Nybo Rasmussen J., ‘De danske franciskaneres bøger i Flensborg’, Kirkehistoriske Samlinger, 1977.
Nyman H., ‘Gudstjänstreformen i Finland under 1500-talet‘, in Andrén C.-G. (ed.), Reformationen i Norden. Kontinuitet och förnyelse, Lund, 1973.
Odén B., Rikets uppbörd och utgift. Statsfinanser og finansfőrvaltningen under senare 1500-talet, Bibliotheca Historica Lundensis, 1, Lund, 1955.
Ohlsson R., Abraham Angermannus. En biografisk studie, Stockholm, 1946.
Olesen J. E., ‘Inter-Scandinavian Relations’, in Helle K. (ed.), The Cambridge History of Scandinavia, 1, Cambridge, 2003.
Olsson B., ‘Bibeln på svenska’, in Andrén Å. (ed.), Sveriges kyrkohistoria, 3, Stockholm, 1999.
Palmblad C., Mässan på svenska. Den reformatoriska mässan i Sverige mot senmedeltida bakgrunden, Lund, 1998.
Paludan-Müller C., Grevens Feide. Skildret efter trykte og utrykte kilder af C. Paludan-Müller, 1–2, København, 1853–4.
Persson R., Johan III och Nova Ordinantia, Lund, 1973.
Piltz A., ‘Sigismund och motreformationen i Sverige. Några bidrag till svensk kyrkohistoria mellan Uppsala möte och Söderköpings riksdag’, in Blückert K. (ed.), När enhet gick förlorad. Två bidrag till bilden av reformationen i Sverige, Uppsala, 1997.
Pirinen K., ‘Bibelhumanism och reformation. En forskningöversikt‘, in Andrén C.-G. (ed.), Reformationen i Norden. Kontinuitet och förnyelse, Lund, 1973.
Pärnänen J. A., Le Premier Séjour de Sigismond Vasa en Suède 1593–1594 d'après la correspondence diplomatique du nonce apostolique Germanico Malaspina, Helsinki, 1933.
Ringmar R., Gustav Eriksson Vasa – kung, kamrer, koncernchef. Återblick på en monark av Guds nåde, Stockholm, 2002.
Salminen S. J., ‘Johannes Raumannus. Der erste Doktor der Theologie Schwedens nach der Reformation’, Kyrkohistorisk årsskrift, 71, 1971.
Samuelsson J., Aristokrat eller förädlad bonde? Det svenska frälsets ekonomi, politik och sociala förbindelse 1523–1611, Bibliotheca historica lundensis, 77, Malmö, 1994.
Samuelsson S., ‘Till diskussionen om Daljunkern’, Historisk Tidskrift, 68, 1948.
Sanders H. (ed.), Mellem Gud och Djævelen. Religiøse og magiske verdensbilleder i Norden 1500–1800, København, 2002.
Scharling S., ‘Frederik I's kirkepolitik’, Kirkehistoriske Samlinger, 1974.
Schmeidler M.-E.Zur Analyse der Übersetzung des Neuen Testaments durch Michael Agricola (1548)’, Studia Fennica, 14, 1969.
Scholtens S., ‘Recent Studies on the Carmelites and the Reformation in Denmark’, Carmelus, 12, 1965.
Schwarz Lausten M., ‘Die Universität Kopenhagen und die Reformation‘, in Grane L. (ed.), University and Reformation, Leiden, 1981.
Schwarz Lausten M., Biskop Peter Palladius og Kirken 1537–1560, København, 1987.
Schwarz Lausten M., ‘The Early Reformation in Denmark and Norway 1520–1559’, in Grell O. P. (ed.), The Scandinavian Reformation, Cambridge, 1995.
Scribner R. et al. (eds.), The Reformation in National Context, Cambridge, 1994.
Serenius S., Liturgia svecane ecclesiae catholicae et orthodoxae conformis. En liturgihistorisk undersökning med särskild hänsyn till struktur och förlagor, Åbo, 1966.
Shackelford J., A Philosophical Path for Paracelsian Medicine: The Ideas, Intellectual Context and Influence of Petrus Severinus, 1540–1602, Copenhagen, 2004.
Svalenius I., Georg Norman. En biografisk studie, Stockholm, 1937.
Söderberg U., Gustav I:s arv och eget i Uppland – en godsmassas framväxt organisation och förvaltning, Stockholm, 1977.
Tarkiainen K., Ruotsin ja Venäjän rauhanneuvottelut 1557. Mikael Agricola Ruotsin lähetystön jäsenenä, Helsinki, 2007.
Thiedecke J., Magten, Æren och Døden. Kampen om Norden 1563–1720, Valby, 1999.
Tvede-Jensen L., Jylland i oprør. Clementsfejden 1534, Århus, 1985.
Tvede-Jensen L., ‘Clementsfejden. Det sidste bondeoprør i Danmark’, in Bøgh A. et al. (eds.), Til kamp for friheden. Sociale Oprør i Nordisk middelalder, Ålborg, 1988.
Venge M., Christian 2.s fald. Spillet om magten i Danmark januar–februar 1523, Odense, 1972.
Venge M., Når vinden føjer sig, Odense, 1977.
Venge M., ‘Bondefred og grænsefred’, Historisk tidsskrift, 1980.
Wallmann J., ‘Lutherische Konfessionalisierung – ein Überblick’, in Rublack H.-C. (ed.), Die Lutherische Konfessionalisierung in Deutschland, Heidelberg, 1992.
Weibull L., ‘Västerås riksdag 1527’, Scandia, 10, 1937.
Wie-Andersen L. et al. (eds.), Uppsala-overenskomsten 1520. Magtstrukturer og magtkamp i Sverige, januar-oktober 1520, Odense, 1975.
Willumsen L. H., ‘Witches of the High North: The Finmark Witch Trials in the Seventeenth Century’, Scandinavian Journal of History, 22, 1997.
Wisløff C. F., Norsk Kirkehistorie, 1, Oslo, 1966.
Ylikangas H., Nuijasota, Helsinki, 1977.
Ylikangas H., Valta ja väkivalta keski- ja uuden ajan taitteen Suomessa, Porvoo, 1988.
Ylikangas H., ‘Ostrobothnia in Finnish History’, in Engman M. and Kirby D. (eds.), From Finland: People, Nation, State, London, 1989.
Ylikangas H., A Historical Review of Violent Crime in Finland: Criminal Violence in Scandinavia, Scandinavian Studies in Criminology, 11, Oslo, 1990.
Ylikangas H., ‘The Historical Connections of European Peasant Revolts’, Scandinavian Journal of History, 16, 1991.
Ylikangas H., ‘Från ättemedlem till konungens undersåte. Finska bönder under svenskt välde’, in Borberg G. et al. (eds.), Tänka, tycka, tro. Svensk historia underifrån, Stockholm, 1993.
Ylikangas H., Klubbekriget. Det blodiga bondekriget i Finland 1596–97, Lund, 1999.
Ylikangas H., Dealing with the Past in Finnish History: Northern Dimensions, The Finnish Institute of International Affairs, Helsinki, 2000.
Ylikangas H., ‘Rebels of the War: The Social Origins of the Finnish Peasants’ War 1596–1597’, in Multamäki K. et al. (eds.), E. I. Kouri ja yleinen historia, Helsinki, 2000.
Ylikangas H., Suomen historian solmukohdat, Juva, 2007.
Yrwing H., ‘Konungavalet i Strängnäs 1523’, Scandia, 30, 1964.
Österberg E., ‘Agrar-ekonomisk utveckling, ägostrukturer och sociala oroligheter: de nordiska länderna ca. 1350–1600’, Scandia, 45, 1979.
Österberg E., ‘Bönder och centralmakt i det tidigmoderne Sverige. Konflikt – kompromiss – politisk kultur’, Scandia, 55, 1989.
Österberg E. and Sogner S. (eds.), People Meet the Law: Control and Conflict-handling in the Courts: The Nordic Countries in the Post-Reformation and Pre-industrial Period, Oslo, 2000.
Åberg V., ‘Conspiracy or Political Purge? The Stockholm Trial of 1536’, Scandinavian Journal of History, 21, 1996.
Åquist G., Kungen och rätten. Studier till uppkomsten och den tidigare utvecklingen av kungens lagstiftningsmakt och domrätt under medeltiden, Lund, 1989.
Part 2
Abel W., ‘Geschichte der deutschen Landwirtschaft vom frühen Mittelalter bis zum 19. Jahrhundert’, in Franz G. (ed.), Deutsche Agrargeschichte, 2, Stuttgart, 1962.
Abel W., Massenarmut und Hungerkrisen im vorindustriellen Europa, Uelzen, 1974.
Bladh G., Finnskogens landsbygd och människor under fyra sekler. En studie om samhälle och natur i förändring, Meddelanden från Göteborgs universitets geografiska institutioner, 87, Göteborg, 1995.
Böhme K.-R. et al. (eds.), In Quest of Trade and Security: The Baltic in Power Politics, 1500–1890, Lund, 1994.
Feldbæk O., Danmarks økonomiske historie 1500–1840, Herning, 1993.
Frandsen K.-E. and Dombernowsky L., Det danske landbrugs historie, 2: 1536–1810, ed. Bjørn C. et al., Odense, 1988.
Heckscher E. F., Sveriges ekonomiska historia från Gustav Vasa, 1:2, Stockholm, 1936.
Jespersen K. J. V., A History of Denmark, London, 2004.
Jespersen L. (ed.), A Revolution from Above? The Power State of 16th and 17th Century Scandinavia, Odense, 2000.
Johansen H. C., En samfundsorganisation i opbrud 1700–1870, Dansk Socialhistorie, 4, København, 1979.
Johansen H. C., Danish Population History 1600–1939, Odense, 2002.
Kirby D., Northern Europe in the Early Modern Period: The Baltic World 1492–1772, London, 1990.
Munck T., Seventeenth Century Europe: State, Conflict and the Social Order in Europe 1598–1700, London, 1990.
North M., Geschichte der Ostsee, München, 2011.
Riis T. (ed.), Aspects of Poverty in Early Modern Europe, 1–2, Odense, 1986.
Ahlberg N., Stadsgrundningar och planförändringar. Svensk stadsplanering 1521–1721, Acta Universitatis Agriculturae Sveciae, 94, Uppsala, 2005.
Bairoch P., Batou J. and Chèvre P. (eds.), La Population des villes européennes: banque de données et analyse sommaire des resultats, 800–1850, Publications du Centre d'historie économique internationale de l'Université de Genève, 2, Geneva, 1988.
Benedictow O. J., ‘The Demography of the Viking Age and the High Middle Ages’, Scandinavian Journal of History, 21, 1996.
Bjørkvik H., ‘Folketap og sammenbrud’, in Helle K. et al. (eds.), Aschehougs Norgeshistorie, 4, Oslo, 1996.
Bohmbach J., ‘Die Kopfsteuerbeschreibung des Jahres 1677 im Herzogtum Bremen’, Niedersächsisches Jahrbuch, 48, 1976.
Braudel F., La Méditerranée et le monde méditerranéen à l’époque de Philippe II, 1, 9th edn, Paris, 1987.
Brochmann B. and Kjeldstadli K., A History of Immigration: The Case of Norway 900–2000, Oslo, 2008.
Buchholz W., Öffentliche Finanzen und Finanzverwaltung im entwickelten frühmodernen Staat. Landesherr und Landstände im Schwedischen Pommern 1720–1806, Veröffentlichungen der historischen Kommission für Pommern, Reihe 5: Forschungen zur pommerschen Geschichte, 25, Köln, Weimar and Wien, 1992.
Degn O., ‘De nyanlagte byer og byuviklingen i Danmark 1600–1800’, in Blom G. A. (ed.), De anlagte steder på 1600- og 1700-tallet, Urbaniseringsprocessen i Norden, 2, Oslo, Bergen and Tromsø, 1979.
Dyrvik S., ‘Historical Demography in Norway 1660–1801: A Short Survey’, The Scandinavian Economic History Review, 20, 1972.
Dyrvik S. et al., The Demographic Crisis in Norway in the 17th and the 18th Centuries: Some Data and Interpretations, Bergen, Oslo and Tromsø, 1976.
Dyrvik S. et al., Norsk økonomisk historie 1500–1700, Bergen, 1979.
Eliassen F.-E.,‘The Mainstays of the Urban Fringe: Norwegian Small Towns 1500–1800’, in Clark P. (ed.), Small Towns in Early Modern Europe’, Cambridge, 1995.
Engman M., St Petersburg och Finland. Migration och influens 1703–1917, Bidrag till kännedom om Finlands natur och folk, 130, Helsingfors, 1983.
Eriksson B., ‘De anlagda städerna i Sverige ca. 1580–1800’, in Blom G. A. (ed.), De anlagte steder på 1600- og 1700-tallet, Urbaniseringsprocessen i Norden, 2, Oslo, Bergen and Tromsø, 1979.
Gaunt D., ‘Pre-industrial Economy and Population Structure’, Scandinavian Journal of History, 25, 1977.
Gaunt D., Familjeliv i Norden, Malmö, 1983.
Gissel S. et al. (eds.), Desertion and Land Colonization in the Nordic Countries c. 1300–1600, The Scandinavian Research Project on Deserted Farms and Villages, 11, Uppsala, 1981.
Goehrke C., Die Wüstungen in der Moskauer Rus. Studien zur Siedlungs-, Bevölkerungs- und Sozialgeschichte, Quellen und Studien zur Geschichte des östlichen Europa, 1,Wiesbaden, 1968.
Haggrén G., Hammarsmeder, masugnsfolk och kolare. Tidigindustriella yrkesarbetare vid provinsbruki i 1600-talets Sverige, Jernkontorets Bergshistoriska Skriftserie, 38, Stockholm, 2001.
Heckscher E. F., ‘Sveriges befolkning från det stora nordiska krigets slut till tabellverkets början (1720–1750)’, in Heckscher E. F. (ed.), Ekonomisk-historiska studier, Stockholm, 1936.
Heckscher E. F., Sveriges ekonomiska historia från Gustav Vasa, 2:1, Stockholm, 1949.
Hinrichs E. and Reinders C., ‘Zur Bevölkerungsgeschichte des oldenburger Landes’, in Eckhardt A. (ed.), Geschichte des Landes Oldenburg. Ein Handbuch, 4th edn, Oldenburg, 1993.
Jespersen K. J. V.Social Change and Military Revolution in Early Modern Europe: Some Danish Evidence’, The Historical Journal, 26, 1983.
Jespersen K. J. V. Danmarks historie, 3: Tiden 1648–1730, ed Mørch S., København, 1989.
Jespersen K. J. V.The Rise and Fall of the Danish Nobility 1600–1800’, in Scott H. M. (ed.), The European Nobilities in the Seventeenth and Eighteenth Centuries, 2, London, 1995.
Jutikkala E., ‘The Great Finnish Famine in 1695–7’, The Scandinavian Economic History Review, 3, 1955.
Jutikkala E., Bonden i Finland genom tiderna, Helsingfors, 1963.
Jutikkala E., ‘Suurten sotien ja uuden asutusekspansion kaudet’, in Jutikkala E. et al. (eds.), Suomen taloushistoria, 1, Helsinki, 1980.
Jutikkala E., ‘Finlands befolkning och befolkande’, Historisk Tidskrift för Finland, 72, 1987.
Jutikkala E., ‘Massdöd och ödeläggelse under katastrofåren’, in Ilsøe H. and Jørgensen B. (eds.), Plov og pen. Festskrift till Svend Gissel 4. januar 1991, København, 1991.
Kahk J., et al. (eds.), Eesti talurahva ajalugu, 1, Tallinn, 1992.
Keyser E., Bevölkerungsgeschichte Deutschlands, 2nd edn, Leipzig, 1941.
Kirkinen H., ‘Karjalan historia juurista Uudenkaupungin rauhaan’, in Kirkinen H. et al. (eds.), Karjalan kansan historia, Porvoo, 1994.
Kjærgaard T., The Danish Revolution, 1500–1800: An Ecohistorical Interpretation, Cambridge, 1994.
Kuisma M., Metsäteollisuuden maa. Suomi, metsät ja kansainvälinen järjestelmä 1600–1920, Helsinki, 1993.
Ladewig Petersen E., The Crisis of the Danish Nobility, 1580–1660, Odense, 1967.
Ladewig Petersen E., ‘The Danish Cattle Trade during the Sixteenth and Seventeenth Centuries’, The Scandinavian Economic History Review, 18, 1970.
Ladewig Petersen E., Fra standssamfund till rangssamfund 1500–1700, Dansk socialhistorie, 3, 2nd edn, København, 1980.
Ladewig Petersen E., ‘Krigsødelæggelserne under svenskekrigene’, in Møller A. M. (ed.), Folk og erhverv. Tilegnet Hans Chr. Johansen, Odense University Studies in History and Social Sciences, 189, Odense, 1995.
Laidre M., Schwedische Garnisonen in Est- und Livland 1654–1699, Tallinn, 1990.
Larsson L.-O., Kolonisation och befolkningsutveckling i det svenska agrarsamhället 1500–1620, Bibliotheca Historica Lundensis, 27, Lund, 1972.
Lilja S., ‘Swedish Urbanization c. 1570–1800: Chronology, Structures and Causes’, Scandinavian Journal of History, 19, 1994.
Lilja S., Tjuvehål och stolta städer. Urbaniseringens kronologi och geografi i Sverige (med Finland) ca 1570-tal intill 1810, Studier i stads- och kommunhistoria, 20, Stockholm, 2000.
Lindegren J., Utskrivning och utsugning. Produktion och reproduktion i Bygdeå 1620–1640, Acta Universitatis Upsaliensis, Studia Historica Upsaliensia, 117, Uppsala, 1980.
Lindegren J., ‘The Swedish Military State’, Scandinavian Journal of History, 10, 1985.
Loit A., ‘Invandring från Finland till Baltikum under 1600-talet’, Historisk Tidskrift för Finland, 62, 1982.
Lunden K., Fra svartedauden till 17. Mai, Norges landbrukshistorie, 2, Oslo, 2002.
Lundh C., ‘Households and Families in Pre-industrial Sweden’, Continuity and Change, 10, 1995.
Lundmark L., Så länge vi har marker. Samerna och staten under 600 år, Stockholm, 1998.
Maarbjerg J. P., Scandinavia in the European World-economy, ca. 1570–1625: Some Local Evidence of Economic Integration, New York, 1995.
Moring B., Skärgårdsbor. Hushåll, familj och demografi i finländsk kustbygd på 1600-, 1700- och 1800-talen, Bidrag till kännedom om Finlands natur och folk, 145, Helsingfors, 1994.
Moring B., ‘Marriage and Social Change in South-western Finland, 1700–1870’, Continuity and Change, 11, 1996.
Moring B., ‘Land, Labor and Love: Household Arrangements in Nineteenth Century Eastern Finland – Cultural Heritage or Socio-Economic Structure’, The History of the Family: An International Quarterly, 4, 1999.
Moseng O. G., ‘Gud, pesten, legekunsten, mottilltakene og staten’, Historisk Tidsskrift, 75, 1996.
Mulk I.-M., Sirkas – ett samiskt fångstsamhälle i förändring Kr.f.-1600 e. Kr., Studia Archaeologica Universitatis Umensis, 6, Umeå, 1994.
Muroma S., Suurten kuolonvuosien (1695–1697) väestönmenetykset, Historiallisia Tutkimuksia, 161, Helsinki, 1991.
Mykland K., ‘Gennem nødår og krig 1648–1720’, in Mykland K. (ed.), Norges historie, 7, Oslo, 1977.
Myrdal J., ‘1500-talets bebyggelseexpansion – en forskningsöversikt’, Scandia, 53:1, 1987.
Myrdal J., Jordbruket under feodalismen 1000–1700, Det svenska jordbrukets historia, Borås, 1999.
Myrdal J., ‘Farming and Feudalism, 1000–1700’, in Myrdal J. and Morell Mats (eds.), The Agrarian History of Sweden from 4000 BC to AD 2000, Lund, 2011.
Myrdal J. and Söderberg J., Kontinuitetens dynamik. Agrar ekonomi i 1500-talets Sverige, Acta Universitatis Stockholmiensis, Stockholm Studies in Economic History, 15, Stockholm, 1991.
Niitemaa V., Baltian historia, Porvoo, 1959.
Nilsson S. A., De stora krigens tid. Om Sverige som militärstat och bondesamhälle, Acta Universitatis Upsaliensis, Studia Historica Upsaliensia, 161, Uppsala, 1990.
Opsahl E. and Sogner S., ‘I kongenes tid 900–1814’, in Kjeldstadh K. (ed.), Norsk innvandringshistorie, 1, Oslo, 2003.
Palli H., ‘The Population of Estonia in the Last Decades of the Swedish Period’, in Loit A. and Piirimäe H. (eds.), Die schwedischen Ostseeprovinzen Estland und Livland im 16.-18. Jahrhundert, Studia Baltica Stockholmiensia, 11, Stockholm, 1993.
Palm L. A., Människor och Skördar. Studier kring agrarhistoriska metodproblem 1540–1770, Avhandlingar från historiska institutionen i Göteborg, 6, Göteborg, 1993.
Palm L. A., ‘Household Size in Pre-industrial Sweden’, Scandinavian Economic History Review, 47, 1999.
Palm L. A., ‘Le Changement cache du système démographique suédois à “l’Époche de la Grandeur”: des marriages adolescents aux marriages tardifs’, Enfances: bilan d'une decennie de recherche, Annales de Démograpie historique, 2001, Paris, 2002.
Piilahti K.-M., ‘Kaskestako perhe kasvoi?’, MA thesis, University of Helsinki, 1997.
Piilahti K.-M., ‘Familjen invid flera gränser. Naturresurserna, ekonomin, hushållet och familjen i Valkeala från 1630-talet till stora ofreden’, Historisk Tidskrift för Finland, 83, 1998.
Piilahti K.-M., Aineellista ja aineetonta turvaa. Ruokakunnat, ekologis-taloudelliset resurssit ja kontaktinmuodostus Valkealassa 1630–1750, Bibliotheca Historica, 106, Helsinki, 2007.
Pirinen K., Rajamaakunta asutusliikkeen aikakaudella 1534–1617, Savon historia, 2:1, Pieksämäki, 1982.
Pirinen K., Savon keskiaika, Savon historia, 1, Kuopio, 1988.
Pitkänen K., ‘Suomen väestön historialliset kehityslinjat’, in Koskinen S. et al. (eds.), Suomen väestö, Hämeenlinna, 1994.
Püvi T., ‘Invandrare från Finland i norra Estland på 1700-talet’, Historisk Tidskrift för Finland, 62, 1982.
Ranta R., Vanhan Suomen talouselämä vuosina 1721–1743, Historiallisia Tutkimuksia, 130:1, Helsinki, 1985.
Rasila V. et al. (eds.), Perinteisen maatalouden aika: esihistoriasta 1870-luvulle, Suomen maatalouden historia, 1, Helsinki, 2003.
Rian Ø., ‘State and Society in 17th-century Norway’, Scandinavian Journal of History, 10, 1985.
Rian Ø., ‘Den nye begyndelsen 1520–1660’, in Helle K. et al. (eds.), Aschehougs Norges historie, 5, Oslo, 1995.
Rian Ø., ‘Government and Society in Early Modern Scandinavia 1560–1721’, in Jespersen L. (ed.), A Revolution from Above? The Power State of 16th and 17th Century Scandinavia, Odense, 2000.
Rian Ø., ‘State, Elite and Peasant Power in a Norwegian Region, Bratsberg County, in the 17th Century’, in Jespersen L. (ed.), A Revolution from Above? The Power State of 16th and 17th Century Scandinavia, Odense, 2000.
Rystad G. (ed.), Europe and Scandinavia: Aspects of the Process of Integration in the 17th Century, Lund, 1983.
Saloheimo V., Pohjois-Karjalan historia, 3, Joensuu, 1980.
Saloheimo V., Savo suurvallan valjaissa, Savon historia, 2:2, Kuopio, 1990.
Saloheimo V., ‘Inkerinmaan asutus ja väestö’, in Nevalainen P. and Sihvo H. (eds.), Inkeri, historia, kansa, kulttuuri, Helsinki, 1991.
Sandnes J., Ødetid og gjenreisning. Trøndsk bosetningshistorie ca 1200–1660, Oslo, 1971.
Sandnes J. and Salvesen H., Ødegårdstid i Norge. Det nordiske ødegårdsprosjekts norske undersøkelser, Det nordiske ødegårdsprosjekt, 4, Oslo, 1978.
Sogner B., ‘De “anlagte” byer i Norge’, in Blom G. A. (ed.), De anlagte steder på 1600- og 1700-tallet, Urbaniseringsprocessen i Norden, 2, Oslo, Bergen and Tromsø, 1979.
Sogner S., Krig og fred 1660–1780, in Helle K. et al. (eds.), Aschehougs Norgeshistorie, 6, Oslo, 1996.
Sogner S., ‘Om migrasjon og minoriteter i Norge i tidlig moderne tid’, Historisk Tidsskrift, 78, 1998.
Soininen A. M., Vanha maataloutemme. Maatalous ja maatalousväestö Suomessa perinteisen maatalouden loppukaudella 1720-luvulta 1870-luvulle, Historiallisia Tutkimuksia, 96, Helsinki, 1974.
Sprauten K., ‘Piger, fruer og madamer’, in Semmingsen I. et al. (eds.), Norges kulturhistorie, 3, Oslo, 1980.
Söderberg J. and Myrdal J., The Agrarian Economy of Sixteenth-century Sweden, Acta Universitatis Stockholmiensis, Stockholm Studies in Economic History, 35, Stockholm, 2002.
Tarkiainen K., Inflyttarna från Finland under det gemensamma rikets tid. Finnarnas historia i Sverige, 1, Helsinki, 1990.
Tegengren H., En utdöd lappkultur i Kemi lappmark. Studier i Nordfinlands kolonisationshistoria, Acta Academiae Aboensis, Humaniora, 19:4, Åbo, 1952.
Teitsson B. and Stéfansson M., Islands ödegårdsforskning, Det nordiske ødegårdsprosjekt. Publikasjon, 1, København, 1971.
Thorsteinsson B., Island, København, 1985.
Tornberg M., ‘Ilmaston- ja sadonvaihtelut Lounais-Suomessa 1550-luvulta 1860-luvulle’, in Kuparinen E. (ed.), Työ tekijäänsä kiittää. Pentti Virrankoski 60 vuotta 20.6.1989, Turun Historiallinen arkisto, 44, Tammisaari, 1989.
Turpeinen O., ‘Suomen väestö 1638–1815 sekä vertailu Viroon’, in Korpela J. et al. (eds.), Ihmisiä, ilmiöitä ja rakenteita historian virrassa. Professori Antero Heikkiselle 60-vuotispäivänä omistettu juhlakirja, Studia Carelia Humanistica, 16, Joensuu, 2001.
Upton A. F., ‘The Swedish Nobility, 1600–1772’, in Scott H. M. (ed.), The European Nobilities in the Seventeenth and Eighteenth Centuries, 2, London, 1995.
Utterström G., ‘Climatic Fluctuations and Population Problems in Early Modern Europe’, Scandinavian Economic History Review, 3, 1955.
Vahtola J., ‘Ylisen Norrlannin talonpoikaisasutus 1500-luvulla’, Historiallinen Aikakauskirja, 86, 1988.
Vahtola J., ‘Tornion Lapin saamelaiset’, in Hederyd O. et al. (eds.), Jääkaudelta 1600-luvulle, Tornionlaakson historia, 1, Malung, 1991.
Villstrand N. E., ‘Statsmakt och migration under svensk stormaktstid’, Historisk Tidskrift för Finland, 74, 1989.
Villstrand N. E., ‘Stormaktstiden 1617–1721’, in Fagerlund R., Jern K. and Villstrand N. E. (eds.), Finlands historia, 2, Esbo, 1993.
Virrankoski P., Pohjois-Pohjanmaa ja Lappi 1600-luvulla, Pohjois-Pohjanmaan ja Lapin historia, 3, Oulu, 1973.
Vorren Ø., ‘Samisk bosetning på Nordkalotten, arealdisponering og resursutnyttning i historisk-økologisk belysning’, in Baudou E. and Dahlstedt K.-H. (eds.), Nord-Skandinaviens historia i tvärvetenskaplig belysning, Acta Universitatis Umensis, Umeå Studies in the Humanities, 24, Umeå, 1980.
Wedin M., Forest Finns of Scandinavia, Falun, 2011.
Wennersten E., ‘Realarvets sociala regelverk’, in Sporrong U. and Wennersten E. (eds.), Marken, gården, släkten och arvet, Leksands sockenbeskrivning, 10, Solna, 1990.
Zetterberg S., Viron historia, Helsinki, 2007.
Åström S.-E., ‘Anlagda städer och centralortssystemet i Finland 1550–1785’, in Blom G. A. (ed.), De anlagte steder på 1600- og 1700-tallet, Urbaniseringsprocessen i Norden, 2, Oslo, Bergen and Tromsø, 1979.
Åström S.-E., From Tar to Timber: Studies in Northeast European Forest Exploitation and Foreign Trade 1660–1860. Societas Scientiarum Fennicae, 85, Helsinki, 1988.
Part 3
Akeleye G., Perregrinatoriae prudentiae raecepta, Det Kongelige Bibliotek, København, Ny Kgl. Samling 141h, 1643.
Bobé L. (ed.), Diplomatarium Groenlandicum 1492–1814, Meddelelser om Grønland, 55:1–3, København, 1936.
Boëthius B. and Heckscher E. F. (eds.), Svensk handelsstatistik 1637–1737. Samtida bearbetningar. Swedish Statistics of Foreign Trade 1637–1737: Contemporary Accounts, Stockholm, 1938.
Corin C.-F. and Sleman F. (eds.), Privilegier, resolutioner och förordningar för Sveriges städer, d. 6, 1621–32, Stockholm, 1985.
Egede H., Det gamle Grønlands nye Perlustration, eller Naturel-historie og Beskrivelse over det gamle Grønlands Situation …, Copenhagen, 1741. New edn by Louis Bobé, Meddelelser om Grønland, 54, Copenhagen, 1925. Engl. transl., A Description of Greenland …, New York, 1973.
Erslev K. (ed.), Aktstykker og Oplysninger til Rigsraadets og Stændermødernes Historie i Kristian IV'des Tid, 1–3, København, 1883–90.
Frandsen N. H. (ed.), Nordgrønland 1790–96. Inspektør B. J. Schultz’ indberetninger til direktionen for den Kongelige grønlandske Handel, København, 2010.
Fridericia J. A. (ed.), Generallieutenant Jørgen Bjelkes Selvbiografi, København, 1890.
Gustav I. and Almquist J. A. (eds.), Konung Gustaf den förstes registratur, 29: 1559, 1560, Stockholm, 1916.
Hansen C. R., Sources for the History of North Africa, Asia and Oceania in Denmark, Munich, 1980.
Hattendorf J. B. (ed.), Saint Barthelemy and the Swedish West India Company: A Selection of Printed Documents, 1784–1814, New York, 1994.
Hildebrand E. (ed.), Sveriges Regeringsformer 1634–1809 samt konungaförsäkringar 1611–1800, Stockholm, 1891.
Himmelstrup J. and Møller J. (eds.), Danske forfatningslove 1665–1953, København, 1958.
Jespersen L. and Larsen C. (eds.), Aktstykker og oplysninger til rigsrådets og stændermødernes historie i Frederik III's tid, København, 2013.
Justesen O. (ed.), Danish Sources for the History of Ghana, 1657–1754, 1–2, Copenhagen, 2005.
Jørgensen A. D. (ed.), Regeringsskiftet 1784. Fremstillinger og Aktstykker, København, 1888.
Kouri E. I. (ed.), Elizabethan England and Europe: Forty Unprinted Letters from Elizabeth I to Protestant Powers, Bulletin of the Institute of Historical Research, Special Supplement, 12, London, 1982.
Laursen L. (ed.), Danmark-Norges Traktater 1523–1750 med dertil hørende Aktstykker, 1–11, København, 1907–49; 10–11 published by C. S. Christiansen.
Laursen L. Lokala tullräkenskaper, Längder och räkenskaper efter stora sjötullen 1533–1774, The National Archive of Sweden, RA/51309.
Magnussen F., and Rafn C. C. (eds.), Grønlands historiske Mindesmærker, 1–3, København, 1838–45; repr., 1976.
Nørregård G. (ed.), Guvernør Edward Carstensens Indberetninger fra Guinea 1842–1850, København, 1964.
Ogier C., Från Sveriges storhetstid. Franske legationssekreteraren Charles Ogiers dagbok under ambassaden i Sverige 1634–1635, Stockholm, 1978.
Oldendorp C. G. A., Historie der caribischen Inseln Sanct Thomas, Sanct Crux und Sanct Jan, 1–4, Dresden, 2000–2.
Oxenstierna A., Rikskansleren Axel Oxenstiernas skrifter och brefvexling, 1:15, Brev, 1636, Stockholm, 1956.
Secher V. A. (ed.), Corpus Constitutionum Daniæ, 3–4, København, 1897–90.
Sigurðsson J. and Stephensen O. (eds.), Lovsamling for Island, 1–21, København, 1853–89.
Sleman F. and Lindberg F. (eds.), Privilegier, resolutioner och förordningar för Sveriges städer, 4: 1592–1611, Stadshistoriska institutet, Stockholm, 1946.
Wad G. L. (ed.), Breve til og fra Herluf Trolle og Birgitte Gjøe, 1, København, 1893.
Wegener C. F. (ed.), Aarsberetninger fra det kgl. Geheimearchiv indeholdende Bidrag til Dansk historie af utrykte Kilder, 2, København, 1852–60.
Weidling T., Registering of Norwegian Landowners, unpubl. ms., Riksarkivet Oslo, 2002.
Worsaae J. J. A. (ed.), Kong Christian V.s Testamenter som Tillæg til Kongeloven, København, 1860.
Albrechtsen E. et al. (eds.), Konger og krige 700–1648. Dansk udenrigspolitisk historie, 1, København, 2006.
Amundsen A. B. and Laugerud H., Norsk fritenkerhistorie 1500–1850, Oslo, 2001.
Askgaard F. and Stade A. (eds.), Kampen om Skåne, København, 1983.
Attman A., Ryssland och Europa. En handelshistorisk översikt, 2nd edn, Göteborg, 1973.
Bagge S. and Mykland K., Norge i dansketiden, København, 1987.
Behre G., Larsson L.-O. and Östergren E., Sveriges historia 1521–1809, Stockholm, 1985.
Bennike Madsen H., Det danske skattevæsen. Kategorier og klasser, Skatter på landbefolkningen 1530–1660, Odense University Studies in History and Social Sciences, 53, Odense, 1978.
Bonney R., The European Dynastic States 1494–1660, Oxford, 1991.
Bro-Jørgensen J. O., Dansk Vestindien indtil 1755. Kolonisation og kompagnistyre, Vore gamle tropekolonier, 1, København, 1966.
Brøndsted J. (ed.), Vore gamle tropekolonier, 1–8, København, 1966.
Carlsson S. and Rosén J., Svensk historia, 1–2, 3rd edn, Stockholm, 1969.
Collett J. P., Historien om Universitetet i Oslo, Oslo, 1999.
Debes H. J., Føroya Søga, 1–3, Torshavn, 1990–2000.
Diller S., Die Dänen in Indien, Südostasien und China 1620–1845, Wiesbaden, 1999.
Dollinger P. et al. (eds.), The German Hansa, London, 1970.
Dookhan I., A History of the Virgin Islands of the United States, St Thomas, 1974.
Dyrvik S., Truede tvillingsriker 1648–1720. Danmark-Norge 1380–1814, 3, Oslo, 1998.
Dyrvik S., et al. (eds.), Norsk økonomisk historie 1500–1970, 1: 1500–1850, Bergen, 1979.
Fabricius K. et al. (eds.), Holland-Danmark, Forbindelserne mellem de to Lande gennem Tiderne, 1–2, København, 1945.
Fagerlund R., Jern K. and Villstrand N. E. (eds.), Finlands historia, 2, Esbo, 1993.
Feldbæk O. and Justesen O., Kolonierne i Asien og Afrika, København, 1980.
Frandsen K.-E. and Dombernowsky L., Det danske landbrugs historie, 2: 1536–1810, ed. Bjørn C. et al., Odense, 1988.
Fridericia J. A., Danmarks ydre politiske Historie, 1–2, København, 1876–81; repr., København, 1972.
Gad F., Grønlands historie 1700–1808, 1–3, København, 1967–76. (Engl. trans., The History of Greenland, 1700–1808, 1–3, London, 1970–82.)
Gad F., Grønland, København, 1984.
Gamrath H. and Ladewig Petersen E., ‘Tiden 1559–1648’, in Christensen A. E. et al. (eds.), Danmarks historie, 2:2, København, 1980.
Garstein O., Rome and the Counter-Reformation in Scandinavia, 1–4, Oslo and Leiden, 1963–92.
Gregersen H. V., Slesvig og Holsten før 1830, København, 1981.
Hornby O., Kolonierne i Vestindien, København, 1980.
Hougaard J. et al. (eds.), Stænderkultur og enevælde 1620–1746, Dansk literaturhistorie, 3, København, 1983.
Jespersen K. J. V., Danmarks historie, 3: Tiden 1648–1730, ed Mørch S., København, 1989.
Jespersen K. J. V., A History of Denmark, Basingstoke, 2004.
Jespersen K. J. V. and Feldbæk O., Revanche og neutralitet 1648–1814, Dansk udenrigspolitisk historie, 2, København, 2006.
Jespersen K. J.V. et al., Danmarks krigshistorie 700–2010, København, 2010.
Jespersen L. and Ladewig Petersen E., Dansk Forvaltningshistorie, 1: Fra middelalderen til 1901, København, 2000.
Jørgensen H.-J., Fra middelalderen til 1814, Det norske tollvesens historie, 1, Oslo, 1984.
Karlsson G., Iceland's 1100 Years: The History of a Marginal Society, London, 2000.
Kirby D., Östersjöländernas historia. 1492–1772, Stockholm, 1994.
Klinge M., Kungliga Akademien i Åbo 1640–1808, Helsingfors Universitet 1640–1990, 1, Helsingfors, 1988.
Klinge M., A European University: University of Helsinki 1640–2010, Helsinki, 2010.
Landberg G., Den svenska utrikespolitikens historie, 1:3: 1648–97, Stockholm, 1952.
Lindal S. et al. (eds.), Saga Islands, 1–10, Reykjavik, 1974–2009.
Metcalf M. F. (ed.), The Riksdag: A History of the Swedish Parliament, Stockholm, 1987.
Nielsen A., Dänische Wirtschaftsgeschichte, Jena, 1933.
Nørregaard G., Guldkysten. De danske etablissementer i Guinea, Vore gamle tropekolonier, 8, København, 1966 (Engl. trans., Danish Settlements in West Africa, Boston, 1966).
Olsen G., Dansk Ostindien 1616–1732. De ostindiske kompagniers handel på Indien, Vore gamle tropekolonier, 5, København, 1966.
Rasch A., Dansk Ostindien 1777–1845. Storhedstid og hensygnen, Vore gamle tropekolonier, 7, København, 1966.
Rian Ø., Den aristokratiske fyrstestaten 1536–1648, in Albrectsen E. et al. (eds.), Danmark-Norge 1380–1814, 2, København, 1997.
Rosén J., Den svenska utrikespolitikens historie, 2:1: 1697–1721, Stockholm, 1952.
Skrubbeltrang F., Dansk Vestindien 1848–1880, Vore gamle tropekolonier, 3, København, 1966.
Struwe K., Dansk Ostindien 1732–1777. Tranquebar under kompagnistyre, Vore gamle tropekolonier, 6, København, 1966.
Tham W., Den svenska utrikespolitikens historia, 1:2: 1560–1648, Stockholm, 1960.
Thorsteinsson B., Island, København, 1985.
Venge M., Danmarks historie, 2:1, København, 1980.
Venge M., Fra åretold til toldetat. Middelalderen indtil 1660, Dansk Toldhistorie, 1, København, 1987.
Vibæk J., Dansk Vestindien 1755–1848. Vestindiens storhedstid, Vore gamle tropekolonier, 2, København, 1966.
Villstrand N. E., ‘Stormaktstiden 1617–1721’, in Fagerlund R., Jern K. and Villstrand N. E. (eds.), Finlands historia, 2, Esbo, 1993.
Villstrand N. E., Sveriges historia 1600–1721, Stockholm, 2011.
Vries J., The Economy of Europe in an Age of Crisis, Cambridge, 1976.
Wallerstein I. M., The Modern World-system, 2: Capitalist Agriculture and the Origins of the European World-economy in the Sixteenth Century, New York, 1974.
Wallerstein I. M., The Modern World-system, 2: Mercantilism and the Consolidation of the European World-economy, 1600–1750, New York, 1980.
West J. F., Faroe: The Emergence of a Nation, London, 1972.
Ahnlund N., Axel Oxenstierna intill Gustav Adolfs död, Stockholm, 1940.
Ahnlund N., ‘Dominium maris Baltici’, in Ahnlund N., Tradition och Historia, Stockholm, 1956.
Ahvenainen J., ‘Östersjöhandelns roll i den internationella handeln på 1500- och 1600 talen’, in Tønnesson K. (ed.), Det 22. nordiske historikermøte. Rapport 1: Norden og Baltikum, Oslo, 1994.
Aminoff-Winberg J., På flykt i eget land. Internflyktningar i Sverige under stora nordiska kriget, Åbo, 2007.
Andersen J. O., Holger Rosenkrantz den lærde, København, 1896.
Andersen M. et al., Masters, Meanings and Models: Studies in the Art and Architecture of the Renaissance in Denmark: Essays Published in Honour of Hugo Johansen, Copenhagen, 2010.
Andersen N., Færøerne 1600–1709, København, 1895; repr., 1964.
Anthoni E., Konflikten mellan hertig Carl och Finland. Avvecklingen och főrsoningen, Helsingfors, 1937.
Anthoni E., Finlands medeltida frälse och 1500-tals adel, Helsingfors, 1970.
Arnoldsson S., Krigspropagandan i Sverige före Trettioåriga kriget, Göteborgs Högskolas Årsskrift, 47, Göteborg, 1941.
Artéus G., Krigsmakt och samhälle i frihetstidens Sverige, Militärhistoriska Studier, 8, Stockholm, 1982.
Artéus G., Den gamla krigsmakten. En översiktlig beskrivning av den svenska försvarsorganisation 1521–1901, Stockholm, 1985.
Artéus G., Till militärstatens förhistoria. Krig, professionalisering och social förändring under Vasasönernas regering, Stockholm, 1986.
Artéus G. (ed.), Nordens garnisonsstäder. Slutrapport från et forskningsprojekt, Försvarshögskolans Acta, 4, Stockholm, 1997.
Artéus G., and Roth T., A Brief History of the Swedish Armed Forces, Stockholm, 2003.
Asker B., Officerarna och det svenska samhället 1650–1700, Uppsala, 1983.
Asker B., ‘Aristocracy and Autocracy in Seventeenth-century Sweden: The Decline of the Aristocracy within the Civil Administration before 1680’, Scandinavian Journal of History, 15:1, 1990.
Attman A., The Struggle for Baltic Markets: Powers in Conflict 1558–1618, Lund, 1979.
Back P.-E., Herzog und Landschaft, Politische Ideen und Verfassungsprogramme in Schwedisch-Pommern um die Mitte des 17. Jahrhunderts, Lund, 1955.
Backlund J., Rusthållarna i Fellingsbro 1684–1748. Indelningsverket och den sociala differentieringen av det svenska agrarsamhället, Stockholm, 1993.
Balle S., Statsfinanserne på Christian 3.s tid, Aarhus, 1992.
Barfod J. H., Så til søs! Orlogsflådens søfolk i tiden før 1700,Varde, 2004.
Bartholdy N., ‘Adelsbegrebet under den ældre enevælde, Sammenhængen mellem privilegier og rang i tiden 1660–1730’, Historisk Tidskrift, 12:5, 1971.
Barudio G., Absolutismus – Zerstörung der ‘libertären Verfassung‘, Studien zur ‘Karolinischen Eingewalt’ in Schweden zwischen 1680 und 1693, Frankfurter Historische Abhandlungen, 13, Wiesbaden, 1976.
Becker-Christensen H., ‘Flådemagt og protektionisme – træk af defensionsskibsordningen i Danmark-Norge i 1600-tallet’, in Lauridsen F. H. (ed.), Festskrift til Vagn Dybdahl, Aarhus, 1987.
Behre G., Larsson L.-O. and Österberg E., Sveriges historia 1521–1809. Stormaktsdröm och småstatsrealitet, Stockholm, 2001.
Blickle P., ‘Peasant Political Representation in Sweden and Switzerland: A Comparison’, in Sternquist Nils (ed.), The Swedish Riksdag in an International Perspective. Report from the Stockholm Symposium April 25–27, 1988, Stockholm, 1989.
Bochove C. van, Close Encounters with the Dutch: Economic Consequences of the Dutch, Economic Integration around the North-Sea, 1500–1800, Amsterdam, 2008.
Boissonade P. and Charliat P., Colbert et la Companie du Nord (1661–1689), Paris, 1930.
Brimnes N., Constructing the Colonial Encounter: Right and Left Hand Castes in Early Colonial South India, London, 1999.
Bull I., Thomas Angell, Kapitalisten som ble byens velgjører, Trondheim, 1992.
Bøggild-Andersen C. O., Hannibal Sehested. En dansk statsmand, 1: Manden og tiden, 1609–1666. Indsats i dansk-norsk politik, København, 1946.
Böhme K. R., ‘Building a Baltic Empire: Aspects of Swedish Expansion, 1560–1660’, in Rystad G. et al. (eds.), In Quest of Trade and Security: The Baltic in Power Politics 1500–1990, 1: 1500–1890, Lund, 1994.
Carlsson S., Ståndssamhälle och Ståndspersoner 1700–1865. Studier rörande det svenska ståndssamhällets upplösning, Lund, 1949.
Carlsson S., ‘Finlands ämbetsmän och Sveriges rike under 1700-talet’, in Grupper och gestalter. Historiska studier om individ och kollektiv i nordisk och europeisk historia, Lund, 1964.
Cederström R., De svenska Riksregalierna och kungliga Värdighetstecknen, Stockholm, 1942.
Christensen A. E., ‘Det danske stændersamfunds epoker. Et rids’, in Ellehøj S. et al. (eds.), Festskrift til Astrid Friis på halvfjerdsårsdagen den 1. August 1963, København, 1963.
Christiansen C. S., ‘Den store Revisionskommision og dens Forløbere. Et Bidrag til vor indre Historie under Kong Christian V’, Historisk Tidsskrift, 7:4, 1902–4.
Christiansen C. S., Bidrag til dansk Statshusholdnings Historie under de to første Enevoldskonger, 1–2, København, 1908–22.
Collstedt C., Duellanten och rättvisan. Duellbrott och synen på manlighet i stormaktsväldets slutskede, Lund, 2007.
Dahlerup T.‚Christian IVs udenrigspolitik. Set i lyset af de første oldenborgeres dynastipolitik’, in Ellehøj S. (ed.), Christian IVs Verden, København, 1988.
Dahlgren E. W., Louis de Geer. Hans lif och verk, 1–2: Faksimileutgåva med indledning av György Novátny, Malmö, 2002.
Dahlgren S., Karl X Gustav och reduktionen, Stockholm, 1964.
Dahlgren S., ‘Karl XI’, in Florén A., Dahlgren S. and Lindegren J., Kungar och Krigare. Tre essäer om Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII, Stockholm, 1992.
Dahlgren S. and Norman H., The Rise and Fall of New Sweden: Governor Johan Risingh's Journal 1654–1655 in its Historical Context, Stockholm, 1988.
Damsholt T., Fædrelandskærlighed og borgerdyd. Patriotisk diskurs og militære reformer i Danmark i sidste del af 1700-tallet, København, 2000.
Danielsson P., Från gård till slagfält, Det äldre militära indelningsverket, Ett krigsfinansiellt experiment under svensk stormaktstid, Rapporter från Växjö Universitet, Humaniora, 7, Växjö, 2000.
Douhan B., Arbete, kapital och migration. Valloninvandringen till Sverige under 1600-talet, Stockholm, 1985.
Dübeck I., Fra gammel dansk til ny svensk ret. Den retlige forsvenskning i de tabte territorier 1645–1683, København, 1987.
Døssland A., Med lengt mot havet. Fylkeshistorie for Møre og Romsdal, 1: 1671–1835, Oslo, 1990.
Døssland A., Strilesoga. Nord- og Midhordland gjennom tidene, 3: Frå 1650 til 1800, Bergen, 1998.
Ekman E., ‘The Danish Royal Law of 1655’, The Journal of Modern History, 29, 1957.
Ekstrand S., Karlberg. Kungl. krigsakademiens och Kungl. krigsskolans historia 1792–1936, Stockholm, 1937.
Ellehøj S., ‘Forfatningsspørgsmålet i Danmark fra oktober 1660 til januar 1661, Nordiska historikermötet Helsingfors 1967, Plenardebatter, Sektionsmöten’, Historiallinen arkisto, 63, 1968.
Ellenius A., ‘Die repräsentative Funktion adliger Bauten und ihrer Ausstattung im schwedischen 17. Jahrhundert’, in Lohmeier D. (ed.), Arte et Marte. Studien zur Adelskultur des Barockzeitalters in Schweden, Dänemark und Schleswig-Holstein, Neumünster, 1978.
Elmroth I., Nyrekruteringen till de högre ämbetena 1720–1809. En socialhistorisk studie, Bibliotheca historica Lundensis, 10, Lund, 1962.
Elmroth I., För kung och Fosterland. Studier i den svenska adelns demografi och offentliga funktioner 1600–1900, Bibliotheca historica Lundensis, 50, Lund, 1981.
Elmroth I., Från överklass till medelklass. Studier i den sociala dynamiken inom Sveriges adel 1600–1900, Lund, 2001.
Engberg J., ‘Det 17. Århundredes generelle politiske krise og striden mellem det danske rigsråd og landkommissærerne 1647–49’, Fortid and Nutid, 24, 1971.
Engberg J., Dansk finanshistorie i 1640'erne, Aarhus, 1972.
Englund P., Det hotade huset. Adliga föreställningar om samhället under stormaktstiden, Stockholm, 1989.
Englund P., The Battle of Poltava: The Birth of the Russian Empire, London, 1992.
Engman M., Lejonet och dubbelörnen. Finlands imperiella decennier 1830–1890, Stockholm, 2000.
Ericsson B., ‘De anlagda städerna i Sverige (ca. 1580–1800)’, in Blom G. A. (ed.), De anlagte steder på 1600–1700-tallet, Det XVII nordiske historikermøte, Trondheim, 1977.
Eriksson B., Den svenska adelns historia, Stockholm, 2011.
Fabricius K., Kongeloven, Dens Tilblivelse og Plads i Samtidens natur- og arveretlige Udvikling, En historisk Undersøgelse, København, 1920.
Fabricius K., ‘Kollegiestyrets Gennembrud og Sejr 1660–1680’, in Sachs A. (ed.), Den danske Centraladministration, København, 1921.
Fabricius K. et al. (eds.), Holland-Danmark, Forbindelserne mellem de to Lande gennem Tiderne, 1–2, København, 1945.
Fabritius A., ‘Adelen og Arvehyldingen 1661’, in Friis A. and Olsen A. (eds.), Festskrift til Erik Arup den 22. november 1946, København, 1946.
Fedorowicz J. K., England's Baltic Trade in the Early Seventeenth Century, Cambridge, 1980.
Feldbæk O., India Trade under the Danish Flag 1772–1808: European Enterprise and Anglo-Indian Remittance and Trade, Copenhagen, 1969.
Feldbæk O., ‘The Danish Asia Trade, 1620–1807: Value and Volume’, Scandinavian Economic History Review, 39, 1991.
Fladby R., Fra lensmannstjener til Kongelig Majestets Foged, Oslo, 1963.
Florén A., Gustav ‘Karl X’, in Florén A., Dahlgren S. and Lindegren J., Kungar och Krigare. Tre essäer om Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII, Stockholm, 1992.
Forssberg A. M., Att hålla folket på gott humör. Informationsspridning, krigspropaganda och mobilisering i Sverige 1655–1680, Acta Universitatis Stockholmiensis, Stockholm Studies in History, 80, Stockholm, 2005.
Frost R., After the Deluge: Poland-Lithuania and the Second Northern War 1655–1660, Cambridge, 1993.
Frost R., The Northern Wars: War, State and Society in Northeastern Europe, 1558–1721, Harlow, 2000.
Frøsig H., ‘I fløjl eller vadmel’, in Steensberg A. (ed.), Dagligliv i Danmark i det syttende århundrede 1620–1720, København, 1969.
Fur G., Colonialism in the Margins: Cultural Encounters in New Sweden and Lapland, Leiden, 2006.
Gad F., ‘La Grönlande, les isles de Ferröe et l'Islande non comprises: A New Look at the Origins of the Addition to Article IV of the Treaty of Kiel of 1814’, Scandinavian Journal of History, 4, 1979.
Gjeruldsen O. H., ‘Niels Trolles stattholderskap 1656–61’, unpubl. PhD thesis, Oslo, 1997.
Glete J., Navies and Nations: Warships, Navies and State Building in Europe and America, 1500–1860, Acta Universitatis Stockholmensis, Stockholm Studies in History, 48, Stockholm, 1993.
Glete J., War and the State in Early Modern Europe: Spain, the Dutch Republic and Sweden as Fiscal-Military States, 1500–1660, London, 2002.
Glete J., ‘The Swedish Fiscal-Military State in Transition and Decline, 1650–1815’, Paper to the XIV International Economic History Congress, Helsinki, 21–25 August 2006, Session 69, ‘Mobilizing Money and Resources for War during the Early Modern Period’, www.helsinki.fi/iehc2006/papers2/Glete.pdf.
Grell O. P., ‘Caspar Batholin and the Education of the Pious Physician’, in Grell O. P. and Cunningham A. (eds.), Medicine and Reformation, London, 1993.
Grell O. P., ‘Scandinavia’, in Scribner R. et al. (eds.), The Reformation in National Context, Cambridge, 1994.
Gunnarsson G., Monopoly, Trade and Economic Stagnation: Studies in the Foreign Trade of Iceland, Lund, 1983.
Gustafsson H., Mellan kung och allmoge. Ämbetsmän, beslutsprocess och inflytande på 1700-talets Island, Acta Universitatis Stockholmiensis, Studies in History, 33, Stockholm, 1985.
Gustafsson H., ‘The Conglomerate State: A Perspective on State Formation in Early Modern Europe’, Scandinavian Journal of History, 23, 1998.
Gustafsson H., ‘Att göra svenskar av danskar? Den svenska integrationspolitikens föreställningsvärld 1658–1693’, in Frandsen K.-E. and Johansen J. C. V. (eds.), Da Østdanmark blev Sydsverige. Otte studier i dansk-svenske relationer i 1600-tallet, Skånsk medeltid och Renäsans, Skriftserie utgiven av Vetenskaps-Societeten i Lund, 19, Ebeltoft, 2003.
Gøbel E., ‘Danish Trade to the West Indies and Guinea, 1671–1754’, Scandinavian Economic History Review, 31, 1983.
Gøbel E., ‘Danish Companies’ Shipping to Asia, 1616–1807’, in Bruijn J. R. and Gaastra F. S. (eds.), Ships, Sailors and Spices: East India Companies and their Shipping in the 16th, 17th and 18th Centuries, Amsterdam, 1993.
Gøbel E., ‘Shipping through the Port of St. Thomas, Danish West Indies, 1816–1917’, International Journal of Maritime History, 6, 1994.
Gøbel E., A Guide to Sources for the History of the Danish West Indies (U.S. Virgin Islands), 1671–1917, Odense, 2002.
Gøbel E., Det danske slavehandelsforbud 1792. Studier og kilder til forhistorien, forordningen og følgerne, Odense, 2008.
Gøbel E., ‘Danish Shipping along the Triangular Route, 1671–1802: Voyages and Conditions on Board’, Scandinavian Journal of History, 36, 2011.
Göransson G., Virtus Militaris. Officersideal i Sverige 1560–1718, Bibliotheca Historica Lundensis, 68, Lund, 1990.
Hallberg A., Tjäreexport och tjärhandelskompanier under stormaktstiden, Historiska och litteraturhistoriska studier, 34, Helsingfors, 1959.
Hallenberg M., Statsmakt till salu. Arrendesystemet och privatiseringen av skatteuppbörden i det svenska riket, Lund, 2008.
Hansen S. A., Adelsvældens grundlag, København, 1964.
Harbsmeier M., ‘Reisebeschreibungen als mentalitätsgeschichtliche Quellen. Überlegungen zu einer historisch-antropologischen Untersuchung frühneuzeitlicher deutscher Reisebeschreibungen’, in Maczak A. and Teuteberg H. J. (eds.), Reiseberichte als Quellen europäischer Kulturgeschichte. Aufgaben und Möglichkeiten der historischen Reiseforschung, Wolfenbüttel, 1982.
Hedberg L., Karl IX. Företagarfursten och envåldshärskaren, Stockholm, 2009.
Heiberg S., ‘De ti tønder guld. Rigsråd, kongemakt og statsfinanser i 1630erne’, Historisk Tidsskrift, 76, 1976.
Heiberg S., Christian 4. Monarken, mennesket, myten, København, 1988.
Heiberg S., Enhjørningen Corfitz Ulfeldt, København, 1993.
Heiberg S., Christian 4. – en europæisk statsmand, København, 2006.
Helk V., Dansk-norske studierejser fra reformationen til enevælden 1536–1660. Med en matrikel over studerende i udlandet, Odense University Studies in History and Social Sciences, 101, Odense, 1987.
Helk V., Dansk-norske studierejser 1661–1813, 1–2, Odense University Studies in History and Social Sciences, 139, Odense, 1991.
Hellström J. A., ‘… åt alla christliga förvanter …?’ En undersökning av kolonialförvaltning, religionsvård och samfundsliv på S:t Barthélemy under den svenska perioden 1784–1878, Uppsala, 1987.
Hemström M., Marschen mot makten. Västra arméns revolt och väg till Stockholm 1809, Uppsala, 2005.
Hernæs P. O., Slaves, Danes, and African Coast Society: The Danish Slave Trade from West Africa and Afro-Danish Relations on the Eighteenth-century Gold Coast, Trondheim, 1995.
Highfield A. R., and Tyson G. F., Slavery in the Danish West Indies: A Bibliography, St Croix, 1994.
Hildebrand E., Sveriges Regeringsformer, Stockholm, 1891.
Hildebrand I., Den svenska kolonin S:t Barthélemy och Västindiska kompaniet fram till 1796, Lund, 1951.
Holm J., ‘Skyldig plicht och trohet’. Militärstaten och 1634 års regeringsform’, Historisk Tidskrift, 119, 1999.
Holm J., Konstruktionen av en stormakt. Kungamakt, skattebönder och statsbildning 1595–1640, Acta Universitatis Stockholmiensis, Studies in History, 90, Stockholm, 2007.
Hopkins D., Peter Thonning and Denmark's Guinea Commission: A Study in Nineteenth-century African Colonial Geography, Leiden and Boston, 2012.
Hornborg E., Kampen om Östersjön, Stockholm, 1945.
Hreinsson E., Nätverk och nepotism. Den regionala förvaltningen på Island 1770–1870, Göteborg, 2003.
Huhtamies M., Knektar och bönder. Knektersättare vid utskrivningarna i Nedra Satakunta under trettioåriga kriget, Helsingfors, 2004.
Hunt A., Governance of the Consuming Passions: A History of Sumptuary Laws, New York, 1996.
Imsen S., Norsk bondekommunalisme fra Magnus Lagabøte til Kristian Kvart, 2: Lydriketiden, Trondheim, 1984.
Isacson C.-G., Karl X Gustavs Krig. Fälttogen i Polen, Tyskland, Baltikum, Danmark och Sverige 1655–1660, Lund, 2004.
Israel J. I., Dutch Primacy in World Trade 1585–1740, Oxford, 1989.
Israel J. I., The Dutch Republic: Its Rise, Greatness, and Fall 1477–1806, Oxford, 1995.
Jansson A., Bördor och bärkraft. Borgare och kronotjänare i Stockholm 1644–1672, Stockholm, 1991.
Jensen F. P., ‘Peder Vinstrups tale ved Christian 4.s kroning. Et teokratisk indlæg’, Historisk tidsskrift, 12:2, 1966–7.
Jensen F. P., ‘Den danske “indkredsning” af Vasa-tidens Sverige. Svensk historietolkning i Karl XII-renæssancens tegn’, Historisk Tidsskrift, 76, 1976.
Jensen F. P., Danmarks konflikt med Sverige 1563–1570, København, 1982.
Jensen N. T., For the Health of the Enslaved: Slaves, Medicine and Power in the Danish West Indies, 1803–1848, Copenhagen, 2012.
Jeppesen H., ‘Danish Plantations on the Gold Coast, 1788–1850’, Geografisk Tidsskrift, 65, 1966.
Jespersen K. J. V., ‘Fra krigerkaste til godsejeradel, Den adlige rostjenestes påligning og organisatoriske forhold i perioden 1525–1625’, Krigshistorisk Tidsskrift, 2, 1974.
Jespersen K. J. V., Rostjenestetaksation og Adelsgods. Studier i den danske adelige rostjeneste og godsfordeling 1540–1650, Odense, 1977.
Jespersen K. J. V., ‘Kongemødet i Ulfsbäck præstegård februar 1629’, Historie, Ny Række, 14:3, 1982.
Jespersen K. J. V., ‘Social Change and Military Revolution in Early Modern Europe: Some Danish Evidence’, The Historical Journal, 26, 1983.
Jespersen K. J. V., ‘Absolute Monarchy in Denmark: Change and Continuity’, Scandinavian Journal of History, 12, 1987.
Jespersen K. J. V., Danmarks historie, 3: Tiden 1648–1730, ed Mørch S., København, 1989.
Jespersen K. J. V., ‘Rivalry without Victory: Denmark, Sweden and the Struggle for the Baltic, 1500–1720’, in Rystad G. et al. (eds.), In Quest of Trade and Security: The Baltic in Power Politics 1500–1990, 1: 1500–1890, Lund, 1994.
Jespersen K. J. V., ‘“Welmeente Erindringer oc Maximer for Wore Kongelige Arfve-Successorer”, Christian 5.s testamenter – En fortolkningsskitse’, in Jeppesen H. et al. (eds.), Søfart politik identitet. Tilegnet Ole Feldbæk, København, 1996.
Jespersen L., ‘Landkommissærinstitutionen i Christian IV's tid: Rekruttering og politik’, Historisk Tidsskrift, 81, 1981.
Jespersen L., ‘Teokrati og kontraktlære, Et aspekt af de statsretlige brydninger ved Frederik 3.s kroning’, in Nielsen C. Due et al. (eds.), Struktur og funktion. Festskrift til Erling Ladewig Petersen, Odense University Studies in History and Social Sciences, 174, Odense, 1984.
Jespersen L., ‘The Machtstaat in Seventeenth-century Denmark’, Scandinavian Journal of History, 10:4, 1985.
Jespersen L., ‘Den københavnske privilegiesag 1658–1661 og magtstatens fremvækst, Nogle udviklingslinjer’, in Villstrand N. E. (ed.), Kustbygd och centralmakt 1560–1720, Studier i centrum-periferi under svensk stormaktstid. Skrifter utg. av Svenska Litteratursällskapet i Finland, 546, Helsinki, 1987.
Jespersen L., ‘Ryresolutionen og den jyske borgerbevægelse 1629’, Historie, Jyske Samlinger, Ny Række, 17, 1987–9.
Jespersen L., ‘Magtstat eller minimumsstat? Begreber og udviklingslinier’, in Jespersen L. and Svane-Knudsen A. (eds.), Stænder og magtstat. De politiske brydninger i 1648 og 1660, Odense University Studies in History and Social Sciences, 16, Odense, 1989.
Jespersen L., ‘Forbuds-Danmark anno 1600’, Siden Saxo, 1990.
Jespersen L., ‘“Office and Offence, Crisis and Structural Transformation in 17th-century Scandinavia, I”: Scandinavia and the Crisis of the 17th Century’, Scandinavian Journal of History, 18:2, 1993.
Jespersen L., ‘Knud Fabricius og den monarkiske bølge. Nogle kommentarer til de statsretlige brydninger i 15–1600 tallets Danmark’, Historie, 1997.
Jespersen L., ‘Statuskonsumtion og luksuslovgivning i Danmark og Sverige i 1600-talet – en skitse’, in Ramsay M. and Nilsson S. Å. (eds.), 1600-talets ansikte. Symposier på Krapperups borg, 3, Lund, 1997.
Jespersen L., ‘The Constitutional and Administrative Situation’, in Jespersen L. (ed.), A Revolution from Above? The Power State of 16th and 17th Century Scandinavia, Odense, 2000.
Jespersen L., ‘Tiden 1596–1660: Mellem personlig kongemagt og bureaukrati’, Jespersen L. and Petersen E. Ladewig (eds.), Dansk Forvaltningshistorie, 1: Fra middelalderen til 1901, Stat, forvaltning og samfund, København, 2000.
Jespersen L., ‘Dänisch-schwedische Rivalität und das Scheitern der nordischen Zusammenarbeit’, in Wernicke H. and Hacker H.-J. (eds.), Der Westfälische Frieden von 1648 – Wende in der Geschichte des Ostseeraums. Für Prof. Dr. Dr. h.c. Herbert Ewe zum 80. Geburtstag, Hamburg, 2001.
Jespersen L., ‘Court and Nobility in Early-Modern Denmark’, Scandinavian Journal of History, 27, 2002.
Jespersen L., Adelsvældens skatter 1536–1660, Dansk skattehistorie, 3, København, 2004.
Jespersen L., ‘Den københavnske privilegiesag og 1600-tallets strukturændringer’, in Wessel Hansen P. and Jespersen L. (eds.), Stormen på København. Den svenske belejring 1658–1660, København, Kultur og Historie, 1, København, 2009.
Jespersen L., ‘At være, at ville og at have. Træk af luksuslovgivningen i Danmark i 15–1600-tallet’, TEMP, Tidsskrift for historie, 1, 2010.
Jespersen L., ‘“Hvorfor den blev betalt siden, da vi ikke herskede i Sundet, må Vorherre vide” – Øresundstolden og Roskildefreden 1658’, in Degn O. (ed.), Tolden i Sundet. Toldopkrævning, politik og skibsfart i Øresund 1429–1857, København, 2010.
Jespersen L., ‘Wallenstein – Feind oder “Freund” Dänemarks?’, in Karge W. and Erbentraut R. (eds.), Terra felix Mecklenburg – Wallenstein in Nordeuropa. Fiktion und Machtkalkül des Herzogs zu Mecklenburg. Internationale Tagung 7.–9. November 2008 auf Schloss Güstrow unter der Schirmherrschaft des Botschafters der Tschechischen Republik in Deutschland Dr. Rudolf Jindrák, Greifswald, 2010.
Jespersen L., ‘Bådsmandsudskrivning og bådsmandsskat i fynske købstæder i 1500- og 1600-tallet’, in Kuvaja C. and Östman A.-C. (eds.), Svärdet, ordet & pennan – kring människa, makt och rum i nordisk historia. Festskrift til Nils Erik Villstrand den 24 maj 2012, Åbo, 2012.
Jespersen L., ‘Gabriel Knudsen Akeleyes vejledning for udlandsrejsende’, Danske Magazin, 51:2, 2012.
Jespersen L. (ed.), A Revolution from Above? The Power State of 16th and 17th Century Scandinavia, Odense, 2000.
Jessen-Klingenberg M., Geschichte Schleswig-Holsteins. Ein Überblick von A. Scharff neu aufgelegt, Würzburg, 1991.
Johannsen H., ‘Regna Firmat Pietas, Eine Deutung der Baudekoration der Schlosskirche Christians IV zu Frederiksborg’, Hafnia, Copenhagen Papers in the History of Art 1974, 1977.
Johansen J. C. V., ‘Faith, Superstition and Witchcraft in Reformation Scandinavia’, in Grell O. P. (ed.), The Scandinavian Reformation: From Evangelical Movement to Institutionalisation of Reform, Cambridge, 1995.
Jokipii M., ‘Feodalismen i Finland under nya tiden’, in Villstrand N. E. (ed.), Kustbygd och centralmakt 1560–1721, Helsingfors, 1987.
Jones J. R., The Anglo-Dutch Wars of the 17th Century, London, 1996.
Jong C., ‘De Walviisvaart’, in Asaert G. et al. (eds.), Maritieme Geschiedenis der Nederlanden, 1–4, Bussum, 1976.
Justesen O., ‘Danish Settlements on the Gold Coast in the 19th Century’, Scandinavian Journal of History, 4, 1979.
Jutikkala E., ‘The Integration Policies of Sweden and Denmark’, Scandinavian Studies, 45, 1973.
Jutikkala E., Bonden – Adelsmannen – Kronan. Godspolitikk och jordegendomsförhållanden i Norden 1550–1750, København, 1979.
Karlsson Å., Den jämlike undersåten. Karl XII:s förmögenhetsbeskattning 1713, Uppsala, 1994.
Kármán G., ‘Främlingskapets grader. Claes Rålambs resa till Osmanska riket 1657–1658’, Karolinska Förbundets Årsbok, 2008.
Karonen P., ‘The Council of the Realm and the Quest for Peace in Sweden, 1718–1721’, in Karonen P. (ed.), Hopes and Fears for the Future in Early Modern Sweden, 1500–1800, Studia Historica, 79, Helsinki, 2009.
Karonen P., ‘Konsten att vinna ett krig – och att förlora ett annat. Fredens kriser efter trettioåriga kriget och stora nordiska kriget’, in Kuvaja C. and Östman A.-C. (eds.), Svärdet, ordet & pennan – kring människa, makt och rum i nordisk historia, Festskrift til Nils Erik Villstrand den 24 maj 2012, Åbo, 2012.
Keblusek M. and Noldus B. V. (eds.), Double Agents: Cultural and Political Brokerages in Early Modern Europe, Brill, 2011.
Kentrschynskyj B., ‘Karl X Gustav inför krisen i öster 1654–55’, Karolinska Förbundets Årsbok, 1956.
Kiiskinen T., Sigfried Aronus Forsius: Astronomer and Philosopher of Nature, Frankfurt am Main, 2007.
Kilbom K., Vallonerna. Valloninvandringen stormaktvaldet och den svenska järnhanteringen, Stockholm, 1958.
Kirchmeier-Andersen J. C., ‘Christian IV som taktiker’, Vaabenhistoriske aarbøger, 33–34, København, 1987–8.
Kiærland L., ‘Officersstandens sociale, økonomiske og kulturelle forhold’, Norsk Militært Tidsskrift, 923, 1929.
Kjellgren M., Taming the Prophets: Astrology, Orthodoxy and the Word of God in Early Modern Sweden, Lund, 2011.
Koch L., ‘Hvorledes Sammensværgelsen mod Struensee kom i stand’, Museum 1891:2, 1891.
Koenigsberger H. G., ‘The Crisis of the 17th Century: A Farewell?’, in Koenigsberger H. G., Politicians and Virtuosi: Essays in Early Modern History, London, 1986.
Kongsrud H., Den kongelige arveretten til Norge 1536–1661. Idé og politisk instrument, Oslo, 1984.
Kongsrud H., Det norske kanslerembetet. Kompetanse, funksjoner, arkivdannelse og overleveringsveier, Riksarkivaren, skriftserie 34, Oslo, 2011.
Kooy T. P., ‘Holland als centrale stapelmarkt in de zeventiende en achtiende eeuw’, in Klein P. W. (ed.), Van Stapelmarkt tot welvaartsstaat, Rotterdam, 1970.
Kornerup B., Biskop Hans Poulsen Resen, 1–2, København, 1928.
Kotilainen J. T., Russia's Foreign Trade and Economic Expansion in the Seventeenth Century, Leiden, 2004.
Kouri E. I., ‘For True Faith or National Interest? Queen Elizabeth I and the Protestant Powers’, in Kouri E. I. and Scott T. (eds.), Politics and Society in Reformation Europe: Essays for Sir Geoffrey Elton, London, 1987.
Kouri E. I., ‘Die politisch-administrative Rolle der finnischen Sprache im Schwedischen und Russischen Reich’, in Jahrbücher für Geschichte Osteuropas, 53, 2005.
Kouri E. I., ‘Die Stellung des Finnischen als Verwaltungssprache bis zum Anfang des 20. Jahrhunderts’, in Nicklas T. and Schnettger M. (eds.), Politik und Sprache im frühneuzeitlichen Europa, Mainz, 2007.
Krüger K., ‘Die Staatsfinanzen Dänemarks und Schwedens im 16. Jahrhundert – ein Strukturvergleich’, Zeitschrift für historische Forschung, 15, 1988.
Kuvaja C. and Östman A.-C. (eds.), Svärdet, ordet och pennan – kring människa, makt och rum i nordisk historia. Festskrift til Nils Erik Villstrand den 24 maj 2012, Åbo, 2012.
Ladewig Petersen E., The Crisis of the Danish Nobility, Odense, 1967.
Ladewig Petersen E., ‘Norgesparagraffen i Christian IIIs håndfæstning 1536. Studier over det 16. århundredes fortolkning’, Historisk Tidsskrift, 12:6, 1973.
Ladewig Petersen E., ‘From Domain State to Tax State: Synthesis and Interpretation’, The Scandinavian Economic History Review, 23, 1975.
Ladewig Petersen E., Fra standssamfund til rangssamfund, Dansk social historie, 3, København, 1980.
Ladewig Petersen E., ‘Rigsråd og adelsopposition 1588. En socialhistorisk studie’, in Jespersen K. J. V. (ed.), Rigsråd, adel, administration 1570–1648, Odense University Studies in History and Social Sciences, 67, Odense, 1980.
Ladewig Petersen E., ‘Conspicuous Consumption: The Danish Nobility of the Seventeenth Century’, Kwartalnik Historii Materielnej, 1982.
Ladewig Petersen E., ‘Defence, War and Finance: Christian IV and the Council of the Realm 1596–1629’, Scandinavian Journal of History, 1982.
Ladewig Petersen E., ‘War, Finance and the Growth of Absolutism: Some Aspects of the European Integration of Seventeenth Century Denmark’, in Rystad G. (ed.), Europe and Scandinavia: Aspects of the Process of Integration in the 17th Century, Lund, 1983.
Ladewig Petersen E., ‘The Danish Intermezzo’, in Parker G. (ed.), The Thirty Years War, London, 1984.
Ladewig Petersen E. and Jespersen K. J. V., ‘Two Revolutions in Early Modern Denmark’, in Kouri E. I. and Scott T. (eds.), Politics and Society in Reformation Europe: Essays for Sir Geoffrey Elton, London, 1987.
Lagerroth F., ‘Revolution eller rättskontinuitet? Till belysning av det juridiska utgångsläget för de stora författningsändringarna i Sverige’, Scandia, 9, 1936.
Landberg H. et al., Det kontinentala krigets ekonomi. Studier i krigsfinansiering under svensk stormaktstid, Studia Historica Upsaliensia, 36, Uppsala, 1971.
Lange U., Die politischen Privilegien der schleswig-holsteinischen Stände 1588–1675, Neumünster, 1980.
Larsson G., ‘Den onde nabo. Maktskiftet i Östersjöområdet ur danskt perspektiv’, in Abukhanfusa K. (ed.), Mare Nostrum. Om Westfaliska freden och Östersjön som ett svenskt maktcentrum, Skrifter utgivna av Riksarkivet, 13, Västervik, 1999.
Larsson L.-O., ‘Gustav Vasa och “den nationella hären”, Scandia, 33, 1967.
Lauridsen J. T., ‘Adelsreaktion og politisk satire under den tidlige enevælde’, Danske studier, 1987.
Lauridsen J. T., Marselis-konsortiet, En studie over forholdet mellem handelskapital og kongamagt i 1600-tallets Danmark, Århus, 1987.
Lind G., ‘Den politiske situation i Danmark efter Roskildefreden. Konge og rigsråd februar–august 1658’, in Christensen G. et al. (eds.), Tradition og kritik. Festskrift til Svend Ellehøj den 8. september 1984, København, 1984.
Lind G., ‘Den dansk-norske hær i det 18. århundrede. Optimering, modernisering og professionalisering’, Historisk Tidsskrift, 86, 1986.
Lind G., ‘Navn, stand, rang og slægt. Navneskik i en gruppe embedsmænd under enevælden’, Fortid og Nutid, 33:3, 1986.
Lind G., ‘Military and Absolutism: The Army Officers of Denmark-Norway as a Social Group and Political Factor, 1660–1848’, Scandinavian Journal of History, 12:3, 1987.
Lind G., ‘Noblemen, Officers and Democracy in Denmark: Values, Politics and Interests 1660–1901’, in Stråth B. et al. (eds.), Language and the Construction of Class Identities, Göteborg, 1990.
Lind G., ‘Database of Danish Officers 1614–1662’, Danish Data Archives, 1994 (DDA-1573).
Lind G., Hæren og magten i Danmark 1614–1662, Odense, 1994.
Lind G., ‘Frederik og murermester Sørensen. Den ældste danske militærfaglige litteratur og dens publikum’, Fund og Forskning, 34, 1995.
Lind G., ‘Gamle patrioter. Om kærlighed til fædrelandet i 1600-tallets Danmark’, in Jeppesen H. et al. (eds.), Søfart. Politik. Identitet. Tilegnet Ole Feldbæk, København, 1996.
Lind G., ‘Great Friends and Small Friends: Clientelism and the Power Elite’, in Reinhard W. (ed.), Power Elites and State Building, Oxford, 1996.
Lind G., ‘Krigsmænd og borgere i København 1600–1855’, in Frandsen K.-E. (ed.), Kongens og folkets København gennem 800 år, København, 1996.
Lind G., ‘Danmark og Øresund i 1600-tallet’, in Engström J. and Frantzen O. L. (eds.), Øresunds strategiske rolle i et historisk perspektiv, Lund, 1998.
Lind G., ‘Den heroiske tid? Administrationen under den tidlige enevælde 1660–1720’, in Jespersen L. and Petersen E. L. (eds.), Dansk Forvaltningshistorie, 1: Fra middelalderen til 1901, Stat, forvaltning og samfund, København, 2000.
Lind G., ‘Den danske adel og den militære revolution’, in Ingesman P. and Jensen J. V. (eds.), Riget, magten og æren. Den danske adel 1350–1660, Århus, 2001.
Lind G., ‘Elites of the Danish Composite State, 1460–1864: Zones of Fracture, Mixing, and the Struggle for Hegemony’, in Bues A. (ed.), Zones of Fracture in Modern Europe: The Baltic Countries, the Balkans, and Northern Italy, Wiesbaden, 2005.
Lind G., ‘Interpreting a Lost War: Danish Experiences 1625 to 1629’, in Brendle F. and Schindling A. (eds.), Religionskriege im alten Reich und in Alteuropa, Münster, 2006.
Lind G., ‘Officer! – men gentleman? Jævne mænd som officerer i enevældens Danmark-Norge’, in Bisgaard L. et al. (eds.), Krig fra først til sidst. Festskrift til Knud J. V. Jespersen, Odense, 2006.
Lind G., ‘Syndens straf og mandens ære: Danske tolkninger af krigen 1611–1660’, Historisk tidskrift, 128:3, 2008.
Lind G., ‘Nederlag, krise og legitimitet. Roskildefredens følger for stat og samfund i Danmark’, in Sanders H. and Karlsson P. (eds.), Roskildefreden 1658 i perspektiv, Roskilde, 2009.
Lind G., ‘Uniform and Distinction: Symbolic Aspects of Officer Dress in the Eighteenth-Century Danish State’, Textile History, 41, 2010.
Lind H. D., Kong Kristian IV og hans Mænd på Bremerholm, København, 1889.
Lind H. D., Frederik den Tredjes Sømagt. Det dansk-norske Søværns historie 1648–1670, Odense, 1896.
Lindbäck-Larsen O., Den norske hær og 1814, Oslo, 1946.
Lindegren J., Utskrivning och utsugning. Produktion och reproduktion i Bygdeå 1620–1640, Uppsala, 1980.
Lindegren J., ‘Den svenska militärstaten 1560–1720’, in Petersen E. Ladewig (ed.), Magtstaten i Norden i 1600-tallet og dens sociale konsekvenser. Rapporter til den XIX nordiske historikerkongres, Odense 1984, 1, Odense, 1984.
Lindegren J., ‘Knektänkornas land’, in Ambjörnsson R. and Gaunt D. (eds.), Den dolda historien. 27 uppsatser om vårt okända förflutna, Stockholm, 1984.
Lindegren J., ‘The Swedish “Military State”, 1560–1720’, Scandinavian Journal of History, 10:4, 1985.
Lindegren J., ‘Karl XII’, in Florén A., Dahlgren S. and Lindegren J., Kungar och Krigare. Tre essäer om Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII, Stockholm, 1992.
Lindegren J., Maktstatens resurser, Uppsala, 1992.
Lindroth S., Svensk lärdomshistoria, 2: Stormaktstiden, Stockholm, 1975.
Lindström D., ‘Statsbildningsprocesser och handel i Östersjöområdet ca. 1500–1700’, in Tønnesson K. (ed.), Det 22. nordiske historikermøte. Rapport I: Norden og Baltikum, Oslo, 1994.
Lockhart P. D., Denmark in the Thirty Years’ War, 1618–1648: King Christian IV and the Decline of the Oldenburg State, Selinsgrove and London, 1996.
Loose H.-D., Hamburg and Christian IV. von Dänemark während des Dreissigjährigen Krieges. Ein Beitrag zur Geschichte der hamburgischen Reichsunmittelbarkeit, Hamburg, 1963.
Lundkvist S., ‘The Experience of Empire’, in Roberts M. (ed.), Sweden's Age of Greatness 1632–1718, London, 1973.
Låg R. L., Statsvekst og stattholder. Stattholderembetets funksjoner og utvikling i første halvdel av 1600-tallet, med vekt på perioden 1629–42’, unpubl. PhD thesis, Oslo, 1997.
Løgstrup B., ‘Den bortforpagtede statsmagt’, Bol og By, 1985.
Lövgren A. B., Handläggning och inflytande, Beredning, föredragning och kontrasignering under Karl XI:s envälde, Lund, 1980.
Maarbjerg J. P., Scandinavia in the European World-economy, ca. 1570–1625: Some Local Evidence of Economic Integration, New York, 1995.
Magalotti L., Sverige under år 1674, Stockholm, 1986.
Magnusson L., Reduktionen under 1600-tallet, Debatt och forskning, Malmö, 1985.
Mankell J., Uppgifter rörande svenska krigsmaktens styrke, sammensättning och fördelning sedan slutet af femtonhundratalet, Stockholm, 1865.
Massie R. K., Peter the Great: His Life and World, New York, 1981.
Meier M., Vorpommern nördlich der Peene unter dänischer Verwaltung 1715 bis 1721, Beiträge zur Militärgeschichte, 65, München, 2008.
Mickwitz G., Aus Revaler Handelsbüchern. Zur Technik des Ostseehandels in der ersten Hälfte des 16. Jahrhunderts, Helsinki, 1938.
Mollerup W., Danmarks Forhold til Lifland fra Salget af Estland til Ordensstatens Opløsning (1346–1561), København, 1880.
Montgomery I., ‘The Institutionalisation of Lutheranism in Sweden and Finland’, in Grell O. P. (ed.), The Scandinavian Reformation: From Evangelical Movement to Institutionalisation of Reform, Cambridge, 1995.
Müller L., Consuls, Corsairs, and Commerce: The Swedish Consular Service and Long-distance Shipping, 1720–1815, Uppsala, 2004.
Munck T., The Peasantry and the Early Absolute Monarchy in Denmark 1660–1708, København, 1979.
Munck T., The Merchant Houses of Stockholm, c. 1640–1800. A Comparative Study of Early Modern Entrepreneurial Behaviour, Studia Historica Upsaliensia, 188, Uppsala, 1981.
Mykland K., Skiftet i forvaltningsordningen i Danmark og Norge i tiden fra omkring 1630 og inntil Frederik den tredjes død, Bergen, 1974.
Niléhn L., Peregrinatio academica. Det svenska samhället och de utrikes studieresorna under 1600-talet, Lund, 1983.
Nilsson S. A., ‘1634 års regeringsform’, Scandia, 10, 1936.
Nilsson S. A., Krona och frälse i Sverige 1523–1594. Rusttjänst, länsväsende, godspolitik, Lund, 1947.
Nilsson S. A., Kampen om de adliga privilegierna 1526–1594, Skrifter utg. av Vetenskaps-Societeten i Lund, 41, Lund, 1952.
Nilsson S. A., ‘Reduktion eller kontribution. Alternativ inom 1600-talets svenska finanspolitik’, Scandia, 24, 1958.
Nilsson S. A., På väg mot reduktionen. Studier i svenskt 1600-tal, Stockholm, 1964.
Nilsson S. A., ‘Reaktionen mot systemskiftet 1611’, in Nilsson S. A., På väg mot reduktionen. Studier i svenskt 1600-tal, Stockholm, 1964.
Nilsson S. A., ‘Från krig till fred. Krigsmakt och statshushållning under svenskt 1600-tal’, in Christensen A. E. (ed.), Foredrag og forhandlinger veddet nordiske historikermøde i København 1971, København, 1973.
Nilsson S. A., ‘Krig och folkbokföring under svenskt 1600-tal’, Scandia, 48:1, 1982.
Nilsson S. A., ‘Den karolinska militärstaten. Fredens problem och krigets’, in Ekstrand G. (ed.), Tre Karlar, Karl X, Karl XI, Karl XII, Stockholm, 1984.
Nilsson S. A., ‘1634 års regeringsform i det svenska statssystemet’, Statsvetenskaplig Tidskrift, 1984.
Nilsson S. A., ‘Imperial Sweden, Nation-building, War and Social Change’, in Losman A. et al. (eds.), The Age of New Sweden, Stockholm, 1988.
Nilsson S. A., På väg mot militärstaten. Krigsbefälets etablering i den äldre Vasatidens Sverige, Opuscula Historica Upsaliensia, 3, Uppsala, 1989.
Nilsson S. A., De stora krigens tid. Om Sverige som militärstat och bondesamhälle, Acta Universitatis Upsaliensis, Studia Historica Upsaliensia, 161, Uppsala, 1990.
Nilsson S. A., ‘Från förläning till donation. Godspolitik och statshushållning under Gustav II Adolf’, in Nilsson S. A. (ed.), De stora krigens tid. Om Sverige som militärstat och bondesamhälle, Acta Universitatis Upsaliensis, Studia Historica Upsaliensia, 161, Uppsala, 1990.
Nilsson S. A., ‘Militärstaten i funktion’, in Nilsson S. A. (ed.), De stora krigens tid. Om Sverige som militärstat och bondesamhälle, Acta Universitatis Upsaliensis, Studia Historica Upsaliensia, 161, Uppsala, 1990.
Noldus B. and Roding J. (eds.), Pieter Isaaczs (1568–1625): Court Painter, Art Dealer and Spy, Brepols, 2007.
Nordin J., Ett fattigt men fritt folk. Nationell och politisk självbild i Sverige från sen stormaktstid till slutet av frihetstiden, Stockholm, 2000.
Nordlund K., Den svenska reformationstidens allmänna statsrättsliga idéer i deras samband med den politiska utvecklingen, Stockholm, 1900.
Norrhem S., Uppkomlingarna. Kanslitjänstmännen i 1600-talets Sverige och Europa, Acta Universitatis Umensis, Umeå Studies in the Humanities, 117, Stockholm, 1993.
Nováky G., Handelskompanier och kompanihandel. Svenska Afrikakompaniet 1649–1663. En studie i feodal handel, Uppsala, 1990.
Nováky G., ‘Handeln, produktionen och staten i Östersjöområdet i 1500–1700’, in Tønnesson K. (ed.), Det 22. nordiske historikermøte. Rapport I: Norden og Baltikum, Oslo, 1994.
Nuorteva J., Suomalaisten ulkomainen opinkäynti ennen Turun Akatemian perustamista 1640, Helsinki, 1997.
När Sundet blev gräns. Till minne av Roskildefreden 1658, Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven, 2008.
Odén B., Kopparhandel och statsmonopol. Studier i svensk handelshistoria under senare 1500-talet, Stockholm, 1960.
Odén B., ‘Naturaskatter och finanspolitik – ett statsfinansiellt dilemma’, Scandia, 33, 1967.
Olden-Jørgensen S., ‘Enevoldsarveregeringsakten og Kongeloven. Forfatningsspørgsmålet i Danmark fra oktober 1660 til november 1665’, Historisk Tidsskrift, 16:2, 1993.
Olden-Jørgensen S., ‘Christian V's og Frederik IV's politiske testamenter’, Historisk Tidsskrift, 96:2, 1996.
Olden-Jørgensen S., ‘Det genfundne originalmanuskript til Peder Vinstrups kroningstale 1596’, Danske Magazin, 9:1, 1999.
Olden-Jørgensen S., ‘State Ceremonial, Court Culture and Political Power in Early Modern Denmark’, Scandinavian Journal of History, 27:2, 2002.
Olden-Jørgensen S., ‘Ceremonial Interaction across the Baltic around 1700’, Scandinavian Journal of History, 28:3–4, 2003.
Olesen J. E., ‘Dominium Maris Balthici. Kampen om Østersøen 1625–1643’, Militært Tidsskrift, 6, 1984.
Olesen J. E., ‘Pommern, Skandinavien und der Ostseeraum in der ersten Hälfte des 17. Jahrhunderts’, in Asmus I. (ed.), Unter der schwedischen Krone. Pommern nach dem Westfälischen Frieden, Greifswald, 1998.
Olesen J. E., ‘Auswirkungen der dänischen Herrschaft auf Verständnis und Praxis der Tribunalstätigkeit’, in Alvermann D. and Regge J. (eds.), Justitia in Pommern, Geschichte, 63, Münster, 2004.
Olesen J. E., ‘Dänische and schwedische Zusammenarbeit gegen Wallenstein und den Kaiser 1626–1629’, in Karge W. and Erbentraut R. (eds.), Terra felix Mecklenburg – Wallenstein in Nordeuropa. Fiktion und Machtkalkül des Herzogs zu Mecklenburg. Internationale Tagung 7.–9. November 2008 auf Schloß Güstrow unter der Schirmherrschaft des Botschafters der Tschechischen Republik in Deutschland Dr. Rudolf Jindrák, Publikationen des Lehrstuhls für Nordische Geschichte, 11, Greifswald, 2010.
Olesen J. E., ‘Christian IV. og den dansk-svenske magtkamp 1620–1648’, in Kuvaja C. and Östman A.-C. (eds.), Svärdet, ordet & pennan – kring människa, makt och rum i nordisk historia. Festskrift til Nils Erik Villstrand den 24 maj 2012, Åbo, 2012.
Oredsson S., Gustav Adolf, Sverige och Trettioåriga kriget. Historiskrivning och kult, Bibliotheca Historia Lundensis, 70, Lund, 1992.
Oredsson S., Gustav II Adolf, Stockholm, 2007.
Ormrod D., The Rise of Commercial Empires: England and the Netherlands in the Age of Mercantilism, 1650–1770, Cambridge, 2003.
Ormrod D., ‘Shipping Movements in the North Sea/Baltic Zone 1650–1800’, in Unger R. W. (ed.), Shipping and Economic Growth 1350–1850, Leiden, 2011.
Ottenheym K. A., ‘Dutch Contributions to the Classicist Tradition in Northern Europe in the Seventeenth Century: Patrons, Architects and Books’, Scandinavian Journal of History, 28:3–4, 2003.
Palm A. and Sanders H. (eds.), Grænser og grænseproblematikker. Flytande gränser, Dansk-svenska förbindelser efter 1658, Stockholm, 2010.
Parker G., The Military Revolution: Military Innovations and the Rise of the West, 1500–1800, 2nd edn, Cambridge, 1996.
Persson F., Servants of Fortune: The Swedish Court between 1598 and 1721, Lund, 1999.
Petri G., ‘Slaget vid Poltava’, in Jonasson G. (ed.), Historia kring Karl XII, Stockholm, 1964.
Poulsen B., Dutch Herring: An Environmental History, c. 1600–1860, Amsterdam, 2008.
Prange K., ‘“Den gamle danske adel” og dens “godstab”. Nogle metodiske synspunkter og en kritisk vurdering’, Jyske Samlinger, 6, 1963–5.
Prange K., ‘Review of Svend Aage Hansen, Adelsvældens grundlag’, Jyske Samlinger 6, 1963–5.
Probst N. M., Christian 4.s flåde. Den danske flådes historie 1588–1660, Marinehistoriske Skrifter, København, 1996.
Rafner C., Enevælde og skattefinansieret stat 1660–1818, Dansk skattehistorie, 4, København, 2008.
Rasch A., and Sveistrup P. P., Asiatisk Kompagni i den florissante Periode 1772–1792, København, 1948.
Rasmussen E.-G., Bornholm og Skåne. Triumf og tragedie i Skæbneårene 1658–59, Bornholm, 2008.
Rasmussen K., Die livländische Krise 1554–1561, København, 1973.
Reindorf J., Scandinavians in Africa: Guide to Materials Relating to Ghana in the Danish National Archives, Oslo, 1980.
Reinhard W., ‘Staatsmacht als Kreditproblem’, Vierteljahresschrift für Sozial- und Wirtschaftsgeschichte, 61, 1974.
Revera M., ‘1600-talsbönderna och deras herrar. Om jordägande, skatter och samhällsförändring i ljuset av nyare forskning’, in Inger G. (ed.), Den svenska juridikens uppblomstring i 1600-tals politiska, kulturella och religiösa stormaktssamhälle, Rättshistoriska studier, 9, Stockholm, 1984.
Revera M., ‘En barock historia. Om den svenska 1600-tals-lyxen och dess plats i samhällsomvandlingen’, in Ekstrand G. (ed.), Tre Karlar. Karl X Gustav, Karl XI, Karl XII, Stockholm, 1984.
Revera M., ‘The Making of a Civilized Nation: Nation-building, Aristocratic Culture and Social Change’, in Losman A. et al. (eds.), The Age of New Sweden, Stockholm, 1988.
Rian Ø., Jens Juels stattholderskap 1618–1629, Oslo, 1975.
Rian Ø., Vestfolds historie. Greveskaptstiden 1671–1821, Tønsberg, 1980.
Rian Ø., ‘Hva og hvem var staten i Norge?’, in Petersen E. Ladewig (ed.), Magtstaten i Norden i 1600-tallet og dens sociale konsekvenser, Rapporter til den XIX nordiske historikerkongres, Odense 1984, 1, Odense, 1984.
Rian Ø., ‘State and Society in Seventeenth-century Norway’, Scandinavian Journal of History, 10, 1985.
Rian Ø., ‘Den frie og stolte norske bonden. Myter og realiteter’, in Winge H. (ed.), Lokalsamfunn og øvrigheti Norden ca. 1550–1750, Oslo, 1992.
Rian Ø., Den nye begynnelsen 1520–1660, in Lillehammer A. (ed.), Aschehougs Norgeshistorie, 5, Oslo, 1995.
Rian Ø., ‘Foreningen med Danmark’, in Bjørgø N. et al., Norsk utenrikspolitikks historie, 1, Oslo 1995.
Rian Ø., ‘Taxation through Trade in Seventeenth-century Norway’, Scandinavian Journal of History, 21, 1996.
Rian Ø., ‘Why Did Norway Survive as a Kingdom?’, Scandinavian Journal of History, 21, 1996.
Rian Ø., Bratsberg på 1600-tallet. Stat og samfunn i symbiose og konflikt, Oslo, 1997.
Rian Ø., Den aristokratiske fyrstestaten 1536–1648, Danmark og Norge 1380–1814, 2, Oslo, 1997.
Rian Ø., ‘Conclusions’, in Jespersen L. (ed.), A Revolution from Above? The Power State of 16th and 17th Century Scandinavia, Odense, 2000.
Roberts M., Gustavus Adolphus: A History of Sweden 1611–1632, 1–2, London, 1958, 1968.
Roberts M., ‘Charles XI’, History, 50:169, 1965.
Roberts M., ‘On Aristocratic Constitutionalism in Swedish History, 1520–1720’, in Roberts M., Essays in Swedish History, London, 1967.
Roberts M., ‘Queen Christina and the General Crisis of the Seventeenth Century’, in Roberts M., Essays in Swedish History, London, 1967.
Roberts M., Gustavus Adolphus and the Rise of Sweden, London, 1973.
Roberts M., The Swedish Imperial Experience 1560–1718, Cambridge, 1979.
Roberts M., ‘Oxenstierna in Germany, 1633–1636’, in Roberts M., From Oxenstierna to Charles XII: Four Studies, Cambridge, 1991.
Roberts M., ‘Gustaf II Adolf och krigskonsten’, in Rystad G. et al. (eds.), Historia kring trettioåriga kriget, Falun, 1994 (first printed in 1963).
Roberts M., ‘The Military Revolution, 1560–1660’, in Rogers C. J. (ed.), The Military Revolution Debate, Boulder, 1995.
Roberts M. (ed.), Sweden's Age of Greatness 1632–1718, London, 1973.
Robertsdottir H., Wool and Society: Manufacturing Policy, Economic Thought and Local Production in 18th-century Iceland, Gőteborg, 2008.
Rockstroh K. C., Udviklingen af den nationale Hær i Danmark i det 17. og 18. Aarhundrede, 1–3, København, 1909–26.
Roding J. G., The Myth of the ‘Dutch Renaissance’ in Denmark: Dutch Influence on Danish Architecture in the 17th Century, in Lemmink J. P. S. and Koningsbrugge J. S. A. M. (eds.), Baltic Affairs: Relations between the Netherlands and North-eastern Europe 1500–1800, Baltic Studies, 1, Nijmegen, 1990.
Rosén J., ‘Statsledning och provinspolitik under Sveriges stormaktstid. En författningshistorisk skiss’, Scandia, 17, 1946.
Rosenløv M., Uddannelsen af Hærens linieofficerer 1713–1963, København, 1963.
Runeby N., Monarchia mixta, Maktfördelningsdebatt i Sverige under den tidigare stormaktstiden, Stockholm, 1962.
Rystad G., Johan Gyllenstierna rådet och kungamakten. Studier i Sveriges inre politik 1660–1680, Bibliotheca Historica Lundensis, 2, Lund, 1955.
Rystad G., ‘Stormaktstidens riksdag (1611–1718)’, in Schück H. et al. (eds.), Riksdagen genom tiderna, Stockholm, 1985.
Rystad G., ‘Dominium maris Baltici – dröm och verklighet. Sveriges freder 1645–1661’, in Abukhanfusa K. (ed.), Mare Nostrum. Om Westfaliska freden och Östersjön som ett svenskt maktcentrum, Skrifter utgivna av Riksarkivet, 13, Stockholm, 1999.
Rystad G. (ed.), Europe and Scandinavia: Aspects of the Process of Integration in the 17th Century, Lund, 1983.
Samuelsson J., Aristokrat eller förädlat bonde? Det svenska frälsets ekonomi, politik och sociala förbindelser under tiden 1523–1611, Bibliotheca Historica Lundensis, 77, Lund, 1993.
Sandblad H., De Eskatologiska Förestillingarna i Sverige under Reformationen och Modreformationen, Uppsala, 1942.
Sanders H., Efter Roskildefreden 1658. Skånelandskapen och Sverige i krig och fred, Centrum for Danmarksstudier, 17, Lund, 2008.
Sanders H. and Karlsson P. (eds.), Roskildefreden – i perspektiv, Roskilde, 2009.
Sandström Å., ‘Peter Minuit’, in Boëthius B. et al. (eds.), Svenskt biografiskt lexikon, 25, Stockholm, 1985–7.
Sandström Å., Mellan Torneå och Amsterdam. En undersökning av Stockholms roll som förmedlare av varor i regional- och utrikeshandel 1600–1650, Stockholm, 1990.
Sandström Å., ‘Ploughing Burghers and Trading Peasants: The Meeting between the European Urban Economy and Sweden in the Sixteenth and Seventeenth Centuries’, in Eliassen F.-E. et al. (eds.), Regional Integration in Early Modern Scandinavia, Odense, 2001.
Sandvik G., Det gamle veldet. Norske finansar 1760–79, Oslo, 1975.
Schiøtz J., Elleveårskrigens militære historie. Avslutningen av den Store Nordiske Krig, Oslo, 1936.
Schück H., ‘Riksdagens framväxt: tiden intill 1611’, in Schück H. et al. (eds.), Riksdagen genom tiderna, Stockholm, 1985.
Seerup J., Søkadetakademiet i oplysningstiden, Marinehistoriske skrifter, 29, København, 2001.
Seip K. A., ‘Jordegods og gyldne kjeder’, Fortid og Nutid, 2, 1998.
Seresse V., ‘Aus der Geschichte der Union lernen: Der Friedensgedanke des dänischen Reichsrats in der skandinavischen Politik 1570–1611’, in Kattinger D. et al. (eds.), “Huru thet war talet j kalmarn”. Union und Zusammenarbeit in der Nordischen Geschichte. 600 Jahre Kalmarer Union (1397–1997), Greifswalder Historische Studien, 2, Hamburg, 1997.
Sjödell U., Riksråd och kungliga råd. Rådskarriären 1602–1718, Bibliotheca Historica Lundensis, 38, Lund, 1975.
Sjöstrand W., ‘Grunddragen av den militära undervisningens uppkomst och utvecklingshistoria i Sverige till år 1792’, in Uppsala Universitets Årsskrift, 6, Uppsala, 1941.
Sjöström R., ‘En nödvendig omständighet. Om svensk slavhandel i Karibien’, in Granqvist R. (ed.), Svenska överord. En bok om gränslöshet och begränsningar, Eslöv, 1999.
Skjold Petersen K., Geworbne krigskarle. Hvervede soldater i Danmark 1774–1803, København, 2002.
Skjold Petersen K., Pligt eller Profession? Hærens rekruttering gennem 300 år, København, 2004.
Skjold Petersen K., ‘Garnisonsbyen under enevælden’, in Christensen S. Bitsch (ed.), Den klassiske købstad, Aarhus, 2005.
Skovgaard-Petersen K., ‘Danske konger og romersk herskersymbolik‘, in Due O. Steen and Isager J. (eds.), Imperium Romanum, Realitet, idé, ideal, 2, København, 1993.
Smirnov A., Det första stora kriget, trans. Lindgren S., Stockholm, 2009.
Sognli H., ‘Den norske hærledelsens opptreden i krisesituasjoner høsten 1709’, unpubl. PhD thesis, Oslo, 2000.
Soop H., The Power and the Glory: The Sculptures of the Warship Wasa, Stockholm, 1992.
Stagl J., ‘Die Apodemik oder “Reisekunst” – als Methodik der Sozialforschung vom Humanismus bis zur Aufklärung’, in Rassem M. and Stahl J. (eds.), Statistik und Staatsbeschreibung in der Neuzeit vornehmlich im 16.–18. Jahrhundert, Paderborn, München, Wien and Zürich, 1980.
Stagl J., Apodemiken. Eine räsonnierte Bibliographie der reisetheoretischen Literatur des 16., 17. und 18. Jahrhunderts, Paderborn, 1983.
Stagl J., A History of Curiosity: The Theory of Travel 1550–1800, Chur, 1995.
Steensgaard N., ‘The Seventeenth-century Crisis’, in Parker G. and Smith L. M. (eds.), The General Crisis of the Seventeenth Century, London, 1968.
Strindberg A., Bondenöd och stormaktsdröm, 3rd edn, Värnamo, 1988.
Supphellen S., ‘Suppliken som institusjon i norsk historie. Framvokster og bruk særleg først på 1700-talet’, Historisk Tidsskrift, 57, 1978.
Supphellen S. (ed.), Administrasjon i Norden på 1700-talet, Oslo, 1985.
Supphellen S. Administration in Scandinavia in the Eighteenth Century, Oslo, 1985.
Svane-Knudsen A., ‘Borgerstanden og arverigeforslaget på stændermødet 1660’, in Jespersen L. and Svane-Knudsen A. (eds.), Stænder og magtstat. De politiske brydninger i 1648 og 1660, Odense, 1989.
Sveistrup P. P., ‘Det Almindelige Handelskompagni 1747–1774 med særligt Henblik paa dets Virksomhed i Grønland’, Meddelelser om Grønland, 131:9, 1943.
Sveistrup P. P., and Dalgaard S., Det danske Styre af Grønland 1825–1850, Meddelelser om Grønland, 145:1, København, 1945.
Sveistrup P. P., and Dalgaard S., Svenska flottans historia. Örlogsflottan i ord och bild från dess grundläggning under Gustav Vasa fram til våra dagar, 1–4, Malmö, 1942–9.
Söderberg I. et al., A Stagnating Metropolis: The Economy and Demography of Stockholm 1750–1850, Cambridge, 1991.
Tandrup L.‚ Mod triumf eller tragedie. En politisk-diplomatisk studie over forløbet af den dansk-svenske magtkamp fra Kalmarkrigen til Kejserkrigen med særligt henblik på formuleringen af den svenske og især den danske politik i tiden fra 1617 og især fra 1621 til 1625, 1–2, Århus, 1979.
Tandrup L.‚Når to trættes, så ler den tredje. Christian IVs og rigsrådets forhold til Det tyske Rige og især til Sverige’, in Ellehøj S. (ed.), Christian IVs Verden, København, 1988.
Teige O., ‘En torn i øyet. Det store tollsviket og inkvisisjonskommisjonen i Christiania 1705–09’, unpubl. PhD thesis, Oslo, 2001.
Thisner F., Militärstatens arvegods. Officerstjänstens socialreproduktiva funktion i Sverige och Danmark, ca 1720–1800, Uppsala, 2007.
Thisner F., Indelta inkomster. En studie av det militȁra inledningsverket 1721–1833, Uppsala, 2014.
Thorsteinsson J., Et Færø som Færø. Studier i Færøernes forfatningsmæssige stilling i forhold til Danmark 1834–1852, Århus, 1990.
Tielhof M. van, The ‘Mother of All Trades’: The Baltic Grain Trade in Amsterdam from the Late 16th to the Early 19th Century, Leiden, 2002.
Tracy J. D., The Founding of the Dutch Republic: War, Finance, and Politics in Holland 1572–1588, Oxford, 2008.
Ullgren P., Det stora nordiska, Stockholm, 2008.
Upton A. F., ‘The Riksdag of 1680 and the Establishment of Royal Absolutism in Sweden’, The English Historical Review, 404, 1987.
Villstrand N. E., Anpassning eller protest. Lokalsamhället inför utskrivningarna av fotfolk till den svenska krigsmakten 1620–1679, Åbo, 1992.
Villstrand N. E., ‘Med stor möda i en hop gropar i marken. Tjärbränning kring Bottniska Viken under svensk stormaktstid’, Historisk Tidskrift för Finland, 1992.
Villstrand N. E., ‘Adaptation or Protest: Local Communities Facing Conscription for the Swedish Armed Forces 1620–1679’, in Jespersen L. (ed.), Revolution from Above? The Power State of 16th and 17th Century Scandinavia, Odense, 2000.
Villstrand N. E., ‘“Bondpojkar doppade i vatten”, Svensk sjömilitär rekryttering ur en jämförande perspektiv (1500–1800)’, in Ericsson C. H. and Montin K. (eds.), Människan i flottans tjänst. Sjöhistoriskt jubileumssymposium i Åbo 24 november 2000, Åbo, 2001.
Voges U., Der Kampf um das Dominium Maris Baltici 1629 bis 1645. Schweden und Dänemark vom Frieden zu Lübeck bis zum Frieden von Brömsebro, Zeulenroda, 1938.
Vries J., and van der Woude A., The First Modern Economy: Success, Failure, and Perseverance of the Dutch Economy, 1500–1815, Cambridge, 1997.
Wade M. R,, Triumphus Nuptialis Danicus: German Court Culture and Denmark, Wolfenbütteler Arbeiten zur Barockforschung, 27, Wiesbaden, 1996.
Weidling T., Adelsøkonomi i Norge fra reformasjonstiden og fram mot 1660, Acta humaniora, 43, Oslo, 1998.
Weiss H., ‘The Danish Gold Coast as Multinational and Entangled Space, c. 1700–1850’, in Naum M. and Nordin J. M. (eds.), Small Time Agents in a Global Arena: Danish and Swedish Colonialism and the Rise of Modernity, New York, 2013.
Weiss H., ‘A Divided Space: Subjects and Others in the Swedish West Indies during the Late Eighteenth Century’, in Rydén G. (ed.), Sweden in the Eighteenth-century World. Provincial Cosmopolitans, Farnham, 2013.
Werner H., Paracelsus. Okkulte Schriften, Leipzig, 2009.
Wessel Hansen P. and Jespersen L. (eds.), Stormen på København. Den svenske belejring 1658–1660, København, Kultur og Historie, 1, København, 2009.
Westergaard W., The Danish West Indies under Company Rule, 1671–1754, with a Supplementary Chapter, 1755–1917, New York, 1917.
Wetterberg G., Levande 1600-tal, Stockholm, 2003.
Wetterberg G., ‘Stockholm – rijkens styrke och rijkedom’, in Wetterberg G., Levande 1600-tal, Stockholm, 2004.
Wetterberg G., Axel Oxenstierna. Makten och klokskapen, Malmö, 2010.
Willan T. S., The Early History of the Russia Company, 1553–1603, Manchester, 1956.
Willerslev R., ‘Danmarks første aktieselskab’, Historisk Tidsskrift, 10:6, 1942.
Wolke L. E., Svenska knektar. Indelta soldater, ryttare och båtsman i krig och fred, Lund, 1995.
Wolke L. E., ‘De svenska arméerna i Tyskland under Trettioåriga kriget. Sammansättning och styrka’, in Abukhanfusa K. (ed.), Krig och fred i källorna, Stockholm, 1998.
Wolke L. E., 1658. Tåget över Bält, Lund, 2008.
Wolke L. E., Larsson G. and Villstrand N. E., Trettioåriga kriget. Europa i brand 1618–1648, Värnamo, 2006.
Zins H., England and the Baltic in the Elizabethan Era, Manchester, 1972.
Åberg A., The People of New Sweden: Our Colony on the Delaware River, 1638–1655, Stockholm, 1988.
Åström S. E., ‘The Swedish Economy and Sweden's Role as a Great Power 1632–1697’, in Roberts M. (ed.), Sweden's Age of Greatness, London, 1973.
Åström S. E., ‘The Role of Finland in the Swedish National and War Economies during Sweden's Period as a Great Power’, Scandinavian Journal of History, 11, 1986.
Åström S. E., From Tar to Timber: Studies in Northeast European Forest Exploitation and Foreign Trade 1660–1860, Helsinki, 1988.
Part 4
Clausen J. and Rist P. F. (eds.), Memoirer og Breve, 20, København, 1914.
Fogtmann L., Kongelige Rescripter Resolutioner og Collegialbreve for Danmark og Norge, 1660–1813, 7, København, 1806–25.
Fogtmann L., Samling af alle gieldende Forordninger, Rescripter, Resolutioner og Collegial Breve, 2, København, 1809.
Glahn H. et al. (eds.), 20 italienske madrigaler fra Melchior Borchgrevincks Giardino Novo, 1–2 (København, 1605–6; Egtved, 1983).
Holst J. J., Regiae Nuptiae, København, 1637.
Holst J. J., Triumphus Nuptialis, København, 1648.
Jacobsen J. P. (ed.), Dania Sonans, 2–3: Madrigaler fra Christian IV's tid, Egtved, 1967–9.
Jeppesen K. Jesus og fornuften, København, 1796–1801.
Jeppesen K. Kongelige Forordninger og aabne Breve samt andre tryckte Anordninger, 1670–1814, 3, Kristiania, 1823–6.
Jeppesen K. (ed.), Dania Sonans, 1: Værker af Mogens Pedersøn, København, 1933.
Lorenbom S., Berättelse om Swea rikes arf-furstes samt hertigens til Södermanland, Nerike och Wermeland, Carl Philips lefwerne och utländska resor, Stockholm, 1772.
Magnus O., Historia om de nordiska folken, 1–4, Stockholm, 1909–25.
Modéi R. G., Utdrag utur alle Publique Handlingar, Placater, Förordningar, Resolutioner och Publicationer, 8, Stockholm, 1742–74.
Mulvad J., Dania Sonans, 6–7, København, 1980, 1993.
Mulvad J. Musikalske comødiestykker, 14, 1755–61.
Ogier C., Ephemerides sive iter danicum svecium polonicum, Paris, 1656.
Ogier C., Piae Cantiones, rev. and ed. Woodward G. R., London, 1910.
Ogier C., Piae Cantiones, facs. edn, Documenta musicae finnicae, 10, Helsinki, 1967.
Schou J. H. and Rosenvinge J. L. A. Kolderup, Chronologisk Register over kongelige Forordninger og Aabne Breve, samt andre trykte Anordninger, som fra Aar 1670 af ere udkomne, København, 1840.
Schütz H., Anderer Theil kleiner geistlichen Concerten, 1639.
Schütz H., Symphoniarum Sacrarum, 2, 1647.
Stiernmann A. A., Samling utaf Kongl. Bref, Stadgar och Förordningar, Stockholm, 1747.
Stiernmann A. A., Stockholms Posten, Stockholm, 1778–95.
Stiernmann A. A., Theatrum Ceremoniale Historico-Politicum, 1–2, Leipzig, 1719–20.
Aarflot A., Norsk kirkehistorie, 2, Oslo, 1967.
Algulin I. and Olsson B., Litteraturens historia i Sverige, 3, 4th edn, Stockholm, 1995.
Alm G. et al., Barockens Konst, Signums svenska konsthistoria, 6, Stockholm, 1996.
Alm G. Renässansens Konst, Signums svenska konsthistoria, 5, Stockholm, 1996.
Alm G. Frihetstidens Konst, Signums svenska konsthistoria, 7, Stockholm, 1997.
Andersen E., Danske bønders klædedragt, København, 1960.
Andersson H. O. and Bedoire F., Svensk arkitektur: ritningar 1640–1970, Stockholm, 1987.
Bagge S. and Mykland K., Norge i dansketiden, København, 1987.
Barton H. A., Scandinavia in the Revolutionary Era, 1760–1815, Minneapolis, 1986.
Behre G., Larsson L.-O. and Österberg E., Sveriges historia 1521–1809, Stockholm, 1985.
Bencard M. and Kaarsted T., Fra korsridder til Ridderkors. Elefantordenens og Dannebrogordenens historie, Odense, 1993.
Berg K. (ed.), Norges Kunsthistorie, 1–7, Oslo, 1981–3.
Berger E. (ed.), Norges litteraturhistorie, 1–6, Oslo, 1974–7.
Boesen G., Danmarks Riges Regalier, København, 1986.
Bringéus N.-A., Årets festseder, Stockholm, 1976.
Carlsson S. and Rosén J., Svensk Historia, 1–2, 3rd edn, Stockholm, 1969.
Cedergreen Bech S., Danmarks historie, oplysning og tolerance: 1721–1784, 9, 3rd edn, København, 1965.
Clausen J. and Krogh T. (eds.), Danmark i Fest og Glæde, 2: 1648–1750 and 3: 1750–1820, København, 1935.
Danielsen J. et al., Dansk Kunsthistorie: Billedkunst og skulptur, 1–5, København, 1972–5.
Drake M., Population and Society in Norway 1735–1865, Cambridge, 1969.
Dyrvik S., Den lange fredstiden 1720–1784. Norges historie, 8, Oslo, 1978.
Dyrvik S., Historisk Demografi. Ei innføring i metodane, Bergen, 1983.
Dyrvik S., Truede tvillingriker 1648–1720, Danmark-Norge 1380–1814, 3, Oslo, 1998.
Dyrvik S. et al., The Demographic Crises in Norway in the 17th and 18th Centuries: Some Data and Interpretations, Bergen, 1976.
Dyrvik S. et al. (eds.), Norsk økonomisk historie 1500–1970, 1: 1500–1850, Bergen, 1979 (new edn, Oslo, 1992).
Faber T., Dansk Arkitektur, København, 1963.
Feldbæk O., ‘Tiden 1730–1814’, in Christensen A. E. (ed.), Danmarks historie, 4, København, 1982.
Feldbæk O., Danmarks økonomiske historie, Herning, 1993.
Frandsen K.-E. and Dombernowsky L., Det danske landbrugs historie, 2: 1536–1810, Odense, 1988.
Friis A. and Glamann K., A History of Prices and Wages in Denmark, 1: 1660–1800, København, 1958.
Fritzbøger B., Kulturskoven. Dansk skovbrug fra oldtid til nutid, København, 1994.
Gaunt D., Familjeliv i Norden, Stockholm, 1983.
Gille H., ‘The Demographic History of the Northern European Countries in the Eighteenth Century’, Population Studies, 3, 1949.
Glass D. V. and Eversley D. E. C. (eds.), Population in History, London, 1965.
Granberg O., Svenska Konstsamlingarnas Historia, 1–2, Stockholm, 1929–30.
Gunnarsson G., Fertility and Nuptiality in Iceland's Demographic History, Meddelande från Ekonomisk-Historiska Institutionen, Lunds Universitet, 12, Lund, 1980.
Gunnlaugsson G. A., Family and Household in Iceland 1801–1930: Studies in the Relationship between Demographic and Socio-economic Development, Social Legislation and Family and Household Structures, Acta Universitatis Upsaliensis, Studia historica upsaliensia, 154, Uppsala, 1988.
Hansen S. A., Økonomisk vækst i Danmark, 1, København, 1972.
Heckscher E. F., Sveriges ekonomiska historia från Gustav Vasa, 1–2, Stockholm, 1936–49.
Heckscher E. F., ‘Swedish Population Trends before the Industrial Revolution’, Economic History Review, 2, 1950.
Helk V., Dansk-Norske Studierejser 1536–1660, Odense, 1987.
Henriksson A., Dansk historia, 2, Stockholm, 1989.
Hofsten E. and Lundström H., Swedish Population History, Stockholm, 1976.
Holm P., Kystfolk. Kontakter og sammenhænge over Kattegat og Skagerrak ca. 1550–1914, Esbjerg, 1991.
Hormia O., Den finska litteraturens historia fram till 1917, Helsingfors, 1982.
Hougaard J., Dansk litteraturhistorie, 1–9, København,1983–5.
Høigård E. and Ruge H., Den norske skoles historie, Oslo, 1947.
Ingers E., Bonden i svensk historia, 2, Stockholm, 1948.
Jespersen K. J. V., ‘Tiden 1648–1730’, Danmarks historie, 3, ed. Mørch S., København, 1989.
Johannsen B. B. and Johannsen H., Ny dansk Kunsthistorie, 2, København, 1993.
Johansen H. C., Befolkningsudvikling og familiestruktur i det 18. århundrede, Odense, 1975.
Johansen H. C., Studier i dansk befolkningshistorie, Odense, 1976.
Johansen H. C., En samfundsorganisation i opbrud 1700–1870, Dansk socialhistorie, 4, København, 1979.
Jonsson L. et al. (eds.), Musiken i Sverige, 1: Från forntid till Stormaktstidens slut 1720, Stockholm, 1994.
Jutikkala E., Bonden i Finland genom tiderna, Helsingfors, 1963.
Kirchhoff-Larsen C., Den danske presses historie, 2, København, 1942.
Koch H., Danmarks kyrka genom tiderna, Stockholm, 1942.
Kragelund M., Folkedragter. Landboliv i fællesskabets tid, København, 1989.
Ladewig Petersen E., Fra standssamfund til rangssamfund, Dansk social historie, 3, København, 1980.
Lassen E. et al. (eds.), Dansk Kunsthistorie, 2, København, 1973.
Lindroth S., Svensk lärdomshistoria. Gustavianska tiden, 4, Stockholm, 1975.
Lunden K., Norges landbrukshistorie, 2: 1350–1814, Oslo, 2002.
Møller J. S., Fester og Højtider i gamle Dage. Aarets Fester, Holbæk, 1933.
Nielsen A., Dänische Wirtschaftsgeschichte, Jena, 1933.
Nordenval P., Kungliga Serafimerorden 1748–1998, Stockholm, 1998.
Norlind T. and Trobäck E., Kungl. Hovkapellets Historia 1526–1926 (Minnesskrift), Stockholm, 1926.
Ottosen K., A Short History of the Churches of Scandinavia, Århus, 1986.
Ringbom S. (ed.), Konsten i Finland: från medeltid till nutid, 2nd edn, Helsingfors, 1987.
Sandström S. (ed.), Konsten i Sverige, 1–2, 2nd edn, Stockholm, 1988.
Schiørring N., Musikkens Historie i Danmark, 1, København, 1977.
Schvindt T., Finska Nationaldräkter, Helsingfors, 1902.
Skrubbeltrang F., Husmand og Inderste. Studier over sjællandske Landboforhold i Perioden 1660–1800, København, 1940.
Skrubbeltrang F., Det danske landbosamfund 1500–1800, København, 1978.
Steensberg A. (ed.), Dagligliv i Danmark i det syttende og attende århundrede 1620–1720, København, 1969.
Stigum H. and Visted K., Vår gamle bondekultur, 3rd edn, Oslo, 1975.
Stybe S. E., Universitet og åndsliv i 500 år, København, 1979.
Sveistrup P. P. and Willerslev R., Den danske sukkerhandels og sukkerproduktions historie, København, 1945.
Wistrand P. G., Svenska folkdräkter, Stockholm, 1907.
Adriansen I., ‘Ernæring’, in Alstrup E. and Olsen P. (eds.), Dansk kulturhistorisk Opslagsverk, 1, Højbjerg, 1991.
Aksdal B., ‘Dansemusikken’, in Aksdal B. and Nyhus S. (eds.), Fanitullen i norsk og samisk folkemusikk, Oslo, 1993.
Aksdal B. and Nyhus S. (eds.), Fanitullen. Innføring i norsk og samisk folkemusikk, Oslo, 1993.
Alm G. (ed.), En värld i miniatyr. Kring en samling från Gustav II Adolfs tidevarv. Skrifter från Kungl. Husgerådskammaren, 2, Stockholm, 1982.
Andersen D. H., ‘The Danish Flag in the Mediterranean: Shipping and Trade, 1747–1807’, unpubl. PhD thesis, København, 2001.
Andersen D. H., ‘Denmark-Norway, Africa and the Caribbean 1660–1917: Modernisation Financed by Sugar and Slaves’, in Emmer P. C. et al. (eds.), A Deus ex Machine Revisited: Atlantic Colonial Trade and European Economic Development, Leyden, 2006.
Andersen D. H. and Vogt H.-J., ‘The Grapes of War: Neutrality and Mediterranean Shipping under the Danish Flag, 1747–1807’, Scandinavian Economic History Review, 48, 2000.
Andersen D. H., Ehlers M. and Pedersen E. Helmer, A History of Prices and Wages in Denmark, 1660–1800, 2: The Manors, Copenhagen 2004.
Andersson G., ‘Städerna som musikmiljöer’, in Jonsson L. et al. (eds.), Musiken i Sverige, 2: Frihetstid och Gustaviansk tid 1720–1810, Stockholm, 1993.
Andersson G., ‘Stad och landsbygd’, in Jonsson L. et al. (eds.), Musiken i Sverige, 1: Från forntid til stormaktstidens slut 1720, Stockholm, 1994.
Andersson G., Tingets kvinnor och män. Genus som norm och strategi under 1600- och 1700-tal, Uppsala, 1998.
Andersson K.-G. et al. (eds.), Oppdaginga av fattigdomen. Social lovgivning: Norden på 1700-talet, Oslo, 1982.
Andersson Palm L., ‘Efterblivenhet eller rationell tidsanvänding – frågor kring det vestsvenska ensädet’, in Andersson Palm L. et al. (eds.), Ett föränderligt agrarsamhälle. Västsverige i jämförande belysning. Västsvensk kultur och samhällsutveckling, Göteborgs, 1998.
Appel C., Læsning og bogmarked i 1600-tallets Danmark, København, 2001.
Appel H. H., Tinget, magten og æren. Studier i sociale processer og magtrelationer i et jysk bondesamfund i 1600-tallet, Odense, 1999.
Arndal S., ‘Den store, hvide flok vi se …’. H. A. Brorson og tysk pietistisk vækkelsessang, Odense, 1989.
Artéus G., Krigsmakt och samhälle i frihetstidens Sverige, Stockholm, 1982.
Asker B., Officerarna och det svenska samhället 1650–1700, Uppsala, 1983.
Authén Blom G. (ed.), Urbaniseringsprosessen i Norden, 2: De anlagte steder på 1600–1700 tallet, Oslo, 1977.
Avdem A. J., gjort kva gjerast skulle: om arbeid og levekår for kvinner på Lesja ca. 1910–1930, Oslo, 1984.
Axelsson I., ‘Äggost. Från kröningskost till landskapsrätt’, Rig, 76:4, 1993.
Baagø K., ‘Vækkelse og kirkeliv i København og omegn i første halvdel af det 19. Århundrede’, in Thyssen A. P. (ed.), Vækkelsernes frembrud, 1, København, 1960.
Banning K., ‘Det teologiske Fakultet 1732–1830’, in Grane L. (ed.), Københavns Universitet 1479–1979, 5, København, 1980.
Bartholdy C., ‘Fromhed og kristentro’, in Steensberg A. (ed.), Dagligliv i Danmark i det syttende og attende århundrede, København, 1971.
Bengtsson I., J. H. Roman och hans instrumentalmusik. Käll- och stilkritiska studier, Uppsala, 1955.
Berg B. I., ‘Årsaker til Kongsberg Sølvverks nedgang 1769–1805’, Historisk tidsskrift, 66, 1987.
Berglund L., Studier i Christian Geists vokalmusik, Acta Universitatis Upsaliensis, Studia Musicologica Upsaliensia, Nova Series, 21, Uppsala, 2002.
Bergmann L., Grev Zinzendorf og hans indsats i kirkens og missionens historie, 1, København, 1957.
Bergsagel J., ‘Danish Musicians in England: Newly-discovered Instrumental Music’, Dansk Årbog for Musikforskning, 7, 1976.
Bergsagel J., ‘Foreign Music and Musicians in Denmark During the Reign of Christian IV’, in Jensen A. Ø. and Kongsted O. (eds.), Heinrich Schütz und die Musik in Dänemark zur Zeit Christians IV, København, 1989.
Bergsagel J., ‘Scandinavia: Unity in Diversity’, The Late Romantic Era, ed. Samson J., Man & Music, 7, London, 1991.
Bergsagel J., ‘Christian IV’, in The New Grove Dictionary of Music and Musicians, London, 7th edn, 2000.
Bergsagel J., ‘Christina’, in The New Grove Dictionary of Music and Musicians, London, 7th edn, 2000.
Beyreuther E., Der junge Zinzendorf, Marburg, 1974.
Birkner H.-J., ‘Christian Wolff’, in Greschat M. (ed.), Die Aufklärung, Stuttgart, 1983.
Bitsch Christensen S., ‘Monopol, marked og magasiner. Dansk kornhandel og kornpolitik 1730–1850 – med hovedvægt på reformårene’, unpubl. PhD thesis, Århus University, 2001.
Bjørn C., Bonde Herremand Konge. Bonden i 1700-tallets Danmark, København, 1981.
Blaufuss D., Spener-Arbeiten, Frankfurt am Main, 1975.
Blomstedt Y. et al., Administrasjon i Norden på 1700-talet, Oslo, 1985.
Bobé L., ‘Fra hoffet og byen’, in Clausen J. and Krogh T. (eds.), Danmark i Fest og Glæde, 3, København, 1935.
Boisen Schmidt J., Studier over statshusholdningen i kong Frederik IV's regeringstid 1699–1730, København, 1967.
Boje P., ‘The Standard of Living in Scandinavia 1750–1914’, Scandinavian Economic History Review, 34, 1986.
Borg E., Svenska konsuler och slavar i Barbareskkaparnas Tripoli, Kristianstad, 1987.
Bork M. T. H., ‘Priser og bytteforhold i den sjællandske hovedgårdsøkonomi i det 18. århundrede’, in Andersen D. H. et al. (eds.), Landbrug, lokalhistorie og langt fra Danmark, Odense, 2002.
Bregnsbo M., Gejstlighedens syn på samfundet, København, 1992.
Bringéus N.-A., Matkultur i Skåne, Stockholm, 1981.
Bringéus N.-A., ‘Gammelost och kallskål. Om mat och symbol’, in Alver B. G. et al. (eds.), Livets gleder. Om forskeren, folkediktningen og maten. En vennebok til Reimund Kvideland, Stabekk, 1995.
Brochmann O., Bygget i Norge, 1–2, Oslo, 1979–81.
Brohed I., Stat – religion – kyrka. Ett problemkomplex i svensk akademisk undervisning under 1700-talet, Stockholm, 1973.
Bruland K., ‘Skills, Learning and the International Diffusion of Technology: A Perspective on Scandinavian Industrialization’, in Berg M. and Bruland K. (eds.), Technological Revolutions in Europe: Historical Perspective, Cheltenham, 1998.
Bull H. H., ‘Hushold og generasjonsskifter i Rendalen 1762–1900. Ættesamfunnets siste skanse’, unpubl. PhD thesis, University of Oslo, 2000.
Bull H. H., Marriage Decisions in a Peasant Society: The Role of the Family of Origin with regard to Adult Children's Choice of Marriage Partner and the Timing of their Marriage in Rendalen, Norway, 1750–1900, Oslo, 2006.
Bull I., De trondhjemske handelshusene på 1700-tallet. Slekt, hushold og forretning, Trondhjem, 1998.
Burius A., Ömhet om friheten. Studier i frihetstidens censurpolitik, Uppsala, 1984.
Børthy L., ‘Højtid og fest’, in Steensberg A. (ed.), Dagligliv i Danmark i det syttende og attende århundrede 1620–1720, København, 1969.
Carlén S., ‘An Institutional Analysis of the Swedish Salt Market, 1720–1862’, Scandinavian Economic History Review, 42, 1994.
Carlsson G., Enköping under frihetstiden. Social struktur och lokal politik, Uppsala, 1977.
Carlsson S., Ståndsamhälle och ståndspersoner 1700–1865. Studier rörande det svenska ståndssamhällets upplösning, Lund, 1949.
Carlsson S., Byråkrati och borgarstånd under frihetstiden, Stockholm, 1963.
Carlsson S., Ståndssamhälle och ståndspersoner 1700–1865. Studier rörande det svenska ståndssamhällets upplösning, 2nd edn, Lund, 1973.
Cavalli-Björkman G., The History and Collections of the Nationalmuseum, Nationalmuseum Stockholm, London, 1995.
Cedergreen Bech S., Københavns Historie gennem 800 år, København, 1967.
Cedergreen Bech S., Struensee og hans tid, København, 1972.
Cedergreen Bech S., Storhandelens by 1728–1830, Københavns historie, 3, København, 1981.
Christensen D. C., ‘Estimating Arable Production and Productivity in Danish Agriculture during the Age of Reform, 1750–1850’, in van Bavel B. J. P. and Thoen E. (eds.), Land Productivity and Agro-systems in the North Sea Area (Middle Ages–20th Century): Elements for Comparison, Turnhout, 1999.
Christensen S. B., ‘Monopol, marked og magasiner’, unpubl. PhD thesis, Århus, 2001.
Clausen S. and Gade J., ‘Dansk Ostindien’, in Jensen P. Hoxcer (ed.), Dansk kolonihistorie, Århus, 1983.
Conforti M. and Walton G. (eds.), Sweden: A Royal Treasury 1550–1700, Washington, 1988.
Conforti M. and Walton G. Cristina di Svezia e la musica Convegno Internazionale, Atti dei convegni Lincei, 138, Rome, 1998.
Danstrup J., Danmarks historia, fra äldsta till våra dagar, 1: De nordiske Folk genom Tiderna, Malmö, 1946.
Degn C., ‘Heidenmission im Dänischen Gesamtstaat’, in Lehmann H. and Lohmeier D. (eds.), Aufklärung und Pietismus im dänischen Gesamtstaat, Neumünster, 1983.
Dübeck I., Købekoner og konkurrence. Studier over myndigheds- og erhvervsrettens udvikling med stadigt henblik på kvinders historiske retstilling, København, 1978.
Dyrvik S., ‘Om giftarmål og sosiale normar. Ein studie av Etne 1750–1801’, Tidsskrift for samfunnsforskning, 1970.
Dyrvik S., ‘Hushaldsutviklinga i Norge 1800–1920’, in Familien i forandring i 18‐ og 1900-tallet og Mødeberetning. Rapporter til den XIX nordiske historikerkongress Odense 1984, 3, Odense, 1986.
Dørum K., ‘Fikk overgangen til selveie betydning for fremveksten af husmannsvesenet ca. 1660–1850’, Historisk tidsskrift, 74, 1995.
Edgren L., Lärling – gesäll – mästare. Hantverk och hantverkere i Malmö 1750–1847, Lund, 1987.
Ek I. and Ek S., Kellgren, 2, Stockholm, 1980.
Ek S., Kellgren, 1, Stockholm, 1965.
Eliassen F.-E., ‘Port Towns, Privileges, and Changing Fortunes: Mandal and its Hinterland c. 1760–1850’, in Eliassen F.-E. et al. (eds.), Regional Integration in Early Modern Scandinavia, Odense, 2001.
Ericsson B. et al., Stadsadministration i Norden på 1700-talet, Oslo, 1982.
Ericsson P., ‘Bilden av suveränen’, in Dahlgren S. et al., Makt och Vardag, Stockholm, 1993.
Ericsson P., Stora nordiska kriget förklarat. Karl XII och det ideologiska tilltalet, Uppsala, 2002.
Fagerlund S., Handel och vandel. Vardagslivets sociala struktur ur ett kvinnoperspektiv. Helsingborg ca 1680–1709, Lund, 2002.
Feldbæk O., Indian Trade under the Danish Flag 1772–1808: European Enterprise and Anglo-Indian Remittance and Trade, Odense, 1969.
Feldbæk O., Dansk neutralitetspolitik under krigen 1778–1783, København, 1971.
Feldbæk O., ‘Eighteenth Century Danish Neutrality: Its Diplomacy, Economy and Law’, Scandinavian Journal of History Review, 8, 1983.
Feldbæk O., Den lange fred København, Gyldendal og Politikens Danmarkshistorie IX, 1990.
Feldbæk O., Storhandelens tid. Dansk søfartshistorie, 3: 1720–1814, København, 1997.
Feldbæk O. (ed.), Dansk identitetshistorie, 1: Fædreland og modersmål 1536–1789, København, 1991.
Florén A., Genus och producentroll. Kvinnoarbete inom svensk bergshantering, exemplet Jäders bruk 1640–1840, Uppsala, 1995.
Fossen A. B., Borgerskabets by 1536–1800. Bergen bys historie, 2, Bergen, 1979.
Friis L., ‘Æde og drikke’, in Steensberg A. (ed.), Dagligliv i Danmark 1620–1720, København, 1969.
Frohnert P., Kronans skatter och bondens bröd. Den lokala förvaltningen och bönderna i Sverige 1719–1775, Lund, 1993.
Frängsmyr T., Wolffianismens genombrott i Uppsala, Uppsala, 1972.
Fällström A.-M. and Mäntylä I., ‘Stadsadministrationen i Sverige-Finland under frihetstiden’, in Ericsson B. et al. (eds.), Stadsadministrationen i Norden på 1700-tallet, Oslo, 1982.
Gadd C.-J., Den agrare revolutionen 1700–1870. Det svenska jordbrukets historia, 3, Borås, 2000.
Gamrath H., Residens- og hovedstad 1600–1728, Københavns historie, 2, København, 1980.
Gamrath H. and Ladewig Petersen E., ‘Tiden 1559–1648’, in Christensen A. E. (ed.), Danmarks historie, 2:2, København, 1980.
Gjessing T., Gudbrandsdalens folkedragter. Et bidrag til norsk drakthistorie i 1700- og begynnelsen av 1800-årene, Oslo, 1949.
Glahn H. (ed.), Music from the Time of Christian III, Dania Sonans, 4–5, Copenhagen, 1978, 1986.
Glahn H. and Sørensen S. (eds.), The Clausholm Fragments, Copenhagen, 1974.
Grusnick B., ‘Die Dübensammlung. Ein Versuch ihrer chronologischen Ordnung 1’, Svensk Tidskrift för musikforskning, 46, 1964.
Grusnick B., ‘Die Dübensammlung. Ein Versuch ihrer chronologischen Ordnung 2’, Svensk Tidskrift för musikforskning, 48, 1966.
Grøn F., Om kostholdet i Norge fra omkring 1500-tallet og op til vår tid, Oslo, 1942.
Gundestrup B. (ed.), The Royal Danish Kunstkammer 1737, 1–2, Copenhagen, 1991.
Gustafsson H., Mellan kung och allmoge. Ämbetsmän, beslutsprocess och inflytande på 1700-talets Island, Acta Universitatis Stockholmiensis, Studies in History, 33, Stockholm, 1985.
Gustafsson H., Political Interaction in the Old Regime: Central Power and Local Society in the Eighteenth-century Nordic States, Lund, 1994.
Gustafsson L., Virtus Politica. Politisk etik och natursvärmeri i den tidigare stormaktstidens litteratur, Stockholm, 1956.
Gyllenkrok A. and Jeffner A., ‘Theological and Ideological Studies’, in Ringgren H. (ed.), Faculty of Theology at Uppsala University, Stockholm, 1976.
Gøbel E., ‘Danske oversøiske handelskompagnier i 17. og 18. århundrede. En forskningsoversigt’, Fortid og Nutid, 28, 1980.
Gøbel E., ‘Danish Trade to the West Indies and Guinea’, Scandinavian Economic History Review, 31, 1983.
Gøbel E., ‘Danish Companies’ Shipping to Asia, 1616–1807’, in Bruijn J. R. and Gaastra F. S. (eds.), Ships, Sailors and Spices, Amsterdam, 1993.
Hajnal J., ‘European Marriage Patterns in Perspective’, in Glass D. V. (ed.), Population in History, London, 1965.
Halila A., Suomen kansakoululaitoksen historia, 1, Helsinki, 1949.
Hammerich A., Musikken ved Christian den Fjerdes Hof, København, 1892.
Hansen G., Præsten paa Landet i Danmark i det 18. aarhundrede, Holbæk, 1947.
Hansen G., ‘Undervisningen på landet’, in Steensberg A. (ed.), Dagligliv i Danmark, København, 1964.
Hansen M. D., ‘Levestandarden for løsarbejdere ved Løvenborg gods i anden halvdel af det 18. århundrede’, unpubl. paper, University of Copenhagen, 2001.
Hatting C. E., Mozart og Danmark, København, 1991.
Heckscher E. F., ‘Sveriges befolkning från det stora nordiska krigets slut till Tabellverkets början (1720–1750)‘, in Heckscher E. F., Ekonomiskkhistoriska studier, Stockholm, 1936.
Hedell K., Musiklivet vid de svenska Vasahoven, med fokus på Erik XIV:s hov (1560–68), Acta Universitatis Upsaliensis, Studia Musicologica Upsaliensia, Nova Series, 20, Uppsala, 2001.
Hedlund R., Västerås befolkning vid slutet av 1600-talet. En socialhistorisk studie, Västerås, 1980.
Heiberg S. (ed.), Christian IV and Europe: The 19th Art Exhibition of the Council of Europe, Denmark 1988, København, 1988.
Heiberg S. Enhjörningen. Corfitz Ulfeldt, København, 1993.
Heiberg S.Kongelig reputation og adelig kultur’, in Nielsen C. D. (ed.), Struktur og Funktion. Festskrift for Erling Ladewig Petersen, Odense, 1994.
Heikkinen A., Hyöty, valistus ja koulu, Helsinki, 1972.
Hein J., ‘Das Grüne Kabinett im Schloss Rosenborg – Schatzkammer oder Raritäten-Kabinett’, in Grote A. (ed.), Macrocosmos in Microcosmo. Die Welt als Stube. Zur Geschichte des Sammelns 1450 bis 1800, Opladen, 1994.
Helk V., Dansk-norske studierejser 1661–1813, 1, Odense, 1991.
Helmer Pedersen E., ‘Dansk landbrugsudvikling i det 18. århundrede. En oversigt’, in Helmer Pedersen E. and Hertz M. (eds.), Landbruget i det 18. århundrede, in Bol og by, 2:5, 1983.
Herlitz L., Jordegendom och ränta. Omfördelingen av jordbrukets merprodukt i Skaraborgs län under frihetstiden, Lund, 1974.
Hernæs P. O., Slaves, Danes, and African Coast Society: The Danish Slave Trade from West Africa and Afro-Danish Relations on the Eighteenth-century Gold Coast, Trondheim, 1995.
Hessler C. A., Stat och religion i upplysningstidens Sverige, Uppsala, 1956.
Holm S., Filosofien i Norden før 1900, København, 1967.
Holmquist H., Från reformationen till romantiken. Handbok i svensk kyrkohistoria, 2, Stockholm, 1953.
Homlong B., ‘“I vores eiende lemstue…”. Kårskipnaden i Etne 1716–1901’, unpubl. PhD thesis, University of Bergen, 1995.
Honan P., Shakespeare: A Life, Oxford, 1999.
Hovdhaugen E., ‘Frå det gamle bondesamfunnet. Den gamle føderådsskipnaden’, Norveg, 1962.
Hvidt K. et al. (eds.), Christiansborg Slot, 1, København, 1975.
Högberg S., Utrikeshandel och sjöfart på 1700-talet. Stapelvaror i svensk export och import 1738–1808, Lund, 1969.
Ihse C., Präst, stånd och stat. Kung och kyrka i förhandling 1642–1686, Stockholm, 2005.
Imhof A. E., ‘Der Arbeitszwang für das landwirtschaftliche Dienstvolk‘, in Imhof A. E., Aspekte der Bevölkerungsentwicklung in den nordischen Ländern: 1720–1750, Bern, 1976.
Isacson M., Ekonomisk tillväxt och social differentiering 1680–1850. Bondeklassen i By socken, Kopparbergs län, Uppsala, 1979.
Isosaari J., Suomen koululaitoksen rakenne ja kehitys, Helsinki, 1973.
Jacobsson N., Den svenska herrnhutismens uppkomst, Uppsala, 1908.
Jarrick A., Kärlekens makt och tårar. En evig historia, Stockholm, 1997.
Jensen F. E., Pietismen i Jylland, København, 1944.
Jensen L. S., ‘Reallønsudviklingen for københavnske murersvende 1750–1800’, unpubl. paper, University of Copenhagen, 2001.
Jensen S. P., ‘Kobbelbrug, kløver og kulturjord’, Bol og by, 1, 1998.
Jern K., ‘Frihetstiden och gustavianska tiden 1721–1809’, in Fagerlund R., Jern K. and Villstrand N. E. (eds.), Finlands historia, 2, Esbo, 1993.
Jern K., ‘Frihetstiden och gustavianska tiden 1721–1809’, in Fagerlund R., Jern K. and Villstrand N. E. (eds.), Finlands historia, 2, 2nd edn, Esbo, 1996.
Jespersen K. V., Tiden 1648–1730, Danmarks historie, 3, ed Mørch S., København, 1989.
Jespersen L. (ed.), A Revolution from Above? The Power State of 16th and 17th century Scandinavia, Odense, 2000.
Johannesson K., I polstjärnans tecken. Studier i svensk barock, Uppsala, 1968.
Johannisson K., ‘Svensk upplysningstid’, in Lindberg B. (ed.), 17 uppsatser i svensk idé- och lärdomshistoria, Uppsala, 1980.
Johannsen H., ‘Regna Firmat Pietas. Eine Deutung der Baudekoration der Schlosskirche Christians IV. zu Frederiksborg’, Hafnia. Copenhagen Papers in the History of Art, 1974, 1976.
Johansen H. C., ‘Den danske skibsfart i sidste halvdel af det 18. århundrede’, Erhvervshistorisk årbog, 26, 1976.
Johansen H. C., Dansk social historie, 4: En samfundsorganisation i opbrud, København, 1979.
Johansen H. C., ‘Danish Shipping Services as a Link between the Mediterranean and the Baltic 1750–1850’, in Fischer L. R. and Nordvik H. W. (eds.), Shipping and Trade, 1750–1950, Pontefract, 1990.
Johansen H. C., ‘Scandinavian Shipping in the Late Eighteenth Century in a European Perspective’, Economic History Review, 45, 1992.
Johansen H. C., ‘Food Consumption in the Pre-industrial Nordic Societies’, Scandinavian Economic History Review, 46, 1998.
Johansen H. M., Separasjon og skilsmisse i Norge 1536–1909. En familie- og rettshistorisk studie, Bergen, 2001.
Johansen U., Fattiga och tiggare i Stockholms stad och län under 1700-talet, Stockholm, 1984.
Johansson P. G., Gods, kvinnor och stickning. Tidig industriell verksamhet i Höks härad i södra Halland ca 1750–1870, Malmö, 2001.
Johnsson U.-G. and Vogel-Rödin G., Magnus Gabriel de la Gardie, Nationalmuseum, Stockholm, 1980.
Jutikkala E., ‘Finland's Population Movement in the Eighteenth Century’, in Glass D. V., and Eversley D. E. C. (eds.), Population in History, London, 1965.
Jutikkala E., ‘Stannade hemmanet inom släkten? Åbobytene i några finländska områden, ca. 1550–1850’, in Aronsson P. et al. (eds.), …och fram träder landsbygdens människor… Studier i nordisk och småländsk historia tillägnade Lars-Olof Larsson på 60-årsdagen den 15 november 1994, Växjö, 1994.
Jørgensen H., Tidsskriftspressen i Danmark indtil 1848, København, 1961.
Jørgensen H., Da censuren blev opgivet, København, 1970.
Jørgensen H., ‘Det offentlige Fattigvæsen i Danmark 1708–1778’, in Andersson K.-G. (ed.), Oppdaginga av fattigdomen: social lovgiving; Norden på 1700-tallet, Oslo, 1983.
Karlsson P-A., Järnbruken och ståndssamhället. Institutionell och attitydmässig konflikt under Sveriges tidiga industrialisering 1700–1770, Stockholm, 1990.
Katalaja K. (ed.), Northern Revolts: Medieval and Early Modern Peasant Unrest in the Nordic Countries, Helsinki, 2004.
Kaukiainen Y., ‘Finnish Sailors’, in van Royen P. C. et al. (eds.),‘Those Emblems of Hell’? European Sailors and Maritime Labour Market, 1570–1870, St John's, 1997.
Kent H. S. K., War and Trade in Northern Seas: Anglo-Scandinavian Economic Relations in the Mid-eighteenth Century, Cambridge, 1973.
Kjellberg K., Väckelsearvet. Pietism och herrnhutism i Sverige under 1700-talet, Vårgårda, 1986.
Klinge M., A European University: The University of Helsinki 1640–2010, Helsinki, 2010.
Koch L., Kong Christian den Siettes historie, København, 1886.
Koch L., Oplysningstiden i den danske kirke 1770–1800, København, 1914.
Kondylis P., Die Aufklärung im Rahmen des neuzeitlichen Rationalismus, Stuttgart, 1986.
Kongsted O., ‘Den verdslige “rex splendens”. Musikken som repræsentativ kunst ved Christian IVs hof’, in Ellehøj S. (ed.), Christian IVs Verden, København, 1988.
Kornerup B., ‘Oplysningstiden 1746–1799’, in Koch H. (ed.), Den danske kirkes historie, 5, København, 1951.
Koudal J. H., ‘Stadsmusikanter og bondespillemænd’, in Eriksen F. (ed.), Foreningen til Folkedansens Fremme, Jubilæumsskrift 1986–1991, København, 1991.
Koudal J. H., ‘Town Waits and Country Fiddlers in Denmark’, in Stockmann D. and Erler A. (eds.), Historische Volksmusikforschung. Beiträge der 10. Arbeitstagung in Göttingen 1991, Göttingen, 1994.
Koudal J. H., For Borgere og Bønder. Stadsmusikantvæsenet i Danmark 1660–1800, København, 2000.
Kouri E. I., ‘Die Stellung des Finnischen als Verwaltungssprache bis zum Anfang des 20. Jahrhunderts’, in Niclas T. and Schnettger M. (eds.), Politik und Sprache im Frühneuzeitlichen Europa, Mainz, 2007.
Kouri E. I., ‘Das Nationale und die Stellung der Sprache im Großfürstentum Finnland’, in Maier K. (ed.), Nation und Sprache in Nordosteuropa im 19. Jahrhundert, Wiesbaden, 2012.
Kouri E. I., ‘Health Care and Poor Relief in Finland 1700–1900’, in Enbuske M. et al. (eds.), Historian selkosilla. J. Vahtolan juhlakirja, Studia Historica Septentrionalia, 65, Rovaniemi, 2012.
Krabbe N., Træk af Musiklivet i Danmark på Christian IV's Tid, København, 1988.
Krogh T., Staten og de besiddelsesløse på landet 1500–1800, Odense, 1987.
Krüger K., ‘Johann Friedrich Struensee und der Aufgeklärte Absolutismus’, in Lehmann H. and Lohmeier D. (eds.), Aufklärung und Pietismus im dänischen Gesamtstaat, Neumünster, 1983.
Kuisma M., Metsäteollisuuden maa. Suomi, metsät ja kansainvälinen järjestelmä, 1600–1920, Helsinki, 1993.
Kuisma M., Saha, Helsinki, 2011.
Kyle J., Striden om hemmanen. Studier kring 1700-talets skatteköp i västra Sverige, Göteborg, 1987.
Kälvemark A.-S., ‘Att vänta barn när man gifter sig. Föräktenskapliga förbindelser och giftermålsmönster i 1800-talets Sverige’, Historisk Tidskrift, 1977.
Kälvemark A.-S., ‘The Country that Kept Track of its Population: Methodological Aspects of Swedish Population Records’, Scandinavian Journal of History, 1977.
Ladewig Petersen E., Fra standssamfund til rangssamfund 1500–1700, Dansk Socialhistorie, 2, København, 1981.
Ladewig Petersen E.Anne Rosenkrans’ og Frantz Rantzaus bryllup 1584 – adelig statuskonsumption og social prestige’, Personalhistorisk Tidsskrift, 1, 1996.
Larsen H. N., ‘Familie- og husstandsstrukturen på landet i det 18. århundrede’, in Johansen H. C. (ed.), Studier i dansk befolkningshistorie, Odense, 1976.
Larsen J., Bidrag til Kjøbenhavns offentlige Skolevæsens Historie, København, 1881.
Larsen J., Bidrag til den danske folkeskoles historie 1784–1818, København, 1893.
Larsen J., Bidrag til den danske folkeundervisnings og folkeskoles historie 1536–1784, København, 1916.
Larsson L.-O., Bönder och gårdar i stormakspolitikens skugga. Studier kring hemmansklyvning, godsbildning och mantalssättning i Sverige 1625–1750, Växjö, 1983.
Larsson O., Biskopen visiterar. Den kyrkliga överhetens möte med lokalsamhälle 1650–1760, Växjö, 1999.
Laslett P. (ed.), Household and Family in Past Time: Comparative Studies in the Size and Structure of the Domestic Group over the Last Three Centuries in England, France, Serbia, Japan and Colonial North America, London, 1972.
Lauring K., ‘Kinahandelen – et spørgsmål om finansiering’, in Jeppesen H. et al. (eds.), Søfart, politik, identitet. Tilegnet Ole Feldbæk, København, 1996.
Lenhammar H., Genom tusen år. Huvudlinjer i Nordens kyrkohistoria, Uppsala, 1973.
Lenhammar H., ‘Paracelsus, Dippel und die Familie Hjärne – zur Rezeption pietistischer Gedanken’, in Laine E. M. (ed.), Der Pietismus in seiner europäischen und außereuropäischen Ausstrahlung, Helsinki, 1992.
Lind G., Hæren og magten i Danmark 1614–1662, Odense, 1994.
Lindberg B., ‘Inledning: Från prästskola till högskola’, in Lindberg B., 17 uppsatser i svensk idé- och lardomshistoria, Uppsala, 1980.
Linde M., Statsmakt och bondemotstånd. Allmoge och överhet under stora nordiska kriget, Uppsala, 2000.
Lindegren G., Svensk ekonomisk politik under den görtzka perioden, Lund, 1941.
Lindhardt P. G., Konfirmationens historie i Danmark, København, 1936.
Lindhardt P. G., Peder Hersleb, 1: 1689–1737, København, 1939.
Lindhardt P. G., Vækkelser og kirkelige retninger i Danmark, København, 1951.
Lindhardt P. G., ‘Reformation, ortodoxi, pietisme, oplysning’, in Balling J. L. and Lindhardt P. G. (eds.), Den nordiske kirkes historie, København, 1973.
Lindvald A., ‘Bidrag til Oplysning om Danmark-Norges Handel og Skibsfart 1800–1807’, Historisk tidsskrift, 8:6, 1917.
Lithell U.-B., Kvinnoarbete och barntillsyn i 1700- och 1800-talets Österbotten, Uppsala, 1988.
Lorenzen E., ‘Modetøj og gangklæder’, in Steensberg A. (ed.), Dagligt liv i Danmark i det syttende og attende århundrede 1620–1720, København, 1969.
Lorenzen E., Folks tøj i og omkring Århus ca. 1675–ca. 1850, Århus, 1975.
Lundbye J., Herrnhutismen i Danmark, København, 1943.
Lundbye J., Kirkekampen i Danmark 1730–1746, København, 1947.
Lutz W. and Pitkänen K., Tracing Back the Eighteenth Century ‘Nuptiality Transition’ in Finland, Laxenburg, 1986.
Løgstrup B., Bundet til jorden. Stavnsbåndet i praksis 1733–1788, Odense, 1987.
Lönnerholm E., Oliktänkande i gångna tiders Sverige, Tranås, 1979.
Lönnroth E., Den stora rollen. Kung Gustaf III spelad av honom själv, Stockholm, 1986.
Magnusson L., Ty som ingeting angelänare är än mina bönders conservation… Godsekonomi i östra Mellansverige vid mitten av 1700-talet, Uppsala, 1980.
Magnusson L., Sveriges ekonomiska historia, 2nd edn, Stockholm, 1999.
Malmstedt G., Bondetro och kyrkoro. Religiös mentalitet i stormaktstidens Sverige, Lund, 2002.
Mannsåker D., ‘De religiösa folkrörelserna och samhället ca 1750–1850. Norge’, Historiallinen arkisto, 62, 1967.
Markussen I. and Skovgaard Petersen V., ‘Læseindlæring og læsebehov i Danmark ca. 1550–ca. 1850’, Studia historica Jyväskyläensia, 22:3, 1981.
Meier P. U., Omkring de fire species. Dansk merkantilistisk stabel- og navigationspolitik i 1720'erne, København, 1981.
Meyer H. J., ‘The Distribution of Income in Copenhagen at the Beginning of the Nineteenth Century’, Scandinavian Economic History Review, 45, 1997.
Michelsen K. (ed.), Johan Daniel Berlin 1714–1787. Universalgeniet i Trondheim, Trondheim, 1987.
Minde K. B. and Ramstad J., ‘The Development of Real Wages in Norway about 1730–1910’, Scandinavian Economic History Review, 34, 1986.
Moberg C., ‘Från kyrko- och hovmusik till offentlig koncert. Studier i Stormaktstidens svenska musikhistoria’, in Uppsala Universitets Årsskrift, 5, Uppsala, 1942.
Moring B., Skärgårdsbor. Hushåll, familj och demografi in finländsk kustbygd på 1600-, 1700- och 1800-talen, Helsinki, 1994.
Morrell M., Studier i den svenska livsmedelskonsumtionens historia, Uppsala, 1989.
Myhre J. E., ‘Research into Norwegian Living Conditions in the Period 1750–1914’, Scandinavian Economic History Review, 34, 1986.
Müller L., The Merchant Houses of Stockholm, c. 1640–1800: A Comparative Study of Early-Modern Entrepreneurial Behaviour, Uppsala, 1998.
Møller A. M., Fra galeoth til galease. Studier i de kongeriske provinsers søfart i det 18. århundrede, Esbjerg, 1981.
Møller H. L., Kong Kristian den sjette og grev Kristian Ernst af Stolberg-Wernigerode, København, 1889.
Neiiendam M., Christian Bastholm, København, 1922.
Neiiendam M., Erik Pontoppidan. Studier och bidrag till pietismens historie, 2, København, 1933.
Nikula O., Finländska borgare på 1700-talet i kamp för sina och ståndets privilegier, Ekenäs, 1978.
Nikula O., ‘Stadsväsendet i Finland 1721–1875’, in Tommila P. (ed.), Stadsväsendets historia i Finland, Helsingfors, 1987.
Nordstrom B. J., Dictionary of Scandinavian History, Westport, 1986.
Normann C.-E., Enhetskyrka och upplysningsidéer, Lund, 1963.
Noss A. and O., ‘Høgtider i året’, in Landsverk H. (ed.), Gilde og gjestebod, Oslo, 1976.
Nyhus S., ‘Utøvere og tradisjonslinjer på vanlig fele’, in Aksdal B. and Nyhus S. (eds.), Fanitullen. Innføring i norsk og samisk folkemusikk, Oslo, 1993.
Nylén A.-M., Folkligt dräktskick i Västra Vingåker och Österåker, Uppsala, 1947.
Nylén A.-M., ‘Folkdräkter ur Nordiska museets samlingar’, Nordiska museets handlingar, 77, 1977.
Ohlson N. G., Det pedagogiska problemet i Sverige under frihetstiden och gustavianska tiden, Stockholm, 1939.
Olden-Jørgensen S., ‘Statsceremoniel, hofkultur og politisk magt i overgangen fra adelsvælde til enevælde 1536–1746’, Fortid og Nutid, 3, 1996.
Oldervoll J., ‘Det store oppbruddet’, in Langholm S. and Sejersted F. (eds.), Vandringer. Festskrift til Ingrid Semmingsen, Oslo, 1980.
Olsen A., ‘Stavnsbaandets Virkninger paa Byerne’, Scandia, 6, 1933.
Olsson A., Om allmogens kosthåll. Studier med utgångspunkt från västnordiska matvanor, Lund, 1958.
Olsson U., ‘Recent Research in Sweden on the Standard of Living during the Eighteenth and Nineteenth Centuries’, Scandinavian Economic History Review, 34, 1986.
Oschlies W., Die Arbeits- und Berufspädagogik August Hermann Franckes, Witten, 1969.
Ottosen K., ‘Den herrnhutiske bevægelse’, in Thyssen A. P. (ed.), Vækkelsernes frembrud, 3:1, København, 1964.
Palmqvist A., ‘De religiösa folkrörelserna och samhället ca 1750–1850. Sverige’, Historiallinen arkisto, 62, 1967.
Pedersen J., Fra brydningen mellem orthodoksi og pietisme, 2, København, 1948.
Pedersen J., ‘Pietismens tid 1699–1746’, in Koch H. (ed.), Den danske kirkes historie, 5, København, 1951.
Perlestam M., Den rotfaste bonden – myt eller verklighet? Brukaransvar i Ramkvilla socken 1620–1820, Malmö, 1998.
Peschke E., Studien zur Theologie A. H. Franckes, 2, Berlin, 1964–6.
Petersen H. C., ‘Grønlændernes identitet og en kortfattet historisk oversigt frem til år 1900’, in Petersen H. C. (ed.), Grønlændernes historie før 1925, Nuuk, 1991.
Petersen H. C. (ed.), Grønlændernes historie før 1925, Nuuk, 1991.
Platen Magnus (ed.), Queen Christina of Sweden: Documents and Studies, Nationalmuseum, Stockholm, 1966.
Pleijel H., Karolinsk kyrkofromhet, pietism och herrnhutism 1680–1772, Svenska kyrkans historia, 5, Uppsala, 1935.
Pleijel H., Der schwedische Pietismus in seinen Beziehungen zu Deutschland, Lund, 1935.
Pleijel H., Das Kirchenproblem der Brüdergemeinde in Schweden, Lund, 1938.
Polynina I. and Rakhmanov N., The Regalia of the Russian Empire, Moscow, 1994.
Pulma P., Fattigvård i frihetstidens Finland, Helsingfors, 1985.
Raabyemagle H., Christian VII's Palace, Amalienborg, 1–2, København, 1999.
Rafner C., ‘Fæstegårdsmændenes skattebyrder 1660–1802’, Fortid og Nutid, 33, 1986.
Rangström L., Karl XII:s karusell 1672, Stockholm, 1994.
Rangström L. et al., Skokloster. Slott och samlingar, Uddevalla, 1980.
Rasmussen E., Mester og svend. Studier over københavnske tømrer- og murersvendes lønproblemer og sociale forhold 1756–1800, Århus, 1985.
Rasmussen H., ‘Fra reformasjonen til 1814’, in Ottestad B. T. (ed.), Norsk kirkehistorie, Oslo, 1991.
Revera M., ‘En barock historia. Om den svenska 1600-talslyxen och dess plats i samhällsomvandlingen’, in Tre Karlar. Karl X Gustav. Karl XI. Karl XII, Stockholm, 1984.
Riising A., Gudsfrygt og oplysning. Odense 1700–1789. Odense Bys Historie, Odense, 1981.
Roberts M., Gustavus Adolphus: A History of Sweden 1611–1632, London, 1958, 1968.
Roberts M., The Age of Liberty: Sweden, 1719–1772, Cambridge, 1986.
Rodén N., Herrnhutiska och nyevangeliska väckelserörelser i Linköpings stift intill 1856, Stockholm, 1941.
Rogers J. and Norman H. (eds.), The Nordic Family: Perspectives on Family Research, Uppsala, 1985.
Rogers J. and Norman H.The Nordic Family History’, Journal of Family History, 18, 1993.
Ruutu M., ‘De religiösa folkrörelserna och samhället ca 1750–1850, Finland’, Historiallinen arkisto, 62, 1967.
Rydeberg G., Skatteköpen i Örebro län 1701–1809, Uppsala, 1985.
Salminen S. J., ‘Franzén ja Herderin raamattukritiikki’, Suomen Kirkkohistoriallisen Seuran vuosikirja, 79, 1990.
Salminen S. J., ‘Porthan uskontokriitikkona’, Suomen Kirkkohistoriallisen Seuran vuosikirja, 801, 1991.
Salminen S. J., Den finländska teologin under frihetstiden, Helsinki, 1994.
Sandgreen O., ‘Menighederne’, in Petersen H. C. (ed.), Grønlændernes historie ‘føre 1925’, Nuuk, 1991.
Sandholm Å., Kyrkan och hospitalshjonen, Helsinki, 1973.
Sandvik H., ‘In Her Own Right: Women's Argument in Court’, in Sandvik H. et al. (eds.), Pathways of the Past: Essays in Honour of Sölvi Sogner on her 70th Anniversary 15 March 2002, Oslo, 2002.
Sandvik H. and Sogner S., ‘Minors in Law, Partners in Work, Equals in Worth’, La donna nell'economia secc. XIII–XVIII, 2:21, 1989.
Sandvik H. and Sogner S.Ulik i lov og läre; lik i virke og verd?’, Historisk tidsskrift, 4, 1989.
Schepelern H. D., Museum Wormianum, Århus, 1971.
Schmalenberg G., Pietismus – Schule – Religionsunterricht, Bern, 1974.
Schneider H., ‘Beziehungen deutscher radikaler Pietisten zu Skandinavien’, in Laine E. M. (ed.), Der Pietismus in seiner europäischen und außereuropäischen Ausstrahlung, Helsinki, 1992.
Schwab H. W., Friedrich Ludwig Aemilius Kunzen (1761–1817). Stationen seines Lebens und Wirkens, Schriften der Schleswig-Holsteinischen Landesbibliothek, 21, Heide in Holstein, 1995.
Schwab H. W., ‘F. L. Æ. Kunzen, der Hofkapellmeister und die Königliche Bibliothek’, Fund og Forskning, 34, 1995.
Schwab H. W., ‘Gegen niemand ist noch so viel geschrieben worden, als gegen Vogler’. Zum Auftreten von Georg Joseph Vogler im dänischen Gesamtstaat’, in Betzwieser T. and Leopold S. (eds.), Abbé Vogler. Ein Mannheimer im europäischen Kontext, Internationales Colloquium Heidelberg 1999, Frankfurt am Main, 2003.
Schwarz Lausten M., Danmarks kirkehistorie, København, 1983.
Segerstedt T. T., Nils von Rosenstein, Stockholm, 1981.
Selmer L., Ludvig Holberg og religionen, Kristiania, 1914.
Selmer L., Oplysningsmenn i den norske kirke, Bergen, 1923.
Selmer L., ‘Leth, Christian Langemach’, in Norsk biografisk leksikon, 8, Oslo, 1938.
Sennefelt K., Den politiska sjukan. Dalupproret 1742 och frihetstida politisk kultur, Hedemora, 2001.
Sirén O., Sarvolaks. Gårdshushållningen och gårdssamhället från 1500-talet till 1900-talet, Helsingfors, 1980.
Sjöstrand W., Pedagogikens historia, 3:1, Stockholm, 1961.
Sjöstrand W., ‘Skola och universitet’, in Cornell J. (ed.), Den svenska historien, 7: Gustavianska tiden 1772–1809, Stockholm, 1968.
Sogner S., ‘A Demographic Crisis Averted?’, Scandinavian Economic History Review, 24, 1975.
Sogner S., ‘Familie, husstand og befolkningsutvikling’, Heimen, 17, 1978.
Sogner S., ‘Illegitimacy in the Old Rural Society: Some Reflections on the Problem Arising from Two Norwegian Family Reconstitution Studies’, in Åkerman S. et al. (eds.), Chance and Change: Social and Economic Studies in Historical Demography in the Baltic Area, Odense, 1978.
Sogner S., Folkevekst og flytting. En historisk-demografisk studie i 1700 årenes Øst-Norge, Oslo, 1979.
Sogner S., ‘Illegitimitet i et kjønnshistorisk perspektiv på maktstaten i tidlig nytid’, in Møller A. M. (ed.), Folk og erhverv, Odense 1995.
Sogner S., ‘Krig og fred 1660–1780’, in Helle Knut et al. (eds.), Aschehougs Norgeshistorie, 6, 1996.
Sogner S., ‘The Norwegian Stem Family: Myth or Reality?’, in Fauve-Chamoux A. and Ochiai E. (eds.), House and the Stem Family in Eurasian Perspective, Proceedings of the C18 Session, Twelfth International Economic History Congress, 1998.
Sogner S., ‘Looking for the Principles of Marriage by Looking at Non-marital Cohabitation: A Norwegian Parish in the Eighteenth and Nineteenth Centuries’, in Duhamelle C. and Schlumbohm J. (eds.), Eheschliessungen im Europa des 18. und 19. Jahrhunderts. Muster und Strategien, Göttingen, 2003.
Sogner S. and Österberg E. (eds.), People Meet the Law: Control and Conflict-handling in the Courts: The Nordic Countries in the Post-Reformation and Pre-industrial Period, Oslo, 2000.
Soikkanen H., ‘Finnish Research on Changes in the Standard of Living’, Scandinavian Economic History Review, 34, 1986.
Solli A., ‘Livsløp – familie – samfunn. Endring av familiestrukturar i Norge på 1800-talet’, unpubl. PhD thesis, University of Bergen, 2003.
Spielmann H. and Drees J. (eds.), Gottorf im Glanz des Barock. Kunst und Kultur am Schleswiger Hof 1544–1713, 1: Die Herzöge und ihre Sammlungen; 2: Die Gottorfer Kunstkammer, Schleswig-Holsteinisches Landesmuseum, Schloss Gottorf, Schleswig, 1997.
Sprauten K., Oslo bys historie, 2: Byen ved festningen. Fra 1536 til 1814, Oslo, 1992.
Stadin K., Småstäder, småborgare och store samhällsförändringar. Borgarnas sociala struktur i Arboga, Enköping och Västervik under perioden efter 1680, Uppsala, 1979.
Stadin K., ‘Den gömda och glömda arbetskraften. Stadskvinnor i produktionen under 1600- och 1700-talen’, Historisk Tidskrift, 3, 1980.
Staf N., Pietistisk kyrkokritik, Lund, 1962.
Staf N., Religionsdebatten under förra hälften av 1700-talet, Uppsala, 1969.
Steensberg A. (ed.), Dagligliv i Danmark i det syttende og attende århundrede, København, 1971.
Supphellen S., ‘Invandrernes by’, in Sandnes J. (ed.), Trondheims historie 997–1997, 2, Trondheim, 1997.
Sætra G., ‘Norske bondeoprør på 1700-tallet, en trussel mot den dansk-norske helstaten?’, Historisk tidsskrift, 77, 1998.
Söderberg J. et al., A Stagnating Metropolis: The Economy and Demography of Stockholm, 1750–1850, Cambridge, 1991.
Talve I., Folkligt kosthåll i Finland. En översikt, Lund, 1977.
Tedebrand L.-G., ‘Ett gammalt svenskt ämne’, Tvärsnitt, 1983.
Telste K., Mellom liv og lov. Kontroll av seksualitet i Ringerike og Hallingdal 1652–1710, Tingbokprosjektet, Oslo, 1993.
Telste K., ‘Brutte løfter. En kulturhistorisk studie av kjønn og ære 1700–1900’, unpubl. PhD thesis, University of Oslo, 2000.
Thestrup P., The Standard of Living in Copenhagen 1730–1800, Copenhagen, 1971.
Thestrup P.Methodological Problems of a Family Reconstitution Study, Scandinavian Economic History Review, 20, 1972.
Thomsen B. N. and Thomas B., Dansk-engelsk samhandel, Århus, 1966.
Thomsen O. B., Embedsstudiernes universitet, 1–2, København, 1975.
Thyssen A. P. (ed.), Vækkelsernes frembrud i Danmark i første halvdel af det 19. Århundrede, 7, København, 1960.
Thyssen A. P.Brødremenigheden i Christiansfeld og herrnhutismen i Jylland til o. 1815’, in Thyssen A. P. (ed.), Vækkelsernes frembrud, 4, København, 1967.
Thyssen A. P.De religiösa folkrörelserna och samhället ca 1750–1850. Danmark’, Historiallinen arkisto, 62, 1967.
Tigerstedt E. N., Johan Henrik Kellgren, Helsingfors, 1966.
Timm A., Die Universität Halle-Wittenberg, Frankfurt am Main, 1960.
Utterström G., ‘Two Essays on Population in Eighteenth-century Scandinavia: A Survey of Some Recent Work and Current Problems’, in Glass D. V. and Eversley D. E. C. (eds.), Population in History, London, 1965.
Utterström G., Fattig och föräldralös i Stockholm på 1600- och 1700-talet, Umeå, 1978.
Varnild I., ‘Betlere og fattigfolk’, in Steensberg A. (ed.), Dagligliv i Danmark, København, 1964.
Ventegodt O., Redere, rejser og regnskaber – et par flensborgske partrederiregnskaber 1783–1812, Flensburg, 1989.
Vilkuna K., Finnisches Brauchtum im Jahreslauf, Helsinki, 1969.
Villius H. (ed.), Karl XII, Stockholm, 1960.
Villstrand N. E., ‘Stormaktstiden 1617–1721’, in Fagerlund R., Jern K. and Villstrand N. E. (eds.), Finlands historia, 2, Esbo, 1993.
Villstrand N. E., ‘Finska och svenska språken som myn, hjärna och hjärta’, in Stiftelsen, Riksbankens Jubileumsfond Årsberättelse, Stockholm, 2003.
Virrankoski P., Anders Chydenius, Helsinki, 1986.
Waaben K., ‘Misgerning og straf’, in Steensberg A. (ed.), Dagligliv i Danmark, København, 1964.
Wade M. R., Triumphus Nuptialis Danicus: German Court Culture and Denmark, Wolfenbütteler Arbeiten zur Barockforschung, 27, Wiesbaden, 1996.
Westergaard E. K., Danske egnsretter, København, 1974.
Winberg C., Folkökning och proletarisering. Kring den sociala strukturomvandlingen på Sveriges landsbygd under den agrara revolution, 2nd edn, Lund, 1977.
Winberg C., ‘Another Route To Modern Society: The Advancement of the Swedish Peasantry’, in Laundahl M. and Svensson T. (eds.), Agrarian Society in History: Essays in Honour of Magnus Mörner, London, 1990.
Wottle M., Det lilla ägandet. Korporativ formering och sociala relationer inom Stockholms minuthandel 1720–1810, Stockholm, 2000.
Wrigley E. A. et al., An Introduction to English Historical Demography, London, 1966.
Österberg E., Folk förr. Historiska essäer, Stockholm, 1995.
Åberg A., ‘Undervisning i hem och skola’, in Cornell J. (ed.), Den svenska historien, 6, Stockholm, 1967.
Ågren M., Jord och gäld. Social skiktning och rättslig konflikt i södra Dalarna ca 1650–1850, Uppsala, 1992.
Åström S.-E., From Tar to Timber: Studies in Northeast European Forest Exploitation and Foreign Trade, 1660–1860, Societas Scientiarum Fennica, 85, Helsinki, 1988.
Åström S.-E., ‘Britain's Timber Imports from the Baltic, 1775–1830: Some New Figures and Viewpoints’, Scandinavian Economic History Review, 37, 1989.
Part 5
Barton H. A., Scandinavia in the Revolutionary Era, 1760–1815, Minneapolis, 1985.
Dyrvik S., Truede tvillingriker 1648–1720. Danmark-Norge 1380–1814, 3, Oslo, 1998.
Feldbæk O., Storhandelens tid 1720–1814. Dansk Søfartshistorie, 3, København, 1997.
Feldbæk O., Nærhed og adskillelse 1720–1814. Danmark-Norge, 4, Oslo, 1998.
Gustafsson H., Political Interaction in the Old Regime: Central Power and Local Society in the Eighteenth-century Nordic States, Lund, 1994.
Jespersen K. J. V. and Feldbæk O., Revanche og Neutralitet. 1648–1814, Dansk Udenrigspolitiks Historie, 2, København, 2002.
Kirby D., Northern Europe in the Early Modern Period: The Baltic World 1492–1772, London, 1990.
Kirby D., The Baltic World 1772–1993: Europe's Northern Periphery in an Age of Change, London, 1995.
Mykland K., Kampen om Norge 1784–1814. Norges historie, 9, Oslo, 1978.
Nordman C., Grandeur et liberté de la Suède 1660–1792, Paris, 1971.
Roberts M., The Age of Liberty: Sweden 1719–1772, Cambridge, 1986.
Andersson K.-G. et al., Oppdaginga av fattigdommen. Sosial lovgiving i Norden på 1700-talet, Oslo, 1983.
Andersson K.-G. et al., Industri og bjergværksdrift. Privilegering i Norden i det 18. Århundrede, Oslo, 1985.
Aronsson P., ‘Swedish Rural Society and Political Culture: The Eighteenth- and Nineteenth-century Experience’, Rural History, 3, 1992.
Barton H. A., ‘The Swedish Succession Crises of 1809 and 1810, and the Question of Scandinavian Union’, Scandinavian Studies, 42, 1970.
Blickle P., ‘Kommunalismus, Parlamentarismus, Republikanismus’, Historische Zeitschrift, 242, 1986.
Blomstedt Y. et al., Administrasjon i Norden på 1700-talet, Oslo, 1985.
Bourgois E. L. and Høffding N. (eds.), Danmark og Napoleon, Århus, 2007.
Buchholz W., Staat und Ständegesellschaft in Schweden zur Zeit des Überganges vom Absolutismus zum Ständeparlamentarismus 1718–1720, Stockholm Studies in History, 27, Stockholm, 1979.
Buchholz W., ‘Schwedisch-Pommern als Territorium des Deutschen Reichs 1648–1806’, Zeitschrift für Neuere Rechtsgeschichte, 12, 1990.
Burke P., History and Social Theory, Cambridge, 1992.
Bäck K. et al., Skog och brännvin. Studier i näringspolitisk beslutsfattande i Norden på 1700-talet, Oslo, 1984.
Dybeck I., ‘The History of Danish Administration: Actual Problems and New Tendencies’, Jahrbuch für europäische Verwaltungsgeschichte, 1991.
Dyrvik S., The Social Structure of Norway and Denmark’, in Mykland K. and Oldervoll J. (eds.), The Satellite State in the 17th and 18th Centuries, Bergen, 1980.
Ericsson B. et al., Statsadministration i Norden på 1700-talet, Oslo, 1982.
Feldbæk O., The Battle of Copenhagen 1801, Stroud, 2002.
Lönnroth E., ‘Regional and National Representation: The Problem of Communication in Older Times’, in Stjernqvist N. (ed.), The Swedish Riksdag in an International Perspective, Stockholm, 1989.
Metcalf M. F., ‘The First “Modern” Party System? Political Parties, Sweden's Age of Liberty and the Historians’, Scandinavian Journal of History, 1977.
Metcalf M. F., Russia, England and Swedish Party Politics 1762–1766: The Interplay between Great Power Diplomacy and Domestic Politics, Stockholm, 1977.
Metcalf M. F., ‘Parliamentary Sovereignty and Royal Reaction’, in Metcalf M. F. (ed.), The Riksdag: A History of the Swedish Parliament, Stockholm, 1987.
Metcalf M. F. (ed.), The Riksdag: A History of the Swedish Parliament, Stockholm, 1987.
Munch-Petersen T., Defying Napoleon: How Britain Bombarded Copenhagen and Seized the Danish Fleet in 1807, København, 2007.
Pulma P., Fattigvård i frihetstidens Finland, Helsingfors, 1985.
Roberts M., Essays in Swedish History, London, 1967.
Roberts M., Swedish and English Parliamentarism in the Eighteenth Century, Belfast, 1973.
Tommila P., La Finlande dans le politique européenne en 1809–1815, Studia Historica, 3, Helsinki, 1962.
Tønnesen J. N., Kaperfart og Skipsfart. 1807–1814, Oslo, 1955.
Utterström G., ‘Labour Policy and Population Thought in Eighteenth-century Sweden’, Scandinavian Economic History Review, 10, 1962.
Part 6
Faggot J., Svenska landtbrukets hinder ock hjälp, Stockholm, 1746.
Faggot J., ‘Beskrifning öfver Pernå socken, belägen i skärgården vid Finska viken’, in Kungliga Vetenskapsakademins Handlingar, Stockholm, 1750.
Faggot J., Finska Regeringskonseljens och Senatens Underdånige Berättelser af Åren 1812 och 1816 om Finlands Ekonomiska Tillstånd, Förvaltning och Rättsskipning, Todistuskappaleita Suomen historiaan, 7, Helsinki, n.d.
Grot J., Matka Suomessa 1846, Pieksämäki, 1983.
Kiær A. N., Om Dødeligheden i det første Leveaar, Forhandlinger i Det Norske Vidensskabs-Akademi i Christiania aar 1871, Oslo, 1872.
Malthus T. R., The Travel Diaries of Thomas Robert Malthus, ed. James P., Cambridge, 1966.
Runeberg E. O., ‘Försök til en Politisk Värdering på Land och Folk i anledning af Lajhela Socken’, in Kungliga Vetenskapsakademins Handlingar, Stockholm, 1759.
Runeberg J. L., ‘Några ord om nejderna, folklynnet och lefnadssättet i Saarijärvi socken’, Helsingfors Dagbladet, 50, 52, 53, 1832.
Bjørn C., Det danske landbrugs historie, 3: 1810–1860, ed. Bjørn C. et al., Odense, 1988.
Borgedal P., Norges jordbruk i nyere tid, 3, Oslo, 1960.
Chaunu P., La Civilisation de l'Europe classique, Paris, 1966.
Dombernowsky L., ‘Ca. 1720–1810’, in Frandsen K.-E. and Dombernowsky L., Det danske landbrugs historie, 2: 1536–1810, ed. Bjørn C. et al., Odense, 1988.
Drake M., Population and Society in Norway 1735–1865, Cambridge, 1969.
Feldbæk O., Danmarks Økonomiske Historie 1500–1840, Viborg, 1993.
Gadd C.-J., Den agrara revolutionen, 1700–1870, Det svenska jordbrukets historia, 3, Borås, 2000.
Hofsten E. and Lundström H., Swedish Population History: Main Trends from 1750 to 1970, Stockholm, 1976.
Johansen H. C., Danish Population History 1600–1939, Odense, 2002.
Nielsen A. (ed.), Industriens Historie i Danmark, 1–3, København, 1943–4.
Slicher van Bath B. H., The Agrarian History of Western Europe AD 500–1850, London, 1963.
Wallerstein I., The Modern World-system, 3: The Second Era of the Great Expansion of the Capitalist World-economy, 1730–1840s, London, 1989.
Ahvenainen J., Suomen Sahateollisuuden Historia, Porvoo, 1984.
Ahvenainen J., ‘Britain as a Buyer of Finnish Sawn Timber 1760–1860’, in Minchiton W. (ed.), Britain and the Northern Seas, Pontefract, 1988.
Albion R., Forests and Sea Power: The Timber Problem of the Royal Navy 1652–1862, Cambridge, 1926.
Allen R. C., Enclosure and the Yeoman: The Agriculture Development of the South Midlands 1450–1850, Oxford, 1991.
Andersen O., ‘The Decline in Danish Mortality before 1850 and its Economic and Social Background’, in Bengtsson T. et al. (eds.), Pre-industrial Population Change, Lund, 1984.
Attman A., Svenskt järn och stål, Stockholm, 1986.
Aunola T., Pohjois-Pohjanmaan kauppiaiden ja talonpoikien väliset kauppa-ja luottosuhteet 1765–1809, Helsinki, 1967.
Banggaard G., Befolkningsfremmende foranstaltninger og faldende børnedødelighed, Odense, 2001.
Bengtsson T., Den demografiska utvecklingen i de nordiska länderna 1720–1914, Lund Papers in Economic History, 15, Lund, 1992 and trans. in Bardet J. P. and Dupâquier J. (eds.), Histoire des populations de l'Europe, 2, Paris, 1992.
Bengtsson T. and Lund C., Child and Infant Mortality in the Nordic Countries Prior to 1900, Lund Papers in Economic History, 66, Lund, 1999.
Bengtsson T. et al. (eds.), Pre-industrial Population Change, Lund, 1984.
Berend I. and Ranki G., The European Periphery and Industrialization 1780–1914, Cambridge, 1982.
Bergh T. et al., Norge fra U-Land till I-Land: Vekst og utviklingslinjer 1830–1980, Oslo, 1983.
Berner , ‘Intelligensens ånga och kapitalets svänghjul. Ingenjorer och svensk industrialisering till 1920’, in Kjeldstadli K., Myklebust S. and Thue L. (eds.), Formingen av industrisamfunnet i Norden fram til 1920, Oslo, 1994.
Bjørn C., ‘The Peasantry and Agrarian Reform in Denmark’, Scandinavian Economic History Review, 25:2, 1977.
Bjørn C., Den gode Sag. En biografi om Christian Ditlev Frederik Reventlow, København, 1992.
Bloch M., French Rural History: An Essay on its Basic Characteristics, Berkeley, Los Angeles, 1966.
Blom G. A. (ed.), Utviklingen av Kredit og Kredittinstitusjoner i de Nordiske Land ca 1850–1914, Trondheim, 1978.
Blum J., The End of Old Order in Rural Europe, Princeton, 1978.
Boel J., ‘Husmand og landarbejderne ca. 1840–1880’, in Damgaard H. and Møller P. G. (eds.), Huse og husmænd i fortid, nutid og fremtid, Odense, 1989.
Bohman S. et al., ‘Oss arma folk att plåga’. Skiftet i västgötabyn Kungslena, Stockholm, 1976.
Boje P., Det Industrielle Miljø 1840–1940. Kilder og Litteratur, København, 1976.
Boje P., Danske Provinskøbmænds Vareomsætning og Kapitalforhold 1815–47, Aarhus, 1977.
Borgan J.-K., ‘Mortality Trends in Norway 1846–1980’, Scandinavian Population Studies, 6:3, 1984.
Boserup E., ‘Agricultural Change in the Period of Demographic Transition’, in Boserup E. (ed.), Population and Technology, Oxford, 1981.
Bruland K., British Technology and European Industrialization: The Norwegian Textile Industry in the Mid Nineteenth Century, Cambridge, 1989.
Bruland K. (ed.), Technology Transfer and Scandinavian Industrialisation, Oxford and New York, 1991.
Brändström A., De kärlekslösa mödrarna. Spädbarnsdödligheten i Sverige under 1800-talet med särskilt hänsyn till Nedertorneå, Umeå, 1984.
Brändström A. and Tedebrand L.-G. (eds.), Society, Health and Population during the Demographic Transition, Umeå, 1988.
Bäck K., Bondeopposition och bondeinflytande under frihetstiden, Stockholm, 1984.
Bäck K., Början till slutet. Laga skiftet och torpbebyggelsen i Östergötland 1827–65, Borensberg, 1992.
Dyrvik S., ‘Comment’, Scandinavian Population Studies, 5, 1979.
Dyrvik S., ‘The Effects of Smallpox Vaccination on Mortality: A Norwegian Case Study 1770–1840’, in Brändström A. and Tedebrand L.-G. (eds.), Society, Health and Population During the Demographic Transition, Umeå, 1988.
Dyrvik S., Den demografiske overgangen, Oslo, 2004.
Edvinsson S., Den osunda staden. Sociala skillnader i dødlighet i 1800-talets Sundsvall, Umeå, 1992.
Ekman K., ‘Finlands mekaniska industri genom hundra år’, in Verkstadsingeniörsföreningen i Finland r. f. 1917–1942, Helsingfors, 1942.
Engelsen R., ‘Mortalitetsdebatten og sosiale skilnader i mortalitet’, Historisk tidsskrift, 62, 1983.
Erixon S. (ed.), Mörby och Viby byars minnesböcker, Stockholm, 1944.
Fenoaltea S., ‘Transaction Costs, Whig History and the Common Fields’, in Gustafsson B. (ed.), Power and Economic Institutions, Worcester, 1991.
Florén A., ‘Swedish Iron before 1900’, in Rydén G. and Ågren M. (eds.), Ironmaking in Sweden and Russia: A Survey of the Social Organisation of Iron Production before 1900, Uppsala, 1993.
Fridlizius G., ‘The Mortality Decline in the First Phase of the Demographic Transition: Swedish Experiences’, in Bengtsson T. et al. (eds.), Pre-industrial Population Change, Lund, 1984.
Fritzbøger B., Danske skove 1500–1800, Odense, 1992.
Fure E., …en besynderlig Regelmæssighed. Dødeligheten i Asker og Bærum på 1800-tallet med særlig vekt på spedbarnsdødeligheten, Acta humaniora, 202, Oslo, 2004.
Gardarsdóttir Ó., Saving the Child: Regional, Cultural and Social Aspects of the Infant Mortality Decline in Iceland, 1770–1920, Umeå, 2002.
Gasslander O., Bank och Industriellt Genombrott. Stockholms Enskilda Bank kring Sekelskiftet 1900, 1, Stockholm, 1956.
Gerschenkron A., Economic Backwardness in Historical Perspective, Cambridge, Mass., 1962.
Gille H., ‘The Demographic History of the Northern European Countries in the Eighteenth Century’, Population Studies, 3, 1949.
Glete J., Ägande och Industriell Omvandling. Agargrupper, Skogsindustri, Verkstadsindustri 1850–1950, Stockholm, 1987.
Grelle H., Socialdemokratiet i det danske landbrugssamfund 1871–ca. 1903, København, 1976.
Gunnarson G., A Study of Causal Relations in Climate and History: With an Emphasis on the Icelandic Experience, Lund, 1980.
Gustafsson B., ‘The Industrial Revolution in Sweden’, in Teich M. and Porter R. (eds.), The Industrial Revolution in National Context, New York, 1997.
Gårdlund T., Svensk Industrifinansiering under Genombrottsskedet 1830–1913, Stockholm, 1947.
Gårdlund T., Industrialismens Samhȁlle. Den Svenska Arbetarklassens Historia, Stockholm, 1955.
Hansen S. A., Early Industrialisation in Denmark, Copenhagen, 1970.
Heckscher E. F., ‘Swedish Population Trends before the Industrial Revolution’, Economic History Review, 2, 1950.
Heckscher E. F., Svenskt Arbete och Liv. Från Medeltiden till Nutid, Stockholm, 1985.
Henderson W. O., Britain and Industrial Europe, 1750–1870, 3rd edn, Leicester, 1972.
Henriksen I., ‘Peasants and the Market’, Scandinavian Economic History Review, 38:3, 1990.
Hildebrand K.-G., Erik Johan Ljungberg och Stora Kopparberg, Uppsala, 1970.
Hildebrand K.-G., ‘Labour and Capital in the Scandinavian Countries in the Nineteenth and Twentieth Centuries’, in Mathias P. and Postan M. M. (eds.), The Cambridge Economic History of Europe, 7:1, Cambridge, 1978.
Hjerppe R., Suurimmat Yritykset Suomen Teollisuudessa 1844–1975, Helsinki, 1979.
Hjerppe R., The Finnish Economy 1860–1975: Growth and Structural Change, Helsinki, 1989.
Hodne F., An Economic History of Norway 1815–1970, Trondheim, 1975.
Hodne F., ‘Export-led Growth or Export Specialization’, Scandinavian Economic History Review, 42, 1994.
Hodne F., ‘Industriborgerskapet i Norge 1850–1920. Dets karakter og funksjoner’, in Kjeldstadli K., Myklebust S. and Thue L. (eds.), Formingen av industrisamfunnet i Norden fram til 1920, Oslo, 1994.
Hoffman K., ‘Sawmills: Finland's Proto Industry’, Scandinavian Economic History Review, 30, 1982.
Hoppe G., ‘Svenska jordskiften och samhällsutvecklingen’, in Myrdal J. (ed.), Statens jodbrukspolitik under 200 år, Stockholm, 1991.
Hoppe G. and Langton H., Peasantry to Capitalism: Western Östergötland in the Nineteenth Century, Cambridge, 1994.
Hornby O. and Oxenbøll E., ‘Proto-industrialisation before Industrialisation? The Danish Case’, Scandinavian Economic History Review, 30, 1982.
Hubbard W. H. et al. (eds.), Historical Studies in Mortality Decline, Oslo, 2002.
Hult J. and Nyström B. (eds.), Technology and Industry: A Nordic Heritage, Canton, Mass., 1992.
Hult J. and Nyström B.Technology in Sweden’, in Hult J. and Nyström B. (eds.), Technology and Industry: A Nordic Heritage, Canton, Mass., 1992.
Hyldtoft O., Københavns Industrialisering 1840–1914, Herning, 1984.
Hyldtoft O., Dansk Industri efter 1870. Teknologiske Forandringer 1870–1896, Odense, 1996.
Isacson M. and Magnusson L., Proto-industrialisation in Scandinavia: Craft Skills in the Industrial Revolution, Leamington Spa, 1987.
Jansson T., Agrarsamhällets förändring och landskommunal organisation, Uppsala, 1987.
Jensen S., Fra patriarkalisme til pengeøkonomi. Studier over dansk bondeøkonomi i tiden mellem midten af det 18. og midten af det 19. aarhundrede, København, 1950.
Jensen S. P., ‘Mennesket, naturen og landboreformerne’, Bol og By, 1991.
Johansen H. C., Befolkningsudvikling og familiestruktur i det 18. århundrede, Odense, 1975.
Johansson S. R., ‘Neglect, Abuse, and Avoidable Death: Parental Investment and the Mortality of Infants and Children in the European Tradition’, in Gelles R. J. and Lancaster J. B. (eds.), Child Abuse and Neglect: Biosocial Dimensions, New York, 1987.
Jónsson G., ‘Institutional Change in Icelandic Agriculture, 1780–1940’, Scandinavian Economic History Review, 41:2, 1993.
Joustela E. K., Suomen Venajan-kauppa autonomian ajan alkupuoliskolla vv. 1809–1865, Helsinki, 1963.
Jutikkala E., Bonden i Finland genom tiderna, Helsingfors, 1963.
Jutikkala E., ‘Maalaisyhteiskunta siirtoväen tuloon saakka’, in Hämeen historia, 4:1, Hämeenlinna, 1969.
Jörberg L., ‘The Nordic Countries 1850–1914’, in Cipolla C. M. (ed.), The Emergence of Industrial Societies: The Fontana Economic History of Europe, 4:2, New York, 1973.
Kaukiainen Y., Sailing into Twilight: Finnish Shipping in an Age of Transport Revolution 1860–1914, Helsinki, 1991.
Kjeldstadli K., Myklebust S. and Thue L. (eds.), Formingen av Industrisamfunnet i Norden fram til 1920, Oslo, 1994.
Kjærgaard T., The Danish Revolution 1500–1800: An Ecohistorical Interpretation, Cambridge, 1994.
Kovero M., Suomen Vientiteollisuus, Helsinki, 1926.
Krantz O., ‘Industrialisation in Three Nordic Countries: A Long-term Quantitative View’, in Kryger Larsen H. (ed.), Convergence? Industrialisation of Denmark, Finland and Sweden 1870–1940, Helsinki, 2001.
Krogh T., Staten og de besiddelsesløse på landet 1500–1800, Odense, 1987.
Kryger Larsen H., ‘National Attitudes on Industrial Development’, in Kryger Larsen H. (ed.), Convergence? Industrialisation of Denmark, Finland and Sweden 1870–1940, Helsinki, 2001.
Kuisma M., ‘Yrittäjät sääty-yhteiskunnan luokkakuvassa’, in Haapala P. (ed.), Talous, Valta ja Valtio. Tutkimuksia 1800-luvun Suomesta, Tampere, 1992.
Kuisma M., Metsäteollisuuden Maa. Suomi, Metsät ja Kansainvälinen Järjestelmä 1620–1920, Helsinki, 1993.
Kuusi S., Isonjaon alkuvaiheet Pohjanmaalla, Helsinki, 1914.
Lahn J., ‘Livsvilkår og levesjanser i Moss, 1776–1825’, unpubl. MA thesis, University of Oslo, 1986.
Landes D., The Unbound Prometheus: Technological Change and Industrial Development in Western Europe from 1750 to the Present, Cambridge, 1969.
Lieberman S., The Industrialization of Norway 1800–1920, Oslo, 1970.
Liestøl K., Rosenberg M. and Walløe L., ‘Lactation and Post-partum Amenorrhoea: A Study Based on Data from Three Norwegian Cities 1860–1964’, Journal of Biosocial Science, 20, 1988.
Lithell U.-B., Kvinnoarbete och barntillsyn i 1700- och 1800-talets Österbotten, Uppsala, 1988.
Lunden K., ‘Potetdyrkinga og den raskare folketalsvoksteren i Norge frå 1815’, Historisk tidsskrift, 54, 1975.
Lundström R. (ed.), Kring Industrialismens Genombrott i Sverige, Stockholm, 1966.
Løkke A., ‘No Difference without a Cause: Infant Mortality Rates as a World View Generator’, Scandinavian Journal of History, 20:2, 1995.
Løkke A., Døden i barndommen. Spædbørnsdødelighed og moderniseringsprocesser i Danmark 1800–1920, København, 1998.
Mamelund S.-E. and Borgan J.-K., Kohort- og periodedødelighet i Norge 1846–1994, Statistisk Sentralbyrå, Rapporter, 96/9, Oslo and Kongsvinger, 1996.
Martinius S., Jordbrukets omvandling på 1700- och 1800 talet, Lund 1982.
Mead W. R., An Economic Geography of the Scandinavian States and Finland, London, 1968.
Mead W. R., An Historical Geography of Scandinavia, London, 1981.
Mielke J. H. et al., ‘Historical Epidemiology of Smallpox in Åland, Finland, 1751–1890’, Demography, 21, 1984.
Minguay G. E., Parliamentary Enclosure in England: An Introduction to its Causes, Incidence and Impact 1750–1850, London, 1997.
Montgomery A., Industrialismens Genombrott i Sverige, Stockholm, 1947.
Moring B., Skärgårdsbor. Hushåll, familj och demografi i finländsk kustbygd på 1600-, 1700- och 1800-talen, Helsingfors, 1994.
Myllyntaus T., The Gatecrashing Apprentice: Industrialising Finland as an Adopter of New Technology, Helsinki, 1990.
Myllyntaus T., ‘Technological Change in Finland’, in Hult J. and Nyström B. (eds.), Technology and Industry: A Nordic Heritage, Canton, Mass., 1992.
Myrdal J., ‘Betingsläror och arbetsåtgång i landbruket’, Rig, 64, 1981.
Møller P. G., Udskiftningen og dens økonomiske og sociale følger i Sønderjylland ca. 1730–1830, Åbenrå, 1984.
Neeson J. M., Commoners: Common Right, Enclosure and Social Change in England, 1700–1820, Cambridge, 1993.
Nerheim G., ‘Patterns of Technological Development in Norway’, in Hult J. and Nyström B. (eds.), Technology and Industry: A Nordic Heritage, Canton, Mass., 1992.
Nielsen H. and Wagner M. F., ‘Technology in Denmark’, in Hult J. and Nyström B. (eds.), Technology and Industry: A Nordic Heritage, Canton, Mass., 1992.
Nordvik H. W., ‘The Banking System, Industrialization and Economic Growth in Norway, 1850–1914’, Scandinavian Economic History Review, 41, 1993.
Notestein F. W., ‘Population: The Long View’, in Schulz T. W. (ed.), Food for the World, Chicago, 1945.
Olai B., ‘Storskifte – ett modifierat tegskifte?’, Historisk Tidskrift, 105, 1985.
Oxenbøll E., Dansk økonomisk tænkande 1700–1770, København, 1977.
Peltonen M., Talolliset ja torpparit, Helsinki, 1992.
Pipping H. E., Från Pappersrubel till Guldmark. Finlands Bank 1811–1877, Helsingfors, 1961.
Pitkänen K., ‘Infant Mortality Decline in a Changing Society’, Yearbook of Population Research in Finland, 21, 1983.
Pollard S., Peaceful Conquest: The Industrialization of Europe, 1760–1970, New York, 1981.
Pryser T., Norsk historie 1800–1870. Frå Standssamfunn mot klassesamfunn, Oslo, 1985.
Raaschou-Nielsen A., ‘Danish Agrarian Reforms and Economic Theory’, Scandinavian Economic History Review, 38:3, 1990.
Rantanen M., Tillväxt i periferin. Befolkning och jordbruk i Södra Österbotten 1750–1890, Göteborg, 1997.
Rasmussen J. Dieckmann, Bønderne og udskiftningen, København, 1977.
Raumolin J. (ed.), Special Issue of Swidden Cultivation, Suomen Antropologia / Antropologi i Finland, 12, 1987.
Rein T., Juhana Vilhelm Snellman, Helsinki, 1981.
Rosenberg M., ‘Breast-feeding and Infant Mortality in Norway 1860–1930’, Journal of Biosocial Science, 21, 1989.
Rydén G. and Ågren M. (eds.), Ironmaking in Sweden and Russia: A Survey of the Social Organisation of Iron Production before 1900, Uppsala, 1993.
Saarenheimo J., ‘Isojaot ja isojaonjärjestelyt’, in Maanmittaus Suomessa 1633–1983, Helsinki, 1983.
Samuelsson K., Från Stormakt till Välfardsstat. Svensk Samhällsutveckling under 300 år, Stockholm, 1968.
Sarvi O., Isonjaonjärjestely Laihialla ja Jurvassa vuosina 1890–1909, Helsinki, 1915.
Schybergson P., Hantverk och Fabriker. Finlands Konsumtionsvarindustri 1815–1870, 1–3, Helsingfors, 1973, 1974.
Schybergson P., Fabriksetablering och Fabriksägare inom Finlands Konsumtionsvaruindustri 1809–1870, Helsingfors, 1974.
Schön L., Från Hantverk till Fabriksindustri. Svensk Textiltilverkning 1820–1870, Lund, 1979.
Schön L., ‘Internal and External Factors in Swedish Industrialization’, Swedish Economic History Review, 45, 1997.
Sejersted F., ‘Aspects of the Norwegian Timber Trade in the 1840s and '50s’, Scandinavian Economic History Review, 16, 1968.
Sejersted F., Fra Linderud till Eidsvold Værk, 2:2, 3, Oslo 1972, 1979.
Sejersted F., ‘A Theory of Economic and Technological Development in Norway in the Nineteenth Century’, Scandinavian Economic History, 40, 1992.
Sejersted F. (ed.), Vekst Gjennom Krise. Studier i Norsk Teknologihistorie, Oslo, 1982.
Senghaas D., The European Experience: A Historical Critique of Development Theory, New Hampshire, 1985.
Simonsen A. T., Husmandskår og husmandspolitik i 1840erne, København, 1977.
Skappel S., Om husmandsvæsendet i Norge, Kristiania, 1922.
Skrubbeltrang F., Husmand i Danmark gjennem 300 aar, København, 1942.
Skrubbeltrang F., Dansk husmandsbevægelse, København, 1943.
Skrubbeltrang F., ‘Danmark‘, in Einarsson P. et al. (eds.), Jordpolitik i Norden, Stockholm, 1955.
Sköld P., The Two Faces of Smallpox: A Disease and its Prevention in Eighteenth- and Nineteenth-century Sweden, Umeå, 1996.
Sogner S., Folkevekst og flytting. En historisk-demografisk studie i 1700 årenes Øst-Norge, Oslo, 1979.
Sogner S., ‘“… a prudent wife is from the Lord”: The Married Peasant Woman of the Eighteenth Century in a Demographic Perspective’, The Scandinavian Journal of History, 9, 1984.
Sogner S., ‘Status of Women and Demographic Change: The Norwegian Case’, in Historiens et populations. Liber amicorum Étienne Hélin, Louvain-la-Neuve, 1991.
Sogner S. et al., Fra stua full til tobarns kull, Oslo, 1984.
Soininen A. M., Vanha maataloutemme, Helsinki, 1974.
Sporrong U., ‘Samhällshistoria genom våra äldre lantmäteriakter. Några reflektioner med utgångspunkt från tidiga radikala jordskifte i Sörmland under 1700-talets förra hälft’, Ymer '84, 104, 1984.
Svensson P., Agrara entreprenörer. Böndernas roll i omvandlingen av jordbruk i Skåne ca 1800–1870, Stockholm, 2001.
Söderlund E. (ed.), Svensk Travaruexport under Hundra år, Stockholm, 1951.
Söderlund E. Skandinaviska Banken i det Svenska Bankväsendets historia 1864–1914, Stockholm, 1964.
Talvi V., Pohjois-Kymenlaakson Teollistuminen. Kymin Osakeyhtion Historia 1872–1917, Kouvola, 1979.
Tedebrand L.-G., Historia och demografi. Valda texter, Umeå, 1999.
Tedebrand L.-G., ‘Les Recherches sur l'histoire de la population suédoise: grandes étapes et tendances récentes’, in Tedebrand L.-G. (ed.), Historia och demografi. Valda texter, Umeå, 1999.
Tedebrand L.-G. and Sköld P. (eds.), Nordic Demography in History and Present Day Society, Umeå, 2001.
Thirsk J., ‘Agricultural Policy: Public Debate and Legislation, 1640–1750’, in Thirsk J. (ed.), The Agrarian History of England and Wales, 1500–1750, 3: Agricultural Change: Policy and Practice 1500–1750, Cambridge, 1991.
Try H., Gardsskipnad og bondenæring. Sørlandsk jordbruk på 1800-talet, Bergen, 1969.
Turner M., Enclosure in Britain 1750–1830, London, 1984.
Turpeinen O., ‘Infant Mortality in Finland 1865–1869’, in Brändström A. and Tedebrand L.-G. (eds.), Society, Health and Population during the Demographic Transition, Umeå, 1988.
Utterström G., Jordbrukets arbetare, 1–2, Stockholm, 1957.
Valen-Sendstad F., Norske landbruksredskaper, 1800–1850-årene, Lillehammer, 1964.
Vries J., The Dutch Rural Economy in the Golden Age 1500–1700, Massachusetts, 1974.
Winberg C., Folkökning och proletarisering, Lund, 1977.
Wirilander K., Savo kaskisavujen kautena 1721–1870, Kuopio, 1989.
Wuolle B., Suomen Teknillinen Korkeakouluopetus 1849–1949, Helsinki, 1949.
Østerud Ø., Agrarian Structure and Peasant Politics in Scandinavia, Oslo, 1978.
Åström S.-E., ‘Majmiseriet. Försök till en komparativ och konceptuell analys’, Historisk Tidskrift för Finland, 1977.
Åström S.-E., From Tar to Timber: Studies in Northeast European Forest Exploitation and Foreign Trade 1660–1860, Helsinki, 1988.
Åström S.-E., ‘Britain's Timber Imports from the Baltic, 1775–1830: Some New Figures and Viewpoints’, Scandinavian Economic History Review, 37, 1989.
Part 7
Bugge K. E. (ed.), Grundtvigs skoleverden i tekster og udkast, 1–2, København, 1968.
Algulin I., A History of Swedish Literature, Uddevalla, 1989.
Bergh T. et al., Norge fra U-land til I-land. Vekst og utviklingslinjer 1830–1980, Oslo, 1983.
Beyer E. and Beyer H., A History of Norwegian Literature, trans. and ed. Haugen E., New York, 1956.
Blom G. A. (ed.), Urbaniseringsprosessen i Norden, 3, Oslo, 1977.
Carlsson S. and Rosén J., Svensk historia, 1–2, 3rd edn, Stockholm, 1969.
Dybdahl V. and Dübeck I., Håndverket og statsmagten 1700–1862, Håndværkets kulturhistorie, 3, København, 1983.
Einarsson S., A History of Icelandic Literature, New York, 1957.
Ericsson T. et al. (eds.), The Scandinavian Middle Classes 1840–1940, Oslo, 2004.
Gaunt D., Familieliv i Norden, Malmö, 1983.
Gustafsson A., A History of Swedish Literature, Minnesota, 1961.
Johansen H. C., En samfundsorganisation i opbrud 1700–1800, Dansk socialhistorie, 4, 1979.
Karlsson G. (ed.), Levestandarden i Norden 1750–1914, Reykjavik, 1987.
Martinson F. M., Growing up in Norway, 800–1990, Carbondale, 1992.
Mitchell B. R., European Historical Statistics 1750–1970, London, 1978.
Naess H. S. (ed.), A History of Norwegian Literature, A History of Scandinavian Literatures, 2, Lincoln, Nebr., 1993.
Niemi E. et al., ‘I nasjonalstatens tid 1814–1940’, in Kjelstadli K. (ed.), Norsk innvandringshistorie, 2, Oslo, 2003.
Norman H. and Runblom H., Nordisk Emigrationsatlas, Uppsala, 1980.
Petersen S., Danmarks Gamle Tropekolonier, Det Kongelige Danske Geografiske Selskabs Kulturgeografiske skrifter, 4, København, 1946.
Rossel S. H. (ed.), A History of Danish Literature, A History of Scandinavian Literatures, 1, Lincoln, Nebr., 1992.
Schoolfield G. C., A History of Finland's Literature, A History of Scandinavian Literatures, 4, Lincoln, Nebr., 1998.
Steen S., Det frie Norge, Oslo, 1–5, 1951–62.
Warme L. S., A History of Swedish Literature, A History of Scandinavian Literatures, 3, Lincoln, Nebr., 1996.
Aasen P. and Oftedal Telhaug A. (eds.), Takten, takten – pass på takten: studier i den offentlige oppdragelsens historie, Oslo, 1992.
Ahlberger C., Vävarfolket. Hemindustrin i Mark 1790–1850, Göteborg, 1988.
Alm G., ‘Arkitekturen och inredningskonsten’, in Alm G., Karl Johanstidens konst, Signums Svenska Konsthistoria, 9, Lund, 1999.
Andresen A. F. and Hjeltnes G. (eds.), Universitet, samfunn og politikk: 18 innlegg om universitets- og vitenskapshistorie, Oslo, 1997.
Aronsson P., Bönder gör politik. Det lokala självstyret som social arena i tre smålandssocknar 1680–1850, Malmö, 1992.
Aronsson P., ‘Local Politics: The Invisible Political Culture’, in Stråth B. and Sørensen Ø. (eds.), The Cultural Construction of Norden, Oslo, 1997.
Astrup B., Stortingsbyggnaden i Oslo, Foreningen til norske fordisminnesmerkers bevaring, Årbok 1973, Oslo, 1973.
Avdem A. J. and Melby K., Oppe først og sist i seng. Husarbeid i Norge fra 1850 til i dag, Oslo, 1985.
Barton H. A., A Folk Divided: Homeland Swedes and Swedish Americans, 1840–1940, Carbondale, 1994.
Beijbom U., Mot löftets land. Den svenska utvandringen, Stockholm, 1996.
Beijbom U., Utvandrarkvinnor. Svenska kvinnoöden i Amerika, Stockholm, 2005.
Bengtsson T. and Ohlsson R., ‘Sveriges befolkning – myter och verklighet’, in Furuhagen B. (ed.), Äventyret Sverige. En ekonomisk och social historia, Arlöv, 1996.
Bjørn C., ‘Fra reaktion til grundlov 1800–1850’, in Gyldendals og Politikens Danmarkshistorie, 10, 1969.
Bjørn C., ‘De folkelige bevægelser i Danmark’, Fortid and Nutid, 26, 1975–6.
Bjørndal B., Frå formaldaning til allmenndaning. Et studium av almenndaningsomgrepet i norsk pedagogikk i det 19. hundreåret, Oslo, 1964.
Blanck D., Becoming Swedish-American: The Construction of an Ethnic Identity in the Augustana Synod, 1860–1917, Uppsala, 1997.
Blom I. and Sogner S. (eds.), Med kjønnsperspektiv på norsk historie, Oslo, 1999.
Boje P., ‘The Standard of Living in Denmark 1750–1914’, Scandinavian Economic History Review, 34:2, 1986.
Boje P. and Hyldtoft O., ‘Økonomiske, geografiske og demografiske aspekter’, in Blom G. A. (ed.), Urbaniseringsprosessen i Norden, 3, Oslo, 1977.
Boli J., New Citizens for a New Society: The Institutional Origins of Mass Schooling in Sweden, Oxford, 1989.
Boyesen E., Hartvig Nissen 1815–1874 og det norske skolvesens reform, 1–2, Oslo, 1947.
Bramsen H., Fra rokoko til guldalder, in Hornung P. M. (ed.), Ny dansk kunsthistorie, 3, København, 1994.
Brekke M., Lærerutdanning i Nord: Et historisk kasus gjennom tre tidsperioder, Luleå, 2000.
Bugge A., Arkitekten Stadskonduktør Chr. H. Grosch, Hans slekt, hans liv, hans verk, Oslo, 1928.
Bull E., ‘Håndverkssvenner og arbeiderklasse i Kristiania. Sosialhistoriske problemer’, Historisk tidsskrift, 45, 1966.
Bull E., Sozialgeschichte der norwegischen Demokratie, Stuttgart, 1969.
Bull I., Håndverk i omdaning. Håndverksforhold i Trondheim 1850–1900, Trondheim, 1979.
Carlsson S., Bonde, präst, ämbetsman. Svensk ståndscirkulation från 1600 till våra dagar, Stockholm, 1962.
Carlsson S., Ståndssamhälle och ståndspersoner 1700–1865. Studier rörande det svenska ståndssamhällets upplösning, 2nd edn, Lund, 1973.
Cavonius G. (ed.), Finlands folkskola 100 år 1866–1966, Helsingfors, 1966.
Christiansen P. O., ‘Peasant Adaptation to Bourgeois Culture? Class Formation and Cultural Redefinition in the Danish Countryside’, Ethnologia Scandinavia, 1978.
Christie N., Hvor tett et samfunn?, Oslo, 1975.
Clemensson P. and Andersson K., Your Swedish Roots: A Step by Step Handbook, North Provo, 2004.
Dahl H., Norsk lærerutdanning fra 1814 til i dag, Oslo, 1959.
Dokka H.-J., En skole gjennom 250 år. Den norske allmueskole – folkeskole grunnskole 1739–1989, Oslo, 1988.
Dunge M., ‘Wilsonlinjen och emigrationen’, in Clemensson P. et al. (eds.), Göteborgs-Emigranten, 4, Göteborg, 1994.
Edgren L., Lärling, gesäll, mästare. Hantverk och hantverkare i Malmö 1750–1847, Lund, 1987.
Elias N., The Civilizing Process, Oxford, 1994.
Engelsen R., ‘Mortalitetsdebatten og sosiale skilnader i mortalitet’, Historisk tidsskrift, 62, 1983.
Engen A., ‘Norwegian Emigration Research: Where Do We Stand Today, and What Should Be Our Future Fields of Work?’, in Sievers K. D. (ed.), Die deutsche und skandinavische Amerikaauswanderung im 19. und 20. Jahrhundert. Forschungsstand, Methoden, Quellen. Mit Fallstudien aus Schleswig-Holstein und Hamburg, Neumünster, 1981.
Englund T., Samhällsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet, 1–2, Uppsala, 1986.
Engman M., Norden och flyttningarna under nya tiden, København, 1997.
Engman M., St Petersburg och Finland. Migration och influens 1703–1917, Helsingfors, 2003.
Essemyr M., ‘Food, Fare and Nutrition: Some Reflections on the Historical Development of Food Consumption’, Scandinavian Economic History Review, 34:2, 1986.
Florin C., Kampen om katedern. Feminiserings- och professionaliseringsprocessen inom den svenska folkskolans lärarkår 1860–1906, Umeå, 1987.
Florin C. and Johansson U., ‘Disciplineringen av klassen? Kultur, makt och genus i 1800-talets lärda skola’, Forskning om utbildning, 4, 1991.
Friborg G., Brasiliensvenskarna. Utvandring, invandring, bosättning 1850–1940, Växjö, 1988.
Frykman J. and Löfgren O., Culture Builders: Historical Anthropology of Middle Class Life, New Brunswick, 1987.
Furuhagen B. (ed.), Äventyret Sverige. En ekonomisk och social historia, Stockholm, 1993.
Furuhagen B. Äventyret Sverige. En ekonomisk och social historia, Arlöv, 1996.
Gjerde J., From Peasants to Farmers: The Migration from Balestrand, Norway, to the Upper Middle West, Cambridge, 1985.
Grell H., Vision og virkeliggørelse. En redegørelse for Grundtvigs tanker om folkelig oplysning og en folkelig højskole og for forsøget på at virkeliggøre dem, Aarhus, 1998.
Grue-Sørensen K., Opdragelsens Historie, 3: Det Kongelige Danske Geografiske Selskabs Kulturgeografiske skrifter, 4, København, 1959.
Gunnarsson T., Nordic Landscape Painting in the Nineteenth Century, New Haven and London, 1998.
Gunnlaugsson G. A., ‘The Poor Laws and the Family in 19th-century Iceland’, in Rodgers J. and Norman H. (eds.), The Nordic Family: Perspectives on Family Research, Uppsala, 1985.
Heikkinen S., ‘On Private Consumption and the Standard of Living in Finland, 1860–1912’, Scandinavian Economic History Review, 34:2, 1986.
Hellspong M. and Löfgren O., Land och stad. Svenska samhällstyper och livsformer från medeltid till nutid, Lund, 1976.
Hubbard W. H. et al. (eds.), Historical Studies in Mortality Decline, Oslo, 2002.
Hugason H., Bessastadaskolan: ett försök till prästskola på Island 1805–1846, Uppsala, 1983.
Hvidt K., Flugten til Amerika eller Drivkræfter i masseudvandringen fra Danmark 1868–1914, Aarhus, 1971.
Hvidt K., ‘Informationsspredning og emigration med særlig henblik på det atlantiske transportsystem’, in Hvidt K. (ed.), Emigrationen fra Norden indtil 1. Verdenskrig: Rapporter til det nordiske historikermøde i København 1971, København, 1971.
Hvidt K., ‘Zehn Jahre Untersuchungen über die nordische Emigration. Eine Übersicht über die Forschung 1965–1975’, in Sievers K. D. (ed.), Die deutsche und skandinavische Amerikaauswanderung im 19. und 20. Jahrhundert. Forschungsstand, Methoden, Quellen. Mit Fallstudien aus Schleswig-Holstein und Hamburg, Neumünster, 1981.
Häggman K., Perheen vuosisata, Helsinki, 1994.
Isaksson O., Historien om Bishop Hill, Stockholm, 1995.
Isling Å., Kampen för och mot en demokratisk skola, Stockholm, 1980.
Jenswold J. R., ‘The Rise and Fall of Pan-Scandinavianism in Urban America’, in Lovoll O. (ed.), Scandinavian and Other Immigrants in Urban America: The Proceedings of A Research Conference, October 26–27, 1984, Northfield, Minn., 1985.
Johansson E., En studie med kvantitativa metoder av folkundervisningen i Bygdeå socken 1845–73, Umeå, 1972.
Johansson E., The History of Literacy in Sweden: In Comparison with Some Other Countries, Umeå, 1977.
Johansson E., ‘Mindre än minimum’, Forskning om utbildning, 4, 1991.
Johansson U., ‘Ordning i klassen. Disciplin och straff i 1800-talets lärda skola’, Utbildningshistoria 1990. Årsböcker i svensk undervisningshistoria, 1990.
Johnsen B. H., Et historisk perspektiv på idéene om en skole for alle, Oslo, 1998.
Jutikkala E., Bonden i Finland genom tiderna, Helsingfors, 1963.
Jutikkala E., ‘Städernas tillväxt och näringsstruktur’, in Blom G. A. (ed.), Urbaniseringsprosessen i Norden, 3, Oslo, 1977.
Kampmann T. et al., Et folk kom i skole, København, 1989.
Karlbom R., Hungerupplopp och strejker 1795–1867, Göteborg, 1967.
Kero R., Migration from Finland to North America in the Years between the United States Civil War and the First World War, Turku, 1974.
Kjartansson H. S., ‘Urbaniseringen på Island ca. 1865–1915’, in Blom G. A. (ed.), Urbaniseringsprosessen i Norden, 3, Oslo, 1977.
Kjartansson H. S., ‘Icelandic Emigration’, in Emmer P. C. and Mörner M. (eds.), European Expansion and Migration: Essays on the Intercontinental Migration from Africa, Asia, and Europe, New York and Oxford, 1992.
Kjellén A., ‘Den svenska opinionen inför det sociala läget 1846–1848’, Historisk Tidskrift, 65, 1945.
Klinge M., Kejserliga Alexanders-universitetet 1808–1917, Helsingfors universitet 1640–1990, 2, Helsingfors, 1989.
Klinge M., A European University: University of Helsinki 1640–2010, Helsinki, 2010.
Koivukangas O., Scandinavian Emigration and Settlement in Australia before World War II, Turku, 1974.
Koivukangas O., ‘The Longest Voyage of the Vikings. New Zealand: A Remote Alternative to America’, in Flemming Larsen B. et al. (eds.), On Distant Shores: Proceedings of the Marcus Lee Hansen Immigration Conference Aalborg, Denmark June 29 – July 1, 1992, Aalborg, 1993.
Koivukangas O. and Martin J. S., The Scandinavians in Australia, Melbourne, 1986.
Kuparinen E., An African Alternative: Nordic Migration to South Africa 1815–1914, Helsinki, 1991.
Kvist R., För adoptivlandets och mänsklighetens sak. Svenskarna i Illinois och det amerikanska inbördeskriget, Umeå, 2003.
Ladewig Petersen E. (ed.), Familien i forandring i 18‐ og 1900-tallet and mødeberetning, Odense, 1986.
Langberg H., Kring C. F. Hansen, København, 1950.
Limberg L., ‘Almost a Century's Work: Preserving Swedishness Outside Sweden’, in Anderson P. J. et al. (eds.), Scandinavians in Old and New Lands. Essays in Honor of H. Arnold Barton, Chicago, 2004.
Limberg L. and Torell B., ‘Göteborgs-Posten och emigrationen’, in Clemensson P. et al. (eds.), Göteborgs-Emigranten 6. Rapport från symposiet ‘Amerika tur och retur’ i Göteborg 18–19 september 1996, Göteborg, 1997.
Lindmark D., Uppfostran, undervisning, upplysning: linjer i svensk folkundervisning före folkskolan, Umeå, 1965.
Lindmark D., Läs- och skrivkunnigheten före folkskolan: historisk läskunnighetsforskning i nordiskt och internationellt perspektiv, Umeå, 1990.
Ljungmark L., For Sale: Minnesota. Organized Promotion of Scandinavian Immigration 1866–1873, Göteborg, 1971.
Ljungmark L., Swedish Exodus, Carbondale, 1979.
Lovoll O. S., The Promise of America: A History of the Norwegian-American People, Minneapolis, 1984.
Lovoll O. S., The Promise of America: A History of the Norwegian-American People, rev. edn, Minneapolis, 1997.
Lundmark L., Tiden är bara ett ord. Om klockornas makt och hur man bryter den, Stockholm, 1993.
Markussen I., ‘The Development of Writing Ability in the Nordic Countries in the Eighteenth and Nineteenth Centuries’, Scandinavian Journal of History, 15, 1990.
Minde K. B. and Ramstad J., ‘The Development of Real Wages in Norway about 1730–1910’, Scandinavian Economic History Review, 34:2, 1986.
Mulder W., Homeward to Zion: The Mormon Migration from Scandinavia, Minneapolis, 1957; repr., 2000.
Myhre J. E., ‘Urbaniseringen i Norge i industrialiseringens første fase ca. 1850–1914’, in Blom G. A. (ed.), Urbaniseringsprosessen i Norden, 3, Oslo, 1977.
Myhre J. E., ‘Det livligste vexel-forhold, Flyttingene til Kristiania på annen halvdel av 1800-tallet’, in Gjerdåker B. (ed.), På flyttefot. Innanlands vandring på 1800-talet, Oslo, 1981.
Myhre J. E., ‘Research into Norwegian Living Conditions in the Period 1750–1914’, Scandinavian Economic History Review, 34:2, 1986.
Myhre J. E., Hovedstaden Christiania 1814–1900, Oslo bys historie, 3, Oslo, 1990.
Myhre J. E., ‘Sosialhistorie som sosietetshistorie. Om studiet av eliter’, in Kjeldstadli K. et al. (eds.), Valg og vitenskap. Festskrift til Sivert Langholm, Oslo, 1997.
Nellemann A. H., Den danske skoles historie, København, 1966.
Norborg L.-A., Sveriges historia under 1800- och 1900-talen, 4th edn, Stockholm, 1995.
Norman H. and Runblom H., Transatlantic Connections: Nordic Migration to the New World after 1800, Oslo, 1987.
Olin K.-G., Våra första amerikafarare. Historien om finlandssvenskarna i Nya Sverige, Jakobstad, 1988.
Olin K.-G., Amerikafararna. Tillbaka till Nya Sverige, Jakobstad, 2006.
Olsen P. E., ‘Visions of Freedom: Impressions of America in Nineteenth-century Denmark’, in Flemming Larsen B. and Bender H. (eds.), Danish Emigration to the USA, Aalborg, 1992.
Olsson N. W. and Wikén E., Swedish Passenger Arrivals in the United States 1820–1850, Stockholm, 1995.
Ostergren R. C., A Community Transplanted: The Trans-Atlantic Experience of a Swedish Immigrant Settlement in the Upper Middle West, 1835–1915, Uppsala, 1988.
Persson M., Coming Full Circle? Return Migration and the Dynamics of Social Mobility on the Bjäre Peninsula 1860–1930, Lund, 2007.
Petterson L., ‘1842, 1822 eller 1882? Vad är det som bör firas?’, Forskning om utbildning, 4, 1991.
Petterson L., Frihet, jämlikhet egendom och Bentham. Utvecklingslnjer i svensk folkundervisning mellan feodalism och kapitalism, 1809–1860, Uppsala, 1992.
Petterson L., ‘Hvarföre är allt en trasa? Några synpunkter på folkundervisningens institutionalisering’, Utbildningshistoria 1992. Årsböcker i svensk undervisningshistoria, 1992.
Petterson L., ‘Fyller verkligen folkskolan 150 år?’, Carl Johans Förbundets handlingar för åren 1989–1993, 1994.
Petterson L., ‘Från undersåtefostran till medborgarutbildning’, in Dahlgren S. (ed.), Från stormakt till smånation. Sveriges plats i Europa från 1600-tal till 1900-tal, Stockholm, 1995.
Pryser T., ‘Artisans in Kristiania 1840–1885’, Commission internationale d'histoire des mouvements sociaux et des structures sociales. Petite enterprise et croissance industrielle dans le monde aux XIXe et Xxe siècles, 1981.
Pryser T., ‘The Thranite Movement in Norway 1849–1851’, Scandinavian Journal of History, 18, 1993.
Pöykkö K., Das Hauptgebäude der Kaiserlichen Alexander-Universität von Finnland, Helsinki, 1972.
Richardson G., Svensk utbildningshistoria, Lund, 1977.
Richardson G. (ed.), Ett folk börjar skolan: folkskolan 150 år: 1842–1992, Stockholm, 1992.
Rosén U., Himlajord och handelsvara. Ägobyten av egendom i Kumla socken 1780–1880, Lund, 1994.
Runeby N., Den nya världen och den gamla. Amerikabild och emigrationsuppfattning i Sverige 1820–1860, Uppsala, 1969.
Sandin B., Hemmet, gatan, fabriken eller skolan. Folkundervisning och barnuppfostran i svenska städer 1600–1850, Lund, 1986.
Sandin B., ‘Varför skoltvång?’, Forskning om utbildning, 4, 1991.
Sane H. Z., Billige og villige. Fremmedarbejdere i fædrelandet ca. 1800–1970, Af indvandringens historie i Danmark, 2, Farum, 2000.
Sejersted F., Den vanskelige frihet 1814–1851, in Mykland K. (ed.), Norges historie, 10, Oslo, 1978.
Semmingsen I., Veien mot vest, 1: Utvandringen fra Norge til Amerika 1825–1865, Oslo, 1941.
Semmingsen I., Veien mot vest, 2: Utvandringen fra Norge 1865–1915, Oslo, 1950.
Sjöstrand W., Pedagogikens historia, 3:2, Lund, 1965.
Skard S., USA i norsk historie 1000–1776–1976, Oslo, 1976.
Skoie M., ‘Da tiden ble normal. Innføringen av felles tid i Norge på slutten av 1800-tallet’, MA thesis in History, Oslo, 2002.
Skovgaard-Petersen V., ‘Tiden 1814–1864’, in Christensen A. E. (ed.), Danmarks historie, 5, København, 1985.
Skovgaard-Petersen V., ‘Literacy in the Nordic Countries 1550–1900: A Comparative Study’, Scandinavian Journal of History, 15, 1990.
Skovgaard-Petersen V. (ed.), Da menigmand i Norden lærte at skrive: en sektionsrapport fra 19. nordiske historikerkongres 1984, København, 1985.
Sogner S. et al., Migrasjon i Norden, Oslo, 1995–7.
Steen S., ‘Hans Nielsen Hauge og bondereisingen’, in Steen S. (ed.), Tusen års norsk historie, Oslo, 1958.
Steensberg A. (ed.), Dagligliv i Danmark: i det nittende og tyvende århundrede, 1: 1790–1870, København, 1964.
Stråth B. and Sørensen Ø. (eds.), The Cultural Construction of Norden, Oslo, 1997.
Strömbäck L., Baltzar von Platen, Thomas Telford och Göta Kanal, Studies in Arts and Science, 92, Linköping, 1993.
Sundt E., Om Piperviken og Ruseløkbakken, Oslo, 1858; repr., 1968.
Sundt E., Om husfliden i Norge, Oslo, 1867; repr., 1975.
Sundt E., Om fattigforholdene i Christiania, Oslo, 1870; repr., 1978.
Svalestuen A. A., ‘Nordisk emigrasjon – en komparativ oversikt’, in Hvidt K. (ed.), Emigrationen fra Norden indtil 1. Verdenskrig: Rapporter til det nordiske historikermøde i København, 1971.
Svanberg I. and Tydén M., Tusen år av invandring. En svensk kulturhistoria, Stockholm, 1992.
Söderberg J. et al., A Stagnating Metropolis: The Economy and Demography of Stockholm, 1750–1850, Cambridge, 1991.
Tigerstedt R., Åbo gymnasium 1828–1872, Helsingfors, 1919.
Tønnesson K., ‘Popular Protest and Organization: The Thrane Movement in Pre-industrial Norway, 1849–55’, in Krantz F. (ed.), History from Below: Studies in Popular Protest and Popular Ideology in Honour of George Rudé, Montreal, 1985.
Ussing Olsen P., Skolen for samfundet – folkeskolens historie, Aarhus, 1986.
Vilhjámsson B., ‘Utvandringen fra Island. En oversigt’, in Hvidt K. (ed.), Emigrationen fra Norden indtil 1. Verdenskrig: Rapporter til det nordiske historikermøde i København, 1971.
Winberg C., Grenverket. Studier rörande jord, släktskapssystem och ståndsprivilegier, Lund, 1985.
Winberg C., Fabriksfolket. Textilindustrin i Mark och arbetarrörelsens genombrott, Göteborg, 1989.
Ylikangas H., Knivjunkarna. Våldskriminaliteten i Sydösterbotten 1790–1825, Helsingfors, 1985.
Østerud Ø., Agrarian Structure and Peasant Politics in Scandinavia, Oslo, 1978.
Öhngren B., ‘Urbaniseringen i Sverige 1840–19120’, in Blom G. A. (ed.), Urbaniseringsprosessen i Norden, 3, Oslo, 1977.
Åberg A., Folket i Nya Sverige. Vår koloni vid Delawarefloden, Stockholm, 1987.
Åström S.-E., Samhällsplanering och regionsbildning i kejsartidens Helsingfors, Studier i stadens inre differentiering 1810–1910, Helsingfors, 1957.
Part 8
Aftonbladet, 1862.
Anjou C., Kastman C. and Kastman K., Bidrag till Pedagogik och Metodik för folkskolelärare, 1–6, Linköping and Karlstad, 1868–9.
Castren M. A., Kalevala. Öfversatt af M. A. Castrén, Helsingfors, 1841.
Crawford J. M., The Kalevala: The Epic Poem of Finland, 1–2, New York, 1888.
Dahm O. E. L., Skolmästarkonst. Antydningar för Lärare och Skolinspektörer, Kalmar, 1846.
Dahm O. E. L., Finland framstäldt i teckningar, Helsinki, 1845–52 (also published as Das malerische Finnland: 118 Ansichten der merkwürdigsten Örter in Finnland, nach der Natur = La Finlande pittoresque: 118 vues des places les plus remarquables en Finlande, dessinées d'après nature, Helsinki, 1853).
Friðriksson G., Jón Sigurðsson Ævisaga, 1–2, Reykjavík, 2002–3.
Hammarskjöld L., Sammandragen berättelse om Dannemarks krigsförhållanden till Sverige från äldre till nuvarande tider, Stockholm, 1813.
Hammarskjöld L., ‘Hwad godt lära wi af kriget?’, Läsning för folket, 4, 1870.
Jónsson A., Crymogæa sive rerum Islandicarum, trans. and ed. Benediktsson J., Reykjavík, 1985.
Kivi A., Seitsemän veljestä: kertomus, Helsinki, 1870.
Kivi A., Seven Brothers, trans. Matson A. (rev. edn, Rantavaara I.), Helsinki, 1973.
‘Konung Gustaf Erikssons märkvärdiga yttrande om Sveriges Konung och Svenska Folket, m.m.’, in Handlingar rörande Skandinaviens Historia, Första delen, Stockholm, 1816.
Koskinen Y. S., Oppikirja Suomen kansan historiassa, Helsingfors, 1869–73.
Koskinen Y. S., Finlands historia. För folkskolornas behof, Helsingfors, 1873.
Lefrén J. P., Tal, hållet i Sällskapet för Vexelundervisningens befrämjande inom Fäderneslandet; år 1825 d. 25 Maj, Stockholm, 1825.
Lönnrot E., Kalewala taikka Wanhoja Karjalan Runoja Kansan muinoisista ajoista, Helsinki, 1835.
Lönnrot E., The Old Kalevala, prose translations with foreword and appendices by Magoun F. P., Cambridge, 1969.
Lönnrot E., The Kalevala, trans. Friberg E.; ed. and intro. Schoolfield G. C., Helsinki, 1988.
Lönnrot E., The Kalevala, trans. from the Finnish with an intro. and notes by Bosley K., Oxford, 1989.
Nerikes Allehanda, 1865, 1868.
Oldberg A., Hemskolan, 1–2, Stockholm, 1842.
Om de danske radgivende Provindsialstænders Væsen og Værd, København, 1831.
Om de danske Provindsialstænder med specielt Hensyn paa Island, København, 1832.
Runeberg J. L., Fänrik Ståls sägner, Helsingfors, 1848, 1860.
Runeberg J. L., The Songs of Ensign Stål: National Military Song-cycle of Finland, first complete English translation by C. B. Shaw; foreword on the war in Finland, 1808–9 by Nordstrom L. F., New York, 1925.
Schiefner A., Kalewala, das National-Epos der Finnen, nach der zweiten Ausgabe ins Deutsche übertragen von Anton Schiefner, Helsinki, 1852.
Sigurðsson J., ‘Um Alþing á Íslandi’, Ný félagsrit, 1, 1841.
Sigurðsson J., Hugvekja til Íslendinga, Benediktsson J. (ed.), Reykjavík, 1951.
Sigurðsson J. and Stephensen O. (eds.), Lovsamling for Island, 6–14, København, 1856–68.
Snellman J. V., Samlade arbeten, 1–11 and register, ed. Lindén J. V. et al., Helsingfors, 1992–9.
Tarkiainen V. and Anttila A. (eds.), Arwidssonista Snellmaniin: kansallisia kirjoitelmia vuosilta 1817–44, Helsinki, 1929.
Topelius Z., Boken om vårt land, Helsingfors, 1875 (transl. into Finnish by J. Bäckvall, Maamme-kirja, Helsinki, 1876).
Anderson B., Imagined Communities: Reflections on the Origin and Spread of Nationalism, London, 1983.
Branch M. (ed.), National History and Identity: Approaches to the Writing of National History in the North-east Baltic Region in the Nineteenth and Twentieth Centuries, Helsinki, 1999.
Clausen H. P. and Mørch S. (eds.), Danmarks historie, 1–10, København, 1989–92.
Engman M., Lejonet och dubbelörnen. Finlands imperiella decennier 1830–1890, Stockholm, 2000.
Engman M. and Kirby D. (eds.), Finland: People, Nation, State, London, 1989.
Feldbæk O. (ed.), Dansk Identitetshistorie, 1–4, København, 1991–2.
Gellner E., Nations and Nationalism, Oxford, 1983.
Gellner E., Nationalism, London, 1997.
Hobsbawm E., Nations and Nationalism since 1780, London, 1990.
Jónsson G. and Magnússon M. S. (eds.), Hagskinna: Icelandic Historical Statistics, Reykjavík, 1997.
Jutikkala E. and Pirinen K., A History of Finland, 6th rev. edn, Helsinki, 2003.
Karlsson G., Iceland's 1100 Years, London, 2000.
Kirby D., The Baltic World 1772–1993: Europe's Northern Periphery in an Age of Change, London, 1995.
Klinge M., Let Us Be Finns: Essays on History, Keuruu, 1990.
Klinge M., The Finnish Tradition: Essays on Structures and Identities in the North of Europe, Helsinki, 1993.
Klinge M., Finlands historia, 3: Kejsartiden, Helsingfors, 1996.
Klinge M., Idyll och hot. Zacharias Topelius, hans politik och idéer, Helsingfors, 2000.
Klinge M., Finland in Europe, Helsinki, 2003.
Klinge M., Den politiske Runeberg, Helsingfors, 2004.
Olsen O. (ed.), Danmarks historie, 1–16, København, 1988–91.
Olsen O. ‘Nationalitet, nationalisme’, Ordbog over det danske Sprog, 14, København, 1993.
Smith A. D., Nationalism, Ideology, History, Oxford, 2001.
Stoklund B. (ed.), Kulturens Nationalisering, København, 2001.
Vahtola J., Suomen historia. Jääkaudesta Euroopan unioniin, Helsinki, 2003.
Valkonen M., Finnish Art over the Centuries, 2nd rev. edn, Helsinki, 1999.
Agnarsdóttir A., ‘Great Britain and Iceland 1800–1820’, unpubl. PhD thesis, London, 1989.
Agnarsdóttir A., ‘Scottish Plans for the Annexation of Iceland 1785–1813’, Northern Studies, 29, 1992.
Agnarsdóttir A., ‘Sir Joseph Banks and the Exploration of Iceland’, in Banks R. E. R. et al. (eds.), Sir Joseph Banks: A Global Perspective, London, 1994.
Agnarsdóttir A., Historical Dictionary of Iceland, Lanham, Md., 1997.
Agnarsdóttir A., ‘The Challenge of War on Maritime Trade in the North Atlantic: The Case of the British Trade to Iceland during the Napoleonic Wars’, in Janzen O. U. (ed.), Merchant Organization and Maritime Trade in the North Atlantic, 1660–1815, St John's, 1998.
Agnarsdóttir A., ‘Aldahvörf og umbrotatímar’, in Líndal S. (ed.), Saga Íslands, 9, Reykjavík, 2008.
Agnarsdóttir A., ‘Iceland under British Protection during the Napoleonic Wars’, in Ihalainen P. et al. (eds.), Scandinavia in the Age of Revolution: Nordic Political Cultures 1740–1820, Farnham, 2011.
Alapuro R., Suomen älymystö Venäjän varjossa, Helsinki, 1997.
Almquist H., ‘Sveriges utrikespolitik 1848. Ett bidrag till belysning af danska frågans första skede’, Historisk Tidskrift, 32, 1912.
Almquist H., ‘Karl XIV Johan och den begynnande skandinavismen. Cirkuläret af år 1837’, Historisk Tidskrift, 34, 1914.
Becker-Christensen H., ‘Frederik Barfod og den skandinaviske bevægelse i tiden før 1845’, Scandia, 44, 1978.
Becker-Christensen H., Skandinaviske drømme og politiske realiteter. Den politiske skandinavisme i Danmark 1830–1850, Aarhus, 1981.
Björnsson A., ‘Ett folk i vapen. Bidrag till en svensk folkrörelses historia’, Meddelanden från Arkivet för folkets historia, 1979.
Blomqvist T., ‘De nordiska regeringarna och studentermötet 1843’, Historisk Tidskrift, 39, 1919.
Branch M. et al. (eds.), Finland and Poland in the Russian Empire: A Comparative Study, London, 1995.
Burman A., ‘Vår lyckligaste tanke. C. J. L. Almqvist om skandinavismen‘, Scandia, 2, 2002.
Carlsson S., ‘Finland och skandinavismen’, in J. V. Snellman och hans gärning symposium, Stockholm, 1984.
Clausen J., Skandinavismen historisk fremstillet, København, 1900.
Danstrup J., ‘Den politiske Skandinavisme i Perioden 1830–50’, Scandia, 16, 1944.
Edgren H., Publicitet för medborgsmannavett: det nationellt svenska i Stockholmstidningar 1810–1831, Uppsala, 2005.
Edquist S., Nyktra svenskar. Godtemplarrörelsen och den svenska identiteten, Uppsala, 2001.
Engman M., ‘Finns and Swedes in Finland’, in Tägil S. (ed.), Ethnicity and Nation Building in the Nordic World, London, 1995.
Eriksson N., I andans kraft, på sannings stråt … De skandinaviska naturforskarmötena 1839–1936, Göteborg, 1991.
Galster K., ‘Den litterære skandinavisme i Danmark og Sverige til ca. 1848’, Nordisk Tidskrift för Vetenskap, Konst och Industri, 33, 1957.
Guttormsson L., Garðarsdóttir Ó. and Hálfdanarson G., ‘Ungbarna- og barnadauði á Íslandi 1770–1950. Nokkrar rannsóknarniðurstöður’, Saga, 39, 2001.
Hálfdanarson G., ‘Iceland: A Peaceful Secession’, Scandinavian Journal of History, 25, 2000.
Hálfdanarson G., ‘From Enlightened Patriotism to Romantic Nationalism: The Political Thought of Eggert Ólafsson and Tómas Sæmundsson’, in Sigmundssson S. (ed.), Norden och Europa 1700–1830. Synsvinklar på ömsesidigt kulturellt inflytande, Reykjavík, 2003.
Hálfdanarson G., ‘Language, Ethnicity and Nationalism: The Case of Iceland’, in Hálfdanarson G. (ed.), Racial Discrimination and Ethnicity in European History, Pisa, 2003.
Hálfdanarson G., ‘Language, Identity and Political Integration’, in Gustafsson H. and Sanders H. (eds.), Vid gränsen. Integration och identiteter i det förnationella Norden, Göteborg 2006.
Hálfdanarson G., ‘Severing the Ties: Iceland's Journey from a Union with Denmark to a Nation-State’, Scandinavian Journal of History, 31:3–4, 2006.
Hálfdanarson G., Historical Dictionary of Iceland, 2nd edn, Lanham, Md, 2008.
Hall P., The Social Construction of Nationalism: Sweden as an Example, Lund, 1998.
Hallberg P., ‘Mirrors of the Nation. The Construction of National Character and Difference in the Historical Writings of E. G. Geijer’, Scandinavian Journal of History, 2001.
Helle K.The Norwegian Kingdom: Succession Disputes and Consolidation’, in Helle K. (ed.), The Cambridge History of Scandinavia, 1, Cambridge, 2003.
Holm N. F., ‘Den svenska skarpskytterörelsens uppkomst’, Historisk Tidskrift, 75, 1954.
Holmberg Å., Skandinavismen i Sverige vid 1800-tallets mitt (1843–1863), Göteborg, 1946.
Hreinsson E., Nätverk och nepotism. Den regionala förvaltningen på Island 1770–1870, Göteborg, 2003.
Hroch M., Social Preconditions of National Revival in Europe: A Comparative Analysis of the Social Composition of Patriotic Groups among the Smaller European Nations, Cambridge, 1985.
Hroch M., ‘Programme und Forderungen nationaler Bewegungen. Ein europäischer Vergleich’, in Timmermann H. (ed.), Entwicklung der Nationalbewegungen in Europa 1850–1914, Berlin, 1998.
Hroch M., In the National Interest: Demands and Goals of European National Movements of the Nineteenth Century: A Comparative Perspective, Prague, 2000.
Huumo K. et al. (eds.), Yhteistä kieltä tekemässä, Helsinki, 2004.
Höjer H., ‘Snabbätning, siffror och samhällsförändring. Något om statistikens roll i det svenska nationsbygget‘, in Petterson L. (ed.), I nationens intresse. Ett och annat om territorier, romaner, röda stugor och statistik¸ Uppsala, 1999.
Höjer H., Svenska siffror. Nationell integration och identifikation genom statistik ca 1800–1870, Hedemora, 2001.
Hösch E., ‘Die kleinen Völker und ihre Geschichte. Zur Diskussion über Nationwerdung und Staat in Finnland’, in Alexander M. et al. (eds.), Kleine Völker in der Geschichte Europas, Stuttgart, 1991.
Jansson T., ‘En historisk uppgörelse. När 1800-talsnationen avlöste 1600-talsstaten’, Historisk Tidskrift, 1990.
Johannesson E., ‘Geväret och pennan. Om skarpskytterörelsen och litteraturen’, in Bennich-Björkman B. et al. (eds.), Litteraturens vägar. Litteratursociologiska studier tillägnade Lars Furuland, Hedemora, 1988.
Johansson S., ‘Wilhelmina Stålberg och de fyrkantiga äggens gåta. Nationsbyggande via historien i skönlitterär prosa kring mitten av 1800-talet‘, in Petterson L. (ed.), I nationens intresse. Ett och annat om territorier, romaner, röda stugor och statistik¸ Uppsala, 1999.
Jussila O., Maakunnasta valtioksi. Suomen valtion synty, Porvoo, 1987.
Jussila O., ‘From Grand Duchy to Modern State’, in Jussila O. et al. (eds.), A Political History of Finland since 1809, London, 1999.
Jussila O., Suomen suurruhtinaskunta 1809–1917, Helsinki, 2004.
Karkama P., Kansakunnan asialla. Elias Lönnrot ja ajan aatteet, Helsinki, 2001.
Karlsson A., Det frivilliga skyttets spridning i Sverige 1820–1965. Studier av tillväxt- och regressionsförlopp i en folkrörelse, Stockholm, 1972.
Karlsson G., ‘The Emergence of Nationalism in Iceland’, in Tägil S. (ed.), Ethnicity and Nation Building in the Nordic World, London, 1995.
Karlsson G., ‘Denmark's Peaceful Release of Iceland’, in Archer C. and Joenniemi P. (eds.), The Nordic Peace, Aldershot, 2003.
Karlsson G., ‘Upphafsskeið þjóðríkismyndunar 1830–1874’, in Líndal S. (ed.), Saga Ìslands, 9, Reykjavík, 2008.
Kemiläinen A., ‘Nationalism in Nineteenth Century Finland’, in Tammisto A. et al. (eds.), Miscellanea, Helsinki, 1989.
Kemiläinen A., Finns in the Shadow of the ‘Aryans’: Race Theories and Racism, Helsinki, 1998.
Kouri E. I., ‘Religiosität und nationaler Gedanke in Finland in der zweiten Hälfte des 19. Jahrhunderts bis 1918’, in Timmermann H. (ed.), Entwicklung der Nationalbewegungen in Europa 1850–1914, Berlin, 1998.
Kouri E. I., ‘Auswirkungen der Revolution an der Peripherie Europas. Das Jahr 1848 in Finnland’, in Timmermann H. (ed.), 1848 Revolution in Europa. Verlauf, politische Programme, Folgen und Wirkungen, Berlin, 1999.
Kouri E. I., ‘Die Stellung des Finnischen als Verwaltungssprache bis zum Anfang des 20. Jahrhunderts’, in Niclas T. and Schnettger M. (eds.), Politik und Sprache im frühneuzeitlichen Europa, Mainz, 2007.
Kouri E. I., ‘Das Nationale und die Stellung der Sprache im Großfürstentum Finnland’, in Maier K. (ed.), Nation und Sprache in Nordosteuropa im 19. Jahrhundert, Wiesbaden, 2012.
Kouri E. I., ‘Zum Verhȁltnis von Nationswerdung und Sprache in Großfurstentum Finnland’, in Doronin A. V. (ed.), Centres and Peripheries of the European World Order, Moscow, 2014.
Kristjánsson A., Endurreisn Alþingis og Þjóðfundurinn, Reykjavík, 1993.
Lassila P., Runoilija ja rumpali. Luonnon, ihmisen ja isänmaan suhteista suomalaisen kirjallisuuden romanttisessa perinteessä, Helsinki, 2000.
Liikanen I., Fennomania ja kansa. Joukkojärjestäytymisen läpimurto ja Suomalaisen puolueen synty, Helsinki, 1995.
Lundqvist B. V., Sverige och den slesvig-holsteinska frågan 1849–50, Uppsala, 1934.
Löfgren E. O., Sverige-Norge och danska frågan 1848–49, Uppsala, 1921.
Manninen J., ‘… se voitti itselleen vain sivistyksen voitot: Suomen hegeliläisyyden perusteemoja’, in Manninen J. and Patoluoto I. (eds.), Hyöty, sivistys, kansakunta, Oulu, 1986.
Møller E., Helstatens fald, København, 1958.
Oddsson Ó., ‘Norðurreið Skagfirðinga vorið 1849’, Saga, 11, 1973.
Ólafsdóttir N., Baldvin Einarsson og Þjóðmálastarf hans, Reykjavík, 1961.
Ólafsson K., ‘Áform Frakka um nýlendu við Dýrafjörð. Napóleon prins á Íslandi 1856’, Saga, 24, 1986.
Ólafsson K., ‘Dýrafjarðarmálið. Jón forseti og Ísfirðingar á öndverðum meiði’, Saga, 25, 1987.
Pálmadóttir E., Fransí Biskví. Franskirfiskimenn vid Islandsstrendur, Reykjavík, 2009.
Petterson L., ‘Skarpskyttet i Örebro län under 1860-talet’, in Berg L. O. et al. (eds.), Krigsmakt och bygd. Soldater, ryttare och befäl i Örebro län under indelningsverkets tid, Örebro, 1997.
Pohls M. and Tommila P. (eds.), Herää Suomi. Suomalaisuusliikkeen historia, Kuopio, 1989.
Pulkkinen T., Valtio ja vapaus, Helsinki, 1989.
Reitala A., ‘Romantiikasta modernismiin’, in Reitala A. and Apunen O., Suomen historia, 6, Helsinki, 1987.
Róbertsdóttir H., Manufacturing Policy, Economic Thought and Local Production in 18th-century Iceland, Göteborg, 2008.
Rodell M., Att gjuta en nation. Statyinvigningar och nationsformering i Sverige vid 1800-talets mitt, Stockholm, 2002.
Sanness J., Patrioter, intelligens og skandinaver. Norske reaksjoner på skandinavismen før 1848, Oslo, 1959.
Smith A. D., ‘National Identity and Myths of Ethnic Descent’, in Smith A. D. (ed.), Myths and Memories of the Nation, Oxford, 1999.
Sulkunen I., Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 1831–1892, Helsinki, 2004.
Tommila P., ‘Mitä oli olla suomalainen 1800-luvun alkupuolella’, in Tommila P. and Pohls M. (eds.), Herää Suomi. Suomalaisuusliikkeen historia, Kuopio, 1989.
Viikari A., ‘Kansakunnan kirjoittaminen’, in Kirjallisuuden tutkijain Seuran vuosikirja, 49, Helsinki, 1996.